Regler och förväntningar på elever i undervisningen

Du kommer dagligen att arbeta med att uttrycka förväntningar på hur eleverna ska bete sig, förväntningar som grundas på skolans regler. Regler som är väl förankrade bland eleverna bidrar till att skapa en tryggare och mer förutsägbar arbetsmiljö för både lärare och elever. 

dekorationsbild
Konkreta tips

Reglernas syfte

Skolan som du arbetar på har med största sannolikhet redan regler för hur eleverna förväntas bete sig i skolan och klassrummet. Det betyder att du förhoppningsvis inte behöver lägga tid på att ta fram nya regler, däremot behöver du ta reda på vilka regler som gäller. Ditt arbete kommer framför allt att handla om att förklara och förankra reglerna hos eleverna. Du kommer dagligen att arbeta med att uttrycka förväntningar på hur eleverna ska bete sig, förväntningar som grundas på skolans regler.

Syftet med reglerna är inte att hjälpa lärare att ”sätta fast” elever och att bestraffa dem för regelöverträdelser. Reglerna ska fungera som en guide för hur elever ska bete sig i skolan. Regler som är väl förankrade bland eleverna bidrar till att skapa en tryggare och mer förutsägbar arbetsmiljö för både lärare och elever. När eleverna är väl medvetna om vilka regler som gäller i skolan är det också lättare för skolans personal att uppmana eleverna att följa reglerna och vid behov ge en konsekvens ifall en elev bryter mot reglerna. Regler som är väl förankrade hos eleverna gör också att eleverna upplever ökad rättssäkerhet i skolan. De accepterar i högre grad att bli uppmanade att följa en regel som de känner till och att få en konsekvens för en regel som de känner till.

Berätta hur du vill ha det

När du ska förklara och förankra reglerna för eleverna kan du pröva, i stället för att använda måsten och förbud, att i lugn och ro berätta hur du vill ha det i klassrummet. Försök att undvika ord som ”inte”, ”får inte” ”förbjudet” och ersätt dem mot ord som ”önskar”, ”vill” och ”hoppas”. De elever som från början möjligen skulle försökt att utmana dina ”förbud” får svårare att trotsa dig, när du beter dig så här ödmjukt och trevligt.

Efter du har beskrivit hur du vill ha det i klassrummet kan du bjuda in eleverna till diskussion då du kan fråga hur de ser på dina önskemål. Är det något de har invändningar emot, eller låter allt bra? Är det någon som vill lägga till fler punkter för att skapa trivsel och studiero under lektionerna? Anmärkningsvis ofta tycker eleverna detsamma som oss lärare i dessa frågor.

Nu tänker du kanske att detta ödmjuka och trevliga framförande av önskemål om hur du vill ha det i klassrummet skulle kunna vara ett tecken på svaghet och att det riskerar att underminera din ställning som ledare? Nej, tvärtom börjar du här att bygga den relation och den tillit som krävs för att på sikt får eleverna att följa dig och – om det behövs – ta dina mer direkta uppmaningar på allvar i framtiden.

Några exempel på meningar du kan använda är:

  • ”Jag önskar att ni räcker upp handen innan ni talar under en samling.”
  • ”Jag vill att ni lämnar in mobilerna till mig i den här lådan, direkt när ni kommer in i klassrummet.”
  • ”Jag hoppas att vi kan få en stämning här i gruppen, som gör att alla vågar uttrycka sig och säga sin åsikt.”
  • ”Jag vill att ni gör ert bästa under lektionerna, för jag kommer att göra mitt allra yttersta för att ni ska lära er så mycket som möjligt.”

Om eleverna inte lever upp till dina förväntningar kan du hänvisa till ”vad vi kommit överens om”, vilket upplevs både mer sympatiskt och allvarligare för eleverna.

Konkreta tips

Regler, förväntningar och återkoppling

Skolans regler är ofta övergripande och utformade för att kunna tillämpas i en mängd olika situationer. Reglerna bör därför konkretiseras i förväntningar, som talar om för eleverna vad de förväntas göra. Om det finns en regel på skolan som säger att ”Du ska vara rädd om skolans material” så kan den regeln i en viss miljö (bildsalen) uttryckas i förväntningen ”Skölj av penslarna innan du ställer tillbaka dem i skåpet”. I en annan miljö (skolgården) kan samma regel uttryckas i att förväntningen ”Ställ tillbaka leksakerna som du har lånat i förrådet”.

Använd positivt formulerade förväntningar

Förväntningar handlar inte om vad eleverna inte ska göra, utan vad de förväntas göra. Detta kallas ”positivt formulerade förväntningar”.
Fördelen med att uttrycka reglerna i positivt formulerade förväntningar är att detta ger dig goda möjligheter att uppmuntra och uppmärksamma elever som beter sig i enlighet med förväntningarna. Det är nämligen så att elever ofta utför de beteenden som de får uppmärksamhet för.
Om du uppmärksammar elever som motsvarar förväntningarna, kommer de att vilja motsvara förväntningarna i ännu större utsträckning. Dessutom kommer deras klasskamrater att lockas att bete sig på samma trevliga sätt. Om du i hög utsträckning uppmärksammar elever som bryter mot reglerna kan detta ibland leda till att eleverna lockas att bryta mot reglerna ännu oftare.

Detta ska definitivt inte tolkas som att du ska strunta i att se till att eleverna följer reglerna. Då elever bryter mot viktiga regler och riskerar att skada sig själva eller andra, eller när de riskerar att skada relationen till någon annan, så måste du givetvis ingripa.

Däremot finns det andra situationer, exempelvis när elever pratar tyst med varandra, då din tillsägelse riskerar att störa mer än elevernas småprat. Även om prat under en genomgång kan vara ett regelbrott, kan det i denna situation vara klokare att låta bli att säga till. I denna typ av situation får du helt enkelt använda ditt omdöme.

Konkreta tips

Elever som inte arbetar

Det är viktigt att du har höga förväntningar på elevernas uppförande och på att de anstränger sig för att uppnå målen. Om en elev under en tid har låtit bli att anstränga sig, knappt har arbetat något och inte har presterat så väl är det lätt hänt att du som lärare säger till eleven, ofta mer än några gånger. I denna situation finns det några saker att tänka på:

  • Är uppgifterna på rätt nivå?
  • Vet eleven vad hen ska göra?
  • Behöver eleven hjälp på något sätt?

Det är bättre att du försöker ta reda på vad det är som gör att eleven inte ägnar sig åt skolarbetet än att du försöker motivera eleven att arbeta genom att ge ständiga tillsägelser. Det är nämligen viktigt att inte befästa elevens roll som ”oambitiös” eller ”ointresserad”.
Försök i stället att använda dig av stöd och engagemang. Nu funderar du kanske över hur du kan arbeta med stöd och för att motverka att elever är improduktiva under lektionen. Du kanske också funderar över vad detta har med ledarskapet och studieron i klassrummet att göra.

När eleven visar svagt intresse

Jo, vissa elever har trätt in i en roll som mindre ambitiösa och de uppvisar endast ett svagt intresse för din undervisning. Inte sällan är ett sådant beteende ett sätt för eleverna att vinna status i sin kompisgrupp; det kan i vissa grupper anses som ”töntigt” att vara ambitiös i skolan, men samtidigt vill ju eleven synas på något sätt. Att vara improduktiv och visa det tydligt för andra elever skapar uppmärksamhet och om läraren dessutom skäller på den ”arbetsvägrande” eleven, blir fokuset på eleven ännu större. Som lärare har du inget att vinna på att skälla på improduktiva elever, då ambition inte kan tvingas fram.
Dels kan det uppstå en konflikt mellan dig och eleven, vilket bidrar till sorl, ställningstaganden hos elevens kamrater och i värsta fall ett oroligt klassrum. Dels kan kamraterna (om de ser att du som lärare inte förmår få eleven att arbeta) anse att du saknar pondus, trots att du skäller och ryter. Den trotsande eleven ”vinner” prestigematchen, kan stiga i graderna i vissa grupperingar och kan stimulera klasskamrater att trotsa dig också.

Hur bör du då säga och göra i stället, om en elev är improduktiv under lektionen?

  • Gå fram till eleven.
  • Titta eleven i ögonen och tala med dämpad röst.
  • Fråga om eleven vill ha hjälp i gång med uppgiften.
  • Var genuint intresserad av att hjälpa till.
  • Fråga om eleven vill kan ni utföra inledningen av arbetet/alstret/uppgiften tillsammans.
  • Om eleven inte vill ha hjälp, förklara att du gärna hjälper till senare och att eleven kan fråga dig när som helst under lektionen.
  • Visa eleven förtroende och säg att du återkommer senare.
  • Lägg dig inte i elevens arbete förrän framåt slutet av lektionen.

Denna inställning från din sida är vägvinnande oavsett om eleven har svårt att komma i gång eller försöker trotsa dig. Din genuina omtanke, nyfikenhet och vilja att hjälpa till slår hål på eventuellt trots och det kan rent av vara jobbigt för eleven att påkalla din uppmärksamhet igen genom medveten improduktivitet. Det blir ju aldrig någon ”match” och någon möjlighet att eskalera konflikten för den elev som vill ”imponera” på sina vänner. Genom att du ger eleven stöd och visar engagemang samtidigt som du låter bli att befästa elevens roll som ”oambitiös” kommer eleven att arbeta mer, det kommer att bli bättre studiero i klassrummet – och du har bedrivit ett både empatiskt och effektivt ledarskap i klassrummet.

Konkreta tips

Tumregler för arbetet med regler och förväntningar

En av dina uppgifter som lärare är att ge eleverna exempel på hur de kan följa reglerna, uttrycka förväntningar på deras beteenden (grundat på reglerna) och uppmuntra elever som följer reglerna. Det finns några tumregler för hur du kan arbeta med regler och förväntningar:

  • Regler och förväntningar ska vara tydliga och begripliga. Eleverna behöver förstå varför det är bra att de beter sig på det sätt som förväntas.
  • Förankra regler och förväntningar hos eleverna. Gå igenom reglerna och diskutera med dem vilka beteenden som du och de förväntar sig att se hos elever som följer reglerna.
  • Gå inte igenom alla regler på samma gång. Det räcker att du går igenom en regel åt gången. Då har du mer tid för att ge exempel och för att diskutera de förväntningar som följer på reglerna.
  • Involvera eleverna i vilka förväntningar som bör ställas på vuxna och dem själva. Dels har eleverna oftast goda argument för varför de bör följa regler och förväntningar, dels ökar sannolikheten att eleverna följer reglerna och motsvarar förväntningarna om de har varit med i processen.
  • Att eleverna involveras och att deras perspektiv tas i beaktande är inte samma sak som att deras önskemål tillmötesgås till fullo. Det är viktigt att ta både skolpersonalens och elevernas perspektiv, synpunkter och bekymmer i beaktande, inte endast elevernas.
  • Ha inte fler än fem regler. Det är inte antalet regler som får eleverna att följa dem, snarare är det så att elever följer regler som de känner till och som de uppfattar som rimliga.
  • Förväntningar på elevernas beteende ska uttryckas i positiva ordalag, det vill säga att du ska tala om för eleverna vad du förväntar dig av dem, i stället för att du tjatar om vad de inte får göra.
  • Diskutera inte regler och förväntningar bara då eleverna har brutit reglerna eller låtit bli att motsvara förväntningarna. Arbetet med regler och förväntningar bör pågå löpande under läsåret, i synnerhet i början av läsåret och i början av vårterminen.
  • Prata ihop dig med dina lärarkollegor om regler och förväntningar. Det är viktigt att eleverna ser att olika lärare gör samma bedömning. Det skapar trygghet för eleverna. Dessutom, om du och dina kollegor har samma förhållningssätt, kommer du att känna dig tryggare när du uttrycker dina förväntningar, tillsägelser, påminnelser och konsekvenser.
  • När en elev inte följer reglerna eller inte klarar av att motsvara skolans förväntningar ska du inte dra slutsatsen att eleven är trotsig eller bråkig. Det kan givetvis vara så, men det kan också vara så att eleven inte vet hur hen ska följa reglerna eller motsvara förväntningarna. Av denna anledning behöver du säkerställa att eleven har förstått reglerna, du bör också ge exempel på hur eleven kan motsvara förväntningarna och vid behov låta eleven öva på hur de följer regler eller motsvarar förväntningar. Det handlar inte alltid om trots eller bristande vilja. Det handlar ibland om bristande färdigheter och kunskaper.

Elever som bryter mot reglerna och inte motsvarar förväntningarna

Ibland bryter eleverna mot de regler som satts upp på skolan och då är det viktigt att markera. Det kan vara olika skäl till att en elev exempelvis vägrar hänga av sig jackan, lägga bort telefonen eller öppnar en godispåse under lektionen. Här följer några tänkbara skäl till att en elev bryter mot reglerna:

  • Eleven är obetänksam och glömmer bort reglerna för ett ögonblick
  • Eleven har haft en dålig dag och ”straffar ut sig själv” för att allt ändå känns dåligt just nu.
  • Eleven ogillar dig som lärare och vill göra dig arg och besviken.
  • Eleven har en roll att spela i gruppen, som stark och tuff, vilket gör att hen vägrar efterleva några fjantiga regler.

Oaktat skälet till regelöverträdelsen gäller det att du markerar vänligt men bestämt inför helklass, men att du sedan inte försöker göra en allt för stor sak av det. Exempelvis kan du säga ”Aryin, kan du vara så vänlig och hänga av dig jackan?” medan du med en vänlig min tittar eleven rakt i ögonen. Om eleven trotsar dig i syfte att väcka en negativ reaktion, så bör du inte ”vänta ut” eleven, eller fortsätta att uppmana den, utan fortsätt med lektionen som vanligt tills det uppstår ett läge att tala tyst, lugnt, trevligt nyfiket med eleven.

Exempel:

Läraren går fram till eleven när lektionsarbetet satts i gång.

— Lärare: Hej Aryin, läget? Jag la märke till att du inte tog av dig jackan. Fryser du?

— Elev: Jag vill ha jackan på mig. Låt mig få ha det.

— Lärare: Vi kan tycka vad vi vill om de här reglerna, men de gäller i alla klassrum på hela skolan. Är det något annat som du funderar på? Är det något jag som lärare sagt eller gjort som får dig av vilja göra tvärtom? Jag lyssnar gärna i så fall.

— Elev: Jag tycker regeln med att jackor ska tas av är skit.

— Lärare: Jag hör vad du säger och jag hjälper dig gärna att framför det till rektorn inför kommande termin eller läsår, men just nu gäller den regeln. Kan jag hjälpa dig något med din text förresten. Hur går det? Har du kommit i gång.

— Elev: Det går bra, jag har skrivit fem rader. (Tar av sig jackan).

Visa omtanke, förståelse och välvilja

Den genuina omtanken, förståelsen och välviljan i kombination med en tydlig instruktion är vägvinnande. Om eleven ändå vägrar ta av sig jackan, får hen sitta med den på. Gruppen har sett att du markerade tydligt och följde upp med omtanke. Det blev aldrig någon prestigeförlust för dig som lärare, utan du vann snarare de andras sympatier genom ditt sätt att agera.
Genom att konsekvent använda detta förhållningssätt varje gång så vinner ditt ledarskap gehör i längden, vilket bidrar till att eleverna vill följa dig, inte för att de känner att de måste, utan för att de förstår vinsten med det. Hade du däremot gått i klinch med eleven inför gruppen och väntat ut den, hade du riskerat hamna i en situation du inte kan ”vinna”. Förutom stor tidsförlust förlorar du även energin och den positiva stämningen i klassrummet, om konflikten eskalerar på grund av skrik och ilska.

Ibland behöver du diskutera med eleven i enskildhet

Om en elev skulle fortsätta att trotsa dig eller bete sig så pass otrevligt och störande att det påverkar klassrumsmiljön negativt för sina klasskamrater, behöver du diskutera med eleven i enskildhet. Situationen får inte fortgå flera lektioner utan behöver åtgärdas. Undervisningstiden är dyrbar och dessutom förlorar du som lärare energi och kan känna dig olustig inför möten med eleven och klassen.
Det är lämpligt att ett sådant samtal sker i samband med lektionsslutet, men det är inte alltid eleven känner sig manad att stanna kvar. Om eleven inte vill stanna kvar, får du lugnt och trevligt säga att du kommer att föreslå en tid för samtal med eleven.
För att bygga förtroende med en elev, som i detta läge kan uppleva sig trängd och utpekad, bör du förtydliga att det är ni två som ska lösa situationen. Du kan även säga att samtalet ska handla om hur du som lärare ska kunna göra eleven mer motiverad och samarbetsvillig. Den ingången är avväpnande och incitamenten för att delta i samtalet ökar. Dessutom förstår eleven att du tar situationen på allvar och att du troligtvis, om eleven inte ställer upp på ett samtal, kommer att kontakta föräldrarna och ”göra en grej” av detta. Uppmaningen att ni två ska lösa situationen sänder alltså två signaler:

  • Detta är en sak ni löser själva och ingången är hur du som lärare ska agera.
  • Om eleven vägrar samtalet kommer föräldrarna att kontaktas.

Med dessa kort på bordet kan det hända att eleven ändå kan tänka sig att genomföra samtalet direkt med dig, för att slippa ha det hängande över sig. Men hur skulle du kunna få eleven att stanna och hur kan ett sådant samtal se ut då? Nedan följer ett längre exempel:

Exempel:

— Lärare: (Lugn, tyst och trevlig röst vid bänken) Nils, kan du stanna kvar ett tag så vi kan prata?

— Elev: Nej, det tänker jag inte! Vad fan ska jag göra det för?!

— Lärare: Vi kan ju inte ha det så här. Jag har ju försökt prata med dig flera gånger under lektionen, men du har fortsatt att vara otrevlig mot mig. Jag vill lösa detta tillsammans med dig.

— Elev: Det kan du glömma. Du är ju alltid bara på just mig hela jävla tiden. Varför pratar du inte med Hugo som pratar precis lika jävla mycket som jag?

— Lärare: Jag vill prata om din och min situation, inte om andra elever. Om vi pratar enskilt så får du möjlighet att säga vad du tycker. Jag tror att du och jag kan lösa detta utan att jag ska behöva kontakta dina föräldrar.

— Elev: Varför skulle du kontakta mina föräldrar för att jag pratat för. Helt sjukt!

— Lärare: För att du genom dina kommentarer inte bara stör ordningen i klassrummet och bryter trivselreglerna, utan även för att dina ord mot mig är elaka. Jag tar illa vid mig av dem. Detta är för mig tillräckliga skäl att kontakta dina föräldrar, men jag ser gärna att du och jag hittar en lösning. Okej?

---

— Elev: (Stannar kvar efter lektionen när de andra går) Okej, prata då!

— Lärare: Vad bra att du stannade kvar en stund. Det uppskattar jag. Samtalet tar bara någon minut. Jo, jag tycker att ditt beteende under den här lektionen var oacceptabelt och du sa några väldigt elaka saker till mig. Bland annat sa du att jag inte visste vad jag pratade om och att jag var en ”låtsatslärare”. Vad menade du med det?

— Elev: (Suckar och tittar ner) Du kunde inte den fråga jag ställde. Jaja, det är möjligt att det var dumt sagt, men du är på mig hela tiden. Det känns som om du favoriserar vissa elever och att jag får all skit.

— Lärare: Din fråga var inte seriös och dessutom avbröt du min genomgång när du ställde den. Är det något särskilt som har hänt som jag bör veta om? Varför försöker du utmana mig på det här sättet? Är det något jag kan göra?

— Elev: Jag vill att du låter mig vara i klassrummet nu ett tag. Jag behöver ingen hjälp av dig för jag får ändå bara skit.

— Lärare: Jag är ledsen om du upplever det på det sättet och jag ska verkligen tänka på om jag har särbehandlat dig negativt, men visst har du också varit ganska tuff mot mig? Självklart ska jag låta dig vara en tid framöver om du inte vill att jag ska gå fram till dig, men då önskar jag att du inte stör undervisningen eller är elak mot mig. Jag vill – vare sig du tror det eller inte – ditt bästa och vill se dig lyckas i skolan. Okej?

— Elev: (Trevande) Okej, och du ringer inte hem?

— Lärare: Nej, inte nu när vi haft ett sådant bra samtal och kommer att lösa det. Jag är mycket glad att du stannade kvar. Ha det bra, så ses vi nästa lektion.

Att diskutera lugnt och sansat med en utmanande elev, gärna i enskildhet, är mycket effektivt. Det ger eleven möjlighet att lägga märke till att du inte är sur på den. Eleven kommer i stället att märka att du vill lösa problemet, exempelvis när du frågar vad du som lärare kan göra för att det störande beteende ska upphöra.
Att ”locka” eleven med att ni ska lösa detta på egen hand utan vårdnadshavarnas inblandning kan bidra till att skapa förtroende mellan er. Självklart finns det en gräns för vilket beteende som kan stävjas utan inblandning av hemmet och det behöver du som lärare ta ställning till.

Så kan du genomföra samtalet

Under samtalet kan du också med fördel låta eleven vädra sitt missnöje och som i exemplet ovan förklara att du är ledsen för att eleven upplever det så. När du med lugn och respekt visar att du tar elevens upplevelser på allvar, visar du samtidigt att du är en ansvarstagande och empatisk vuxen som försöker skapa ett gott klassrumsklimat tillsammans med eleverna.
Din empatiska och lugna hantering av situationen ökar chansen att elevens ilska och avståndstagande minskar. Ett av de största misstagen du kan göra i denna situation är att försöka tillrättavisa eleven med hjälp av en utskällning eller med att hota om allvarliga konsekvenser. Detta tillvägagångssätt ökar för det första risken för att eleven ska trappa upp situationen ytterligare och för det andra finns det en avsevärd risk att den svaga relation som ni har förstörs fullständigt. Resultatet blir antingen att eleven kommer att försöka undvika dig och dina lektioner eller att konflikterna i klassrummet eskalerar.

Om situationen i klassrummet är direkt hotfull eller om eleven påstår att du har begått överträdelser av något slag kan det vara lämpligt att inte träffa eleven ensam under samtalet, utan att elevens föräldrar, mentor och, eller rektor kan närvara.

Fundera och diskutera med en erfaren kollega

  • Hur berättar du reglerna i klassrummet för eleverna? Vad kan förfinas eller förändras vad gäller detta moment?
  • Hur uttrycker du förväntningar vad gäller elevers beteende?
  • Hur agerar du när eleverna bryter mot reglerna i klassrummet?
  • Har eleverna fortsatt att trotsa dig även efter din tillsägelse? Berätta om någon gång det hänt och om hur du följde upp beteendet.
  • Var går gränsen för när du som lärare bör kontakta hemmet? Vilka överträdelser kan du lösa utan hemmets inblandning?
Forskning och fördjupning

Referenser och förslag på vidare läsning

Dahlkwist, M. (2019). Lärarledarskapet: situationsanpassat ledarskap, strukturerad undervisning. (Första upplagan). Stockholm: Liber.

Emmer, E. T. & Evertson, C. M. (2012). Classroom management for middle and high school teachers. (9th ed.) Boston: Pearson.

Evertson, C. M. & Emmer, E. T. (2013). Classroom management for elementary teachers. (9th ed.) Boston: Pearson.

Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & kultur.

Nilsson, J., & Karlberg, M. (2020). Handbok i klassrumsledarskap. Stockholm: Liber.

Ogden, T. (2017). Ledarskap i klassen: praktik, teori och forskning. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.

Samuelsson, M. (2017). Lärandets ordning och reda: ledarskap i klassrummet. (Första utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur.

Simonsen, B., & Myers, D. (2015). Classwide positive behavior interventions and supports: a guide to proactive classroom management. New York: Guilford Press.

Dahlkwist, M. (2019). Lärarledarskapet: situationsanpassat ledarskap, strukturerad undervisning. (Första upplagan). Stockholm: Liber.

Emmer, E. T. & Evertson, C. M. (2012). Classroom management for middle and high school teachers. (9th ed.) Boston: Pearson.

Evertson, C. M. & Emmer, E. T. (2013). Classroom management for elementary teachers. (9th ed.) Boston: Pearson.

Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & kultur.

Nilsson, J., & Karlberg, M. (2020). Handbok i klassrumsledarskap. Stockholm: Liber.

Ogden, T. (2017). Ledarskap i klassen: praktik, teori och forskning. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.

Samuelsson, M. (2017). Lärandets ordning och reda: ledarskap i klassrummet. (Första utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur.

Simonsen, B., & Myers, D. (2015). Classwide positive behavior interventions and supports: a guide to proactive classroom management. New York: Guilford Press.

Om textförfattarna

Martin Karlberg är universitetslektor och excellent lärare vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Han forskar och undervisar om ledarskap i klassrummet, pedagogiskt ledarskap, effektiv undervisning, pedagogisk psykologi och fortbildning av lärare. Martin Karlberg tog examen som grundskollärare 1994.

Jonas Nilsson arbetar som förstelärare på Stordammens skola i Uppsala och har över 20 års erfarenhet inom yrket. Han undervisar på högstadiet inom ämnena svenska och idrott. Jonas föreläser och skriver om klassrumsledarskap och deltar ofta i den offentliga skoldebatten. Läs mer på hemsidan jonas-nilsson.se och ta del av utbildningsfilmer inom klassrumsledarskap på instagramsidan jonasnilssonlarare.

https://jonas-nilsson.se/ Länk till annan webbplats.
https://www.instagram.com/jonasnilssonlarare/ Länk till annan webbplats.

Martin Karlberg är universitetslektor och excellent lärare vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Han forskar och undervisar om ledarskap i klassrummet, pedagogiskt ledarskap, effektiv undervisning, pedagogisk psykologi och fortbildning av lärare. Martin Karlberg tog examen som grundskollärare 1994.

Jonas Nilsson arbetar som förstelärare på Stordammens skola i Uppsala och har över 20 års erfarenhet inom yrket. Han undervisar på högstadiet inom ämnena svenska och idrott. Jonas föreläser och skriver om klassrumsledarskap och deltar ofta i den offentliga skoldebatten. Läs mer på hemsidan jonas-nilsson.se och ta del av utbildningsfilmer inom klassrumsledarskap på instagramsidan jonasnilssonlarare.

https://jonas-nilsson.se/ Länk till annan webbplats.
https://www.instagram.com/jonasnilssonlarare/ Länk till annan webbplats.

Kort introduktion till stödet

Du kan använda stödet för att stärka ledarskapet hos både obehöriga och behöriga lärare. Kompetensutvecklingen kan ledas av till exempel förstelärare eller skolutvecklare. Stödet kan användas kollegialt samt utifrån egna behov och förutsättningar och består av webbsidor, fyra filmer och ett stöd till dig som leder kompetensutvecklingen. Under vårterminen 2022 kommer vi att bjuda in till ett digitalt Öppet hus för både dig som ska leda arbetet och till dig som är rektor. 

Här finns ett stöd för dig som ska leda kompetensutvecklingen

Vägledning för arbetet

Det här är ett stöd till dig som ska leda arbetet med att utveckla ledarskapet i er skolverksamhet. Syftet med det här stödet är att utveckla och stärka ledarskapet i undervisningen för all undervisande personal.

Därför ska ni använda materialet

  • Ni får ett stöd för att utveckla ledarskapet i undervisningen.
  • Ni får stöd för kollegialt lärande.
  • Ni stärker er kunskap om och förståelse för ledarskapets betydelse i undervisningen.
  • Ni skapar goda förutsättningar för att planera, genomföra och strukturera lektioner.
  • Ni stärker ert arbete med att skapa goda relationer och upprätthålla en trygg lärmiljö.

Stödet bygger på forskning och beprövad erfarenhet om ledarskap i undervisningen. I stödet ingår texter från Åsa Hirsh, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, Martin Karlberg, universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet samt Jonas Nilsson, förstelärare och skribent.

Stödet bygger på kollegialt lärande, men du som leder arbetet planerar själv upplägget utifrån verksamhetens förutsättningar och behov.

Den som leder kompetensutvecklingen bör vara en erfaren lärare. Det kan exempelvis vara en förstelärare, arbetslagsledare, handledare, verksamhetsutvecklare, eller skolledare.

Till dig som leder kompetensutvecklingen

  1. Få en överblick över stödet (text, fördjupningstext, diskussionsfrågor, film).
  2. Välj och prioritera de delar som passar efter verksamhetens förutsättningar och behov.
  3. Gör en plan utifrån dina prioriteringar, inklusive tidplan för genomförandet. Tanken är att detta stöd ska vara flexibelt och anpassningsbart med valbara delar utifrån verksamhetens förutsättningar och behov. Därför kan planen behöva revideras under arbetets gång.
  4. Förankra med lärarlaget och ha en kontinuerlig dialog med din rektor.

Till dig som är rektor

Tanken är att detta stöd ska vara flexibelt och anpassningsbart med valbara delar utifrån verksamhetens förutsättningar och behov Det kan med fördel ingå i er återkommande läsårsplanering.

  • Vem ska leda kompetensutveckling och vilka ska delta?
  • Hur kan du prioritera så att deltagarna ges goda förutsättningar att delta i kompetensutvecklingen?
  • Hur vill du som rektor följa kompetensutvecklingen under arbetets gång?

Vägledning för arbetet

Det här är ett stöd till dig som ska leda arbetet med att utveckla ledarskapet i er skolverksamhet. Syftet med det här stödet är att utveckla och stärka ledarskapet i undervisningen för all undervisande personal.

Därför ska ni använda materialet

  • Ni får ett stöd för att utveckla ledarskapet i undervisningen.
  • Ni får stöd för kollegialt lärande.
  • Ni stärker er kunskap om och förståelse för ledarskapets betydelse i undervisningen.
  • Ni skapar goda förutsättningar för att planera, genomföra och strukturera lektioner.
  • Ni stärker ert arbete med att skapa goda relationer och upprätthålla en trygg lärmiljö.

Stödet bygger på forskning och beprövad erfarenhet om ledarskap i undervisningen. I stödet ingår texter från Åsa Hirsh, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, Martin Karlberg, universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet samt Jonas Nilsson, förstelärare och skribent.

Stödet bygger på kollegialt lärande, men du som leder arbetet planerar själv upplägget utifrån verksamhetens förutsättningar och behov.

Den som leder kompetensutvecklingen bör vara en erfaren lärare. Det kan exempelvis vara en förstelärare, arbetslagsledare, handledare, verksamhetsutvecklare, eller skolledare.

Till dig som leder kompetensutvecklingen

  1. Få en överblick över stödet (text, fördjupningstext, diskussionsfrågor, film).
  2. Välj och prioritera de delar som passar efter verksamhetens förutsättningar och behov.
  3. Gör en plan utifrån dina prioriteringar, inklusive tidplan för genomförandet. Tanken är att detta stöd ska vara flexibelt och anpassningsbart med valbara delar utifrån verksamhetens förutsättningar och behov. Därför kan planen behöva revideras under arbetets gång.
  4. Förankra med lärarlaget och ha en kontinuerlig dialog med din rektor.

Till dig som är rektor

Tanken är att detta stöd ska vara flexibelt och anpassningsbart med valbara delar utifrån verksamhetens förutsättningar och behov Det kan med fördel ingå i er återkommande läsårsplanering.

  • Vem ska leda kompetensutveckling och vilka ska delta?
  • Hur kan du prioritera så att deltagarna ges goda förutsättningar att delta i kompetensutvecklingen?
  • Hur vill du som rektor följa kompetensutvecklingen under arbetets gång?
Senast uppdaterad 10 januari 2022