Så startar du lektionen

Rutiner i början av dagen

Början av skoldagen innebär en möjlighet för dig som lärare att slå an tonen för resten av dagen. Hur kan du då inleda skoldagen rent praktiskt? Nedan följer några förslag.

Var på plats i god tid

• Se till att vara på plats i klassrummet i god tid.
  Se till att klassrummet är välstädat och prydligt.
• Plocka undan sådant som ni inte ska använda och lägg fram material som ni kommer att använda under lektionen.
• Finns det klotter på någon av bänkarna kan du torka bort det.
• Vädra klassrummet om det behövs. Skolans fysiska miljö är nämligen en viktig del i de förväntningar som du har på eleverna.

Ett iordningställt och förberett klassrum signalerar till eleverna att allt är förberett för undervisning och lärande. Om klassrummet är ostädat, med klotter och skräp finns det en risk att eleverna inte är rädda om klassrummet och inventarierna, vilket leder till att de inte anstränger sig för att det ska vara fint i klassrummet. I värsta fall leder en oförberedd och orolig miljö till att undervisningssituationen som helhet nedvärderas av eleverna. Det kan signalera att du som lärare inte finner den fysiska miljön - elevernas arbetsmiljö - viktig och därmed inte heller anser att deras lärande är viktigt.

Vägen in i klassrummet

För det andra behöver du bestämma hur eleverna ska komma in i klassrummet. Ska de ställa upp sig på led utanför dörren, eller ska du ha öppen dörr till klassrummet och låta eleverna droppa in efter hand? Det viktiga är inte exakt hur du tar emot eleverna, utan att det är förutsägbart och välkomnande. Diskutera gärna med dina kollegor på skolan vilka rutiner de använder i början av dagen och bestäm sedan en rutin som fungerar för dig och dina elever. Håll dig sedan till denna rutin.

Skapa ett synligt schema

För det tredje bör du ha förberett ett schema på en del av tavlan, där eleverna kan se vad som kommer att hända under dagen. Du kan dessutom använda dig av bildstöd, med symboler för varje ämne. Du kan exempelvis skriva ”Svenska” och fästa en bild på en läsebok bredvid, med hjälp av en magnet. Under dagens gång kan du stryka över aktiviteterna efter hand som de genomförs. Detta strukturerade sätt att visualisera dagens händelser förebygger oro från vissa elever, som vill ha ”koll på läget”. De riskerar annars att störa studieron i klassrummet.

Morgonsamling i de lägre klasserna

För det fjärde, om du undervisar på låg- eller mellanstadiet, finns det flera skäl att ha en morgonsamling. Du kanske inleder med skoldagen med att läsa en uppskattad bok för eleverna. Detta blir en upplevelse som ni delar och som visar att du är en intressant person, en person som är värd att lyssna på. Det kan vara värt att tänka på att du inte ska läsa för länge för eleverna, då kanske de tappar fokus och börjar att prata med varandra. Om elever börjar störa under läsningen kan boken ha varit för tråkig eller så är det möjligt att du har läst för länge.

Efter läsningen är det dags för närvarokontroll. Låt eleverna berätta för dig vilka som är frånvarande, då övas de i att komma ihåg varandra. Därefter kan ni ha ett kort samtal om dagen. Är det något speciellt som ska hända under dagen. Kanske är det någon som fyller år? Har det hänt något spännande i deras liv eller i världen? Allt som allt ska denna morgonrutin inte ta mer än en kvart.

Signalera vid byte av aktivitet

För det femte är det bra att du alltid signalerar till eleverna när det är dags att byta aktivitet, oavsett ålder på eleverna. Avsluta därför morgonsamlingen med

”Okej, om det inte är några fler frågor så är det dags för dagens första lektion. Jag kommer att inleda lektionen med att…” eller

”Nu är morgonsamlingen slut för idag. Jag ser redan fram emot att läsa vidare i boken imorgon. Nu ska vi börja dagens första lektion. Den handlar om…”.

Rutiner i början av lektionen

På samma sätt som du har rutiner i början av dagen bör du ha rutiner i början av lektionen. Rutinen i början på lektionen syftar till att skapa förutsättningar för undervisning och lärande genom att du ser till att eleverna känner sig välkomna och trygga, att de vet vad de ska göra, att de vet vad som förväntas av dem och att de har rätt material med sig (om det inte redan finns i klassrummet).

För det första är det en bra idé att hälsa eleverna välkomna i dörröppningen. Det är viktigt att du ser dem och tittar dem i ögonen när du säger ”hej”. Denna kontakt bidrar till att skapa ett band mellan er. Bara den sekunden av kontakt mellan er gör att det känns svårare för en elev att med flit störa din undervisning och utmana dig i klassrummet.

För det andra bör du föregå med gott exempel genom att uppträda med stort lugn när du uppmanar eleverna att prata lugnt och tyst när de kommer in i klassrummet. Se till att de hittar sina platser utan besvär och utan att störa varandra. Det är viktigt att eleverna får stöd att snabbt göra övergången från ”nu är det rast och vi kan prata högt och skämta med varandra” till ”nu är det lektion och min uppmärksamhet riktas mot läraren”. Fem till tio minuters förlorad lektionstid under varje lektion motsvarar totalt sett ett förlorat läsår. Var därför rädd om lektionstiden.

Elever som glömmer material

Om du undervisar äldre elever kan du, samtidigt som du hälsar eleverna välkomna till lektionen, kontrollera att de har rätt material med sig. Har de inte rätt material med sig bör du med trevlig röst uppmana dem att omedelbart hämta materialet i sina skåp. Att eleverna tvingas hämta materialet innebär så klart att ni förlorar lite tid i början av lektionen, men den tiden skulle ni förlorat i vilket fall som helst. Dessutom stör det lektionen i högre grad om de hämtar material när lektionen redan har börjat. Målet är så klart att eleverna på sikt ska ha med sig rätt material från början, utan påminnelse. Det finns goda skäl att tro att de kommer att lära sig att ta med sig rätt material om du tålmodigt och konsekvent följer denna rutin. Om eleverna inte hinner tillbaka med sitt material innan lektionen börjar ska de som en konsekvens noteras för sen ankomst.

Vänta in elever som behöver hämta material

Om några elever behöver gå och hämta material bör du vänta med att inleda din lektionsgenomgång, för annars missar de viktiga instruktioner. Men borde de inte få skylla sig själva, då de glömde sitt material? Här måste du se till gruppens bästa. Om de kommer tillbaka mitt i din genomgång är risken stor att de orsakar oro i klassrummet, dels genom sina rörelser och ljud, dels genom att de inte förstår uppgiften.

Under tiden som några elever hämtar sitt material kan du fråga de andra eleverna hur de mår, vad de håller på med i andra ämnen eller diskutera något som har hänt i världen. Du kan också fråga eleverna hur deras dag har varit hittills. Denna lugna lektionsinledning ger dig som lärare ytterligare möjlighet att bygga relationer och skapa kontakt med dina elever, samtidigt som du visar att du är empatisk och omtänksam. När de sista eleverna har hämtat sitt material kör du igång lektionen direkt.

Ge en förhandsöversikt

En förhandsöversikt innebär att du inledningsvis berättar för eleverna vad de ska göra under lektionen. Du berättar bland annat vilka undervisningsformer ni kommer att använda, vad de ska lära sig under lektionen, var de kan finna materialet som de ska använda under lektionen och vilken tid lektionen slutar. Förhandsöversikten bör finnas på tavlan när eleverna kommer in i klassrummet och den bör finnas kvar där under hela lektionen. Här ser du ett exempel på hur det kan se ut:

9.40-10.35:

1. Vad är gestaltande beskrivningar?
2. Pröva att skriva (arbete i par)
3. Exempel i helklass
4. Skrivövning (enskilt)
5. Läraren sammanfattar

Det finns flera fördelar med att ge en förhandsöversikt. För det första skapar du trygghet och lugn när eleverna vet vad de ska göra. Dessutom arbetar eleverna bättre om de vet vad de ska göra. Slutligen slipper du svara på dessa frågor senare under lektionen. Du kommer i alla fall inte behöva svara på dem lika många gånger.

Planera och sätta mål med undervisningen

Det är läroplanen med kursplanerna som styr utbildningen och undervisningen i de obligatoriska skolformerna och du som lärare behöver naturligtvis veta vad du har för mål med undervisningen. Du behöver tänka på vad arbetet ska leda till över tid, och utifrån det dela upp din planering i kortare perioder. När du planerar och genomför dina lektioner ska du utgå från läroplanen och kursplanens syfte och centrala innehåll. Vad ska eleverna lära sig? Vilka förmågor, attityder och förhållningssätt ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla? Styrdokumentens formuleringar behöver du sedan bryta ned i mindre delar. I din lektionsplanering formulerar du några mål för lektionen, det vi i stycket nedan kallar lektionsmål.

Film om delar som samspelar i kursplaner och läroplaner Länk till annan webbplats.

Hur du använder de olika delarna för att planera och genomföra undervisningen samt sätta betyg Länk till annan webbplats.

Lektionsmålens olika funktioner

Lektionsmålen beskriver vad eleverna förväntas träna på eller lära sig under lektionen och de har flera funktioner.

För det första kan lektionsmålen bli ett stöd för dig när du planerar lektionen. Om inte du, som är lärare, vet vad eleverna ska lära sig, kommer du att få svårt att förklara det för eleverna.

För det andra kan du använda lektionsmålen för att tydliggöra för eleverna vad de förväntas träna på eller lära sig under lektionen. Lektionsmålen ska visa eleverna vart de är på väg. Eleverna kan då också använda lektionsmålen för att utvärdera sina egna ansträngningar och prestationer. De ska kunna känna sig nöjda när de är klara eller vara medvetna om att de har en liten bit kvar till målet.

För det tredje bör du använda uppfyllelsen av lektionsmålen för att utvärdera kvaliteten på ditt ledarskap och din undervisning. Även om många faktorer påverkar i vilken grad eleverna klarar av lektionsmålen, är det framför allt en sak som du kan påverka och det är ditt ledarskap och din undervisning. Reflektera över hur du kan utveckla ditt ledarskap och din undervisning för att få fler elever att klara av lektionsmålen. Ta hjälp av erfarna kollegor. Fråga dem om råd och diskutera tillsammans med dem. Misströsta inte om inte alla elever klarar av alla lektionsmål varje lektion. Däremot bör du se till att så många elever som möjligt klarar av lektionsmålen och att det inte finns några elever som återkommande misslyckas. Om detta händer behöver du be erfarna kollegor om råd och stöd.

Skapa inte för många lektionsmål

När du formulerar lektionsmål bör du tänka på att de inte ska vara för många. Det räcker med något enstaka lektionsmål, kanske ett par stycken. De ska också vara kortfattade och lätta att förstå. Det sistnämnda är viktigt. Om eleverna inte förstår vad de ska försöka uppnå kommer deras motivation att minska. Här får du några exempel på hur lektionsmål kan formuleras:

• Du ska träna på att beskriva…
• Du ska känna dig mer säker på…
• Du ska kunna skilja mellan…
• Du ska ha prövat minst…
• Du ska ha löst problemet med…
• Du ska ha analyserat minst två…
• Du ska ha identifierat resultatet i…

Det kan vara klokt att återkomma till lektionsmålen under lektionen. Du kan till exempel säga ”Lyssna nu noga för det här handlar ju om det första lektionsmålet, att kunna redogöra för skillnaderna mellan oligotrofa sjöar och eutrofa sjöar” eller ”Såg ni vad Aino skrev? Det var ju ett perfekt svar på det andra lektionsmålet!”.

Skapa intresse och engagemang

För att skapa förutsättningar för lärande behöver eleverna veta vad de ska göra och vara intresserade av att ägna sig åt det. När eleverna fått veta vad de ska göra under lektionen behöver de bli engagerade och intresserade. Innehållet i undervisningen behöver därför kopplas till något som eleverna är intresserade av eller engagerade i.

Koppla kommande lektionsinnehåll till kunskaper eleverna redan har

Det finns flera olika sätt att fånga elevernas intresse. Ett sätt är att koppla det kommande lektionsinnehållet till kunskaper eleverna redan har. Du kan utgå från elevernas situation och intressen. Kanske kan du i inledningen av en lektion om diktskrivande citera en modern, populär sångtext, för att sedan glida in på att sångtexter faktiskt är poesi? På detta sätt ger du eleverna en ingång till ämnet, som flera kan relatera till. Troligtvis känner flera av eleverna till låten eller har i alla fall hört talas om artisten.

Efter en sådan inledning kan det vara spännande att skriva en egen dikt som skulle kunna tonsättas. Om du arbetar inom ett ämne där du berättar om statistik kan du inleda med att exempelvis tala om ungdomars spelvanor. Hur många timmar i genomsnitt sitter de framför en skärm? Hur många professionella ”gamers” finns det i världen? Hur stor andel av utövarna är pojkar respektive flickor? Detta kan vara intressant för många elever att få syn på och diskutera. Eleverna ges dessutom en inblick i hur statistik kan användas inom olika spännande områden.

Använd dina intressen, egna erfarenheter och tankar

Du kan använda dig av dina intressen, egna erfarenheter och tankar för att fånga elevernas intresse. Det upplevs ofta som spännande för eleverna när du som lärare delar med dig av din livserfarenhet. Du är en förebild för många elever och genom att visa dem vad du kan och intresserar dig för, så kan det vidga deras vyer, både vad gäller nya kunskapsfält och hur de ser på dig som människa. Att visa upp att du är något mer än endast lärare, samtidigt som det väcker en nyfikenhet hos eleverna, kan skapa en trovärdighet i mötet med gruppen, vilket på sikt kan leda till en mer avspänd relation med gruppen.

Du kan också anknyta till någon aktuell händelse, exempelvis genom att visa ett klipp från gårdagens nyhetssändning. Beroende på vad klippet handlar om kan du sedan antingen berätta om bakgrunden till ett krig eller om vilka synbara effekter som den globala uppvärmningen hittills bidragit till. Det ni sedan ska arbeta med under lektionen kan då upplevas som mer greppbart, men även som viktigare för eleverna.

Väck elevernas nyfikenhet

Ett annat sätt att skapa intresse och engagemang är att du väcker elevernas nyfikenhet, exempelvis genom att plocka fram ett par föremål som representerar varsin historisk person. Du kanske har ett äpple och ett slitet ark med formler som ska representera Isaac Newton, eller en porslinsgås och en liten docka som ska representera Selma Lagerlöf. Utifrån dessa föremål låter du först eleverna gissa, för att sedan berätta om sambanden till respektive person. Det blir en spännande inledning till ett område och föremålen får gärna finnas kvar under hela den period klassen arbetar med detta.

Använd företeelser som engagerar känslomässigt

Slutligen kan du ta fasta på företeelser som engagerar eleverna känslomässigt. Kanske kan genomgången inledas med att eleverna först skriftligt och enskilt och sedan muntligt i mindre grupp får sätta sig in i hur det är att bli diskriminerade på grund av hög ålder. Vilka kommentarer kan de få av andra? Hur känns det att bli diskriminerad på grund av hög ålder? Vad kan en person göra när hen blir diskriminerad? Reflektionerna blir sedan en bra ingång till undervisning om de sju diskrimineringsgrunderna samt om Diskrimineringsombudsmannen, DO.

Att ge instruktioner

Det finns goda skäl att vara mycket tydlig när du instruerar eleverna hur de ska utföra en uppgift eller hur du förväntar dig att de ska bete sig. De elever som inte förstår instruktionerna riskerar annars att skapa oro och störa övriga i gruppen. Det kan handla om att de elever som inte uppfattade eller förstod instruktionerna ställer ett flertal frågor till dig eller till sina kamrater, vilket kan störa.

Alternativet är att eleverna som inte uppfattade vad de skulle göra låter bli att fråga om hjälp eller instruktioner. Då är risken stor att de inte får särskilt mycket arbete gjort och att de söker uppmärksamhet på negativa sätt.

Efter att du har gett en instruktion bör du kontrollera att alla har förstått den, även om du tror att alla har förstått. Be ett par elever beskriva vad de uppfattar att de ska göra. Nedan ser du ett exempel på hur dialogen kan se ut:

Lärare: När ni plockar fram redskapen i hinderbanan så ska ni tänka på att inte börja använda dem, utan endast ställa fram dem. Annars finns det stor risk att ni skadar er själva eller andra. När ni ställt fram redskapen ska ni gå och sätta er här igen. Hedda, vad ska ni tänka på när ni plockar fram?

Hedda: Vi ska sätta sig här på bänken igen när vi plockat fram.

Lärare: Fadi, vad ska ni mer tänka på?

Fadi: Att inte hoppa på plintarna och hänga i repen å sånt.

Lärare: Varför då, Mona?

Mona: Annars kan man skada sig själv eller andra.

Lärare: Toppen. Då kan ni börja ta fram.

Rutiner, variation och kreativitet

I denna text betonas vikten av rutiner. Du kanske frågar dig var variationen och kreativiteten kommer in. Du kanske känner att arbete enligt strikta rutiner riskerar att hämma din kreativitet, eller att elevernas motivation riskerar att bli lidande av att alla dagar och lektioner ser likadana ut. Om du är tveksam till rutiner, struktur och förutsägbarhet bör du ha några saker i åtanke:

För det första handlar rutinerna om formen för undervisningen. Eleverna kommer att få variation genom att innehållet i undervisningen varieras.

För det andra kommer du och eleverna att spara tid om ni följer rutiner. När eleverna vet hur en lektion börjar och slutar samt hur de ska bete sig under övergångar mellan olika lektionsmoment, exempelvis från enskilt arbete till avslutning av lektionen, kommer ni att spara massor av tid och därmed få också du mer tid till att vara precis så kreativ som du önskar.

För det tredje finns det en handfull elever som är i stort behov av struktur, tydliga rutiner och förutsägbarhet. Det kan handla om de elever som har svagare koncentrationsförmåga och impulskontroll och som har svårare att ta till sig instruktioner. Varje gång som de missar någon av dina instruktioner kommer de att kunna följa rutinerna, eftersom de vet vad du brukar göra och vad som förväntas av dem. Rutinerna fungerar som ett stöd och en trygghet samt hjälper eleverna att lättare komma igång med arbetet. Det gör också att de i mindre omfattning stör din undervisning och övriga elevers arbetsro.