Så kan rektor skapa optimala förutsättningar för elevernas lärande

Innehållet riktar sig främst till dig som är rektor. Även förstelärare och arbetslagsledare och andra som har ett mer övergripande ansvar för elevernas lärande och utveckling kan ha nytta av texten. Stöd för ledarskap i undervisningen är en kompetensutveckling som främst riktar sig till obehöriga lärare men kan användas av all undervisande personal.  

Lärare i samtal
Konkreta tips

Fokusera på att skapa optimala förutsättningar för dina elevers lärande

Fokus för ditt arbete bör vara att skapa optimala förutsättningar för elevernas lärande. Det är faktorer i lärandesituationen som påverkar elevernas lärande och utveckling starkast och det är dessa faktorer som du behöver ha inflytande och kontroll över.
Som rektor påverkar du elevernas lärande och utveckling indirekt, genom att skapa förutsättningar för lärarna att bedriva ett gott ledarskap och en god undervisning. Målet är elevernas lärande. Medlet för att komma dit är lärarnas ledarskap och undervisning.

Andra viktiga delar av ditt ledarskap är att du skapar tydliga mål för verksamheten och förmår kommunicera dem till skolans personal. Du behöver också ha insikt i att undervisningens kvalitet är direkt avgörande för elevernas lärande.

Konkreta tips

Lärarnas lärande

Lärarnas undervisningsfärdigheter och ledarskapet i klassrummet och relaterade omständigheter, är bland de faktorer som påverkar elevernas lärande allra mest.

Första steget mot förbättrade skolprestationer och ökad måluppfyllelse tas när lärare lär sig något viktigt om sin undervisning eller sitt ledarskap. Ibland sker lärandet genom kompetensutveckling, ibland genom kollektivt lärande och ibland genom individuell reflektion.

Som rektor är det en av dina viktigaste arbetsuppgifter att ta ansvar för lärarnas lärande. Det är först när lärarna har lärt sig något som deras undervisningspraktik och ledarskap kan utvecklas. Som rektor skapar du förutsättningar för lärarnas lärande genom att medverka i lärarnas kompetensutveckling och skapa goda förutsättningar för kollegialt lärande.

Konkreta tips

Kompetensutveckling ska leda till lärares lärande

Kompetensutveckling ska leda till lärares lärande, utveckling av undervisning och ledarskap i klassrummet samt elevernas lärande och utveckling. Som rektor bör du, tillsammans med lärarna, identifiera specifika områden där elevernas kunskaper, förmågor och färdigheter behöver utvecklas. Det är inom dessa områden som kompetensutvecklingen bör ske. Det finns goda skäl att ifrågasätta behovet av kompetensutveckling som inte har en tydlig koppling till elevernas lärande och utveckling.

Både lärarnas kompetensutveckling och det kollegiala lärandet har potential att påverka lärarnas undervisning, vilket i nästa steg påverkar elevernas lärande. Detta är anledningen till att lärarnas kompetensutveckling bör fokusera på att skapa förutsättningar för undervisning och elevernas lärande, det vill säga fokusera på ledarskap i klassrummet och undervisningsfärdigheter.

Kollegialt lärande är ett medel, inte ett mål

Kollegialt lärande är inte alltid effektivt. Det är först när det kollegiala lärandet har ett specifikt fokus och syfte som det får goda effekter på elevernas lärande och prestationer.
Att sätta lärare till att ”lära sig av varandra” utan att ha ett specifikt mål med det kollegiala lärandet kommer med stor säkerhet att vara slöseri med tid. Om det kollegiala lärandet ska fungera effektivt, bör du tillsammans med lärarna kartlägga specifika färdigheter och kunskaper som eleverna behöver utveckla.

Elevernas behov och lärande ska sedan ligga till grund för det kollegiala lärandets fokus. Det är viktigt att alla lärare är införstådda med att det kollegiala lärandet inte är ett mål i sig utan ett medel för att förbättra elevernas lärande och utveckling.

Konkreta tips

Utmaningar i utvecklingsarbetet

Det finns många utmaningar i utvecklingsarbetet i skolan. En utmaning är att det finns en del missuppfattningar om utvecklingsarbete. En missuppfattning är att det inte spelar så stor roll vad du gör – huvudsaken är att du är engagerad.

En annan missuppfattning är att lärare har kompetensen att på egen hand utveckla sitt ledarskap och undervisning – bara de får tillräckligt med tid.

En tredje missuppfattning handlar om att utvecklingsarbete handlar om att göra något nytt.

En fjärde utmaning är att skolan ofta inte har tillräckliga kunskaper för att tillförlitligt kunna utvärdera effekterna av det egna utvecklingsarbetet. Det innebär att skolan oftast inte vet om utvecklingsarbetet är effektivt eller inte. Nedan behandlas dessa utmaningar i tur och ordning.

Det spelar roll vad du gör

När skolan ska utveckla någon aspekt av sitt arbete behöver du tillsammans med förstelärare och andra viktiga resurser i skolan skaffa dig en gedigen uppfattning om vilka insatser som tidigare har visat sig fungera effektivt för att nå det mål som skolan har.

Skolans arbete ska som bekant vila på vetenskaplig grund. De senaste femton åren har det publicerats ett flertal översikter över vilka insatser som är effektiva och vilka som inte är det. Resultatet av dessa översikter visar tydligt att det spelar stor roll vad du gör. Det kan i detta sammanhang vara värt att notera att det faktiskt finns insatser, metoder och program som är kontraproduktiva, det vill säga att de orsakar mer skada än nytta.

En mardröm för skolan är när en eller flera eldsjälar engagerar sig djupt i en metod eller ett program som antingen är ineffektivt eller i värsta fall kontraproduktivt. Det är viktigt med eldsjälar, men lika viktigt med kritiska röster.
Som rektor behöver du ha god kontroll över vad som sker på din skola. De metoder, program, insatser och förhållningssätt som implementeras och sprids på skolan bör för det första ha vetenskapligt stöd och för det andra fokusera på färdigheter och kunskaper som eleverna behöver utveckla.

Tid räcker inte

Det räcker inte att ge lärare tid. Även lärare med många års erfarenhet och lärare som utmärker sig som goda pedagoger och ledare kommer att ha svårt att bedriva utvecklingsarbete om de ska göra det förutsättningslöst. Utvecklingsarbetet bör fokusera på elevernas lärande, ha tydliga mål, vara systematiskt och långsiktigt samt ske i samverkan med andra lärare.

Att göra något nytt

När det gäller fokus för skolans utvecklingsarbete har det nog med tydlighet framgått att du som rektor bör fokusera på lärarnas lärande, undervisningens och ledarskapets kvalitet samt elevernas lärande och utveckling.

Lärarnas kompetensutveckling bör handla om att utveckla lärarnas kompetens inom specifika områden där elevernas kunskaper, förmågor och färdigheter behöver utvecklas. Så här har det sett ut i många år, och så kommer det troligen att se ut under lång tid framöver. Det är lätt att tänka att skolutveckling behöver handla om att göra något nytt, något som inte har gjorts förut. Det kan givetvis vara så, men då är det viktigt att tänka på att ”det nya” bör ha fokus på lärarnas lärande, undervisningen och ledarskapets kvalitet samt elevernas lärande.

Som rektor är det viktigt att du vågar ta ställning för att skolans utvecklingsarbete ska handla om lärande, ledarskap och undervisning. Det kanske känns lite gammalt och slitet, men det är dessa faktorer som starkast påverkar elevernas lärande och utveckling.

Att utvärdera utvecklingsarbetet

Engagerade lärare upplever ofta att skolans utvecklingsarbete fungerar effektivt. Lärare som är kritiska till reformer och insatser i skolan tycker ofta att skolans utvecklingsarbete är ineffektivt eller i alla fall inte bättre än tidigare.

Gemensamt för båda grupperna är att de egentligen inte vet om insatserna är effektiva eller inte. När skolan bedriver utvecklingsarbete är det därför av största vikt att resultatet utvärderas. Hur ska lärarna annars veta att de håller på med rätt saker i klassrummet, om det inte sker en uppföljning av resultatet?

Använd även andra mått förutom elevernas prestationer vid utvecklingsarbetet

För i stort sett alla skolor är det övergripande och viktigaste målet med utvecklingsarbetet att förbättra elevernas lärande och skolprestationer. Problemet med att ha elevernas skolprestationer som mått på effektiviteten av ett utvecklingsarbete är att det för det första tar lång tid innan man kan se några effekter på skolprestationerna, ofta flera år.

För det andra påverkas skolprestationer av mängder av faktorer som kan vara svåra att ha kontroll över. Detta betyder inte att skolan inte ska använda skolprestationer för att utvärdera effektiviteten hos olika insatser. Det betyder däremot att skolan utöver skolprestationerna behöver använda andra mått på utvecklingsarbetets effekt.

Om skolan har för avsikt att öka trivseln på skolan så kan man med fördel mäta elevernas trivsel. Om målet är att förbättra lärarnas ledarskap i klassrummet så kan man exempelvis mäta förhållandet mellan positiv och negativ återkoppling eller antalet störningar i klassrummet. Om ambitionen är att utveckla lärarnas undervisning så kan det vara en god idé att observera ifall läraren ger en förhandsöversikt, om läraren presenterar lektionsmålen i början av lektionen och följer upp dem i slutet av lektionen samt om läraren sammanfattar lektionens innehåll och kontrollerar elevernas lärande.

Konkreta tips

Utvärdera och följ upp utvecklingsarbetet

När skolan bedriver utvecklingsarbete bör det utvärderas och följas upp. På så sätt vet skolan ifall den är på väg åt rätt håll, ifall någonting behöver förändras, ifall den ska tillskjuta mer resurser eller om den ska avsluta utvecklingsarbetet så fort som möjligt. Ett gott råd är att utvärdera faktorer som är så nära det man försöker utveckla som möjligt. Även om det långsiktiga och övergripande målet är att skapa trygghet, trivsel och goda skolprestationer, kan det vara klokt att utvärdera betydligt mindre och mer kortsiktiga mål. Dels är de mindre och mer kortsiktiga målen oftast lättare att utvärdera, dels ger de snabbare svar på frågan om insatsen fungerar eller ej.

Vad gör kompetensutvecklingen effektiv?

Det finns några saker som gör kompetensutvecklingen mer effektiv. För att lärare ska kunna utveckla sitt ledarskap och sin undervisning är det viktigt att utvecklingsarbetet sker i grupp, att den pågår en längre tid och att fortbildningen sker med skolledningens stöd. En central del är att lärarna får stöd av förstelärare, rektorer och andra lärare för att analysera förtjänster och svagheter i det egna ledarskapet och undervisningen.

Kompetensutvecklingen bör resultera i att lärare lär sig nya undervisningsstrategier men det är ännu viktigare att lärarna får möjlighet omsätta de nya kunskaperna i praktisk undervisning. Viktigast är ökat lärande och ökad måluppfyllelse hos eleverna.

Ibland kommer lärarna att behöva stöd i det kollegiala lärandet, exempelvis från dig som rektor. Förutom god kännedom om forskningsläget behöver du ha god kunskap om lärarnas arbetssituation. Det räcker emellertid inte att du känner till lärarnas arbetssituation och har god kännedom om forskningsläget. För att det kollegiala lärandet över huvud taget ska fungera behöver lärarna ha ett genuint behov av att utvecklas och deras behov behöver vara relaterat till elevernas lärande och utveckling.

Organisation och tidsåtgång

Att bedriva utvecklings- och förändringsarbete tar tid. De som ägnar sig åt att forska om utvecklingsarbete menar att det ofta tar 3-4 år innan ett omfattande utvecklingsarbete är fullt genomfört, ibland längre tid. Det är inte ovanligt att det sker förändringar i skolans organisation under tiden som det pågår utvecklingsarbete och detta är något som ofta påverkar utvecklingsarbetet negativt. Det finns många exempel på hur utvecklingsarbete har avstannat när en driftig rektor eller en ambitiös lärare har bytt skola. De som är ansvariga för utvecklingsarbetet på en skola har därför ett ansvar för att göra utvecklingsarbetet mindre sårbart för förändringar i personalen och organisationen. Ansvaret för utvecklingsarbetet behöver helt enkelt delas av flera personer. Det finns flera fördelar med detta:

  • Utvecklingsarbetet blir mindre känsligt för förändringar i organisation och personal.
  • De blir fler personer som kan utgöra en kritisk massa, det vill säga fler personer som kan ifrågasätta grundantaganden och förutfattade meningar.
  • När fler personer ingår i utvecklingsarbetet finns det bättre möjligheter att inkludera företrädare för olika yrkeskategorier i gruppen, vilket leder till att man i utvecklingsarbetet inte glömmer av att ta hänsyn till exempelvis fritidsverksamheten, förskolan, den särskilda undervisningsgruppen etcetera.

Samtidigt finns det nackdelar med att ha flera personer i gruppen som ansvarar för utvecklingsarbetet: Möjligheterna till informella beslutsvägar och snabba beslut minskar.

Dessutom kanske de starkaste eldsjälarna tvingas arbeta tillsammans med personer som ifrågasätter och ställer kritiska frågor. Utvecklingsarbetet kommer troligtvis att gå långsammare.

Det som lyfts fram som nackdelar ovan är egentligen fördelar. Informella beslutsvägar minskar transparensen i organisationen och leder till att utvecklingsarbetet blir otillräckligt förankrat bland de som ska stå för utvecklingen. Lärarna kommer att uppfatta att utvecklingsarbetet läggs på dem, uppifrån. Risken är överhängande att lärarna uppfattar att utvecklingsarbetet sker utifrån någon annans behov. För att utvecklingsarbetet ska vara effektivt måste det utgå från att de som ska genomföra utvecklingsarbetet upplever ett genuint behov.

Att utvecklingsarbetet går långsamt behöver inte betyda att resultatet blir bättre, men utvecklingsarbete som påskyndas allt för mycket riskerar att bli otillräckligt förankrat, bristfälligt implementerat och ineffektivt.

Forskning och fördjupning

Hallinger, P., & Heck, R. H. (2011). Exploring the journey of school improvement: Classifying and analyzing patterns of change in school improvement processes and learning outcomes. School Effectiveness and School Improvement, 22(1), 1-27.

Håkansson, J. & Sundberg, D. (2016). Utmärkt skolutveckling: forskning om skolförbättring och måluppfyllelse. Stockholm: Natur & Kultur.

Katz, S. & Ain Dack, L. (2017). Professionsutveckling och kollegialt lärande: framgångsstrategier och utvecklande motstånd. (Första utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur.

Kirschner, P. A., & Hendrick, C. (2020). How learning happens: seminal works in educational psychology and what they mean in practice. Abingdon, Oxon: Routledge.

Leithwood, K., Harris, A., & Hopkins, D. (2008). Seven strong claims about successful school leadership. School Leadership & Management, 28(1), 27-42.

Muijs, D., Kyriakides, L., van der Werf, G., Creemers, B., Timperley, H., & Earl, L. (2014). State of the art – teacher effectiveness and professional learning, School Effectiveness and School Improvement, 25(2), 231-256.

Robinson, V. M. J., Lloyd, C. A., & Rowe, K. J. (2008). The impact of leadership on student outcomes: An analysis of the differential effects of leadership types. Educational Administration Quarterly, 44(5), 635-674.

Timperley, H. (2011). Realizing the power of professional learning. Maidenhead: Open University Press.

Timperley, H., Wilson, A., Barrar, H., & Fung, I. (2008). Best evidence synthesis on professional learning and development (Report to the Ministry of Education). Wellington: Ministry of Education.

Martin Karlberg är universitetslektor och excellent lärare vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Han forskar och undervisar om ledarskap i klassrummet, pedagogiskt ledarskap, effektiv undervisning, pedagogisk psykologi och fortbildning av lärare. Martin Karlberg tog examen som grundskollärare 1994.

Jonas Nilsson arbetar som förstelärare på Stordammens skola i Uppsala och har över 20 års erfarenhet inom yrket. Han undervisar på högstadiet inom ämnena svenska och idrott. Jonas föreläser och skriver om klassrumsledarskap och deltar ofta i den offentliga skoldebatten. Läs mer på webbplatsen jonas-nilsson.se https://jonas-nilsson.se/ Länk till annan webbplats.

Kort introduktion till stödet

Du kan använda stödet för att stärka ledarskapet hos både obehöriga och behöriga lärare. Kompetensutvecklingen kan ledas av till exempel förstelärare eller skolutvecklare. Stödet kan användas kollegialt samt utifrån egna behov och förutsättningar och består av webbsidor, fyra filmer och ett stöd till dig som leder kompetensutvecklingen. Under vårterminen 2022 kommer vi att bjuda in till ett digitalt Öppet hus för både dig som ska leda arbetet och till dig som är rektor.

Vägledning för arbetet

Det här är ett stöd till dig som ska leda arbetet med att utveckla ledarskapet i er skolverksamhet. Syftet med det här stödet är att utveckla och stärka ledarskapet i undervisningen för all undervisande personal.

Därför ska ni använda materialet

  • Ni får ett stöd för att utveckla ledarskapet i undervisningen.
  • Ni får stöd för kollegialt lärande.
  • Ni stärker er kunskap om och förståelse för ledarskapets betydelse i undervisningen.
  • Ni skapar goda förutsättningar för att planera, genomföra och strukturera lektioner.
  • Ni stärker ert arbete med att skapa goda relationer och upprätthålla en trygg lärmiljö.

Stödet bygger på forskning och beprövad erfarenhet om ledarskap i undervisningen. I stödet ingår texter från Åsa Hirsh, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, Martin Karlberg, universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet samt Jonas Nilsson, förstelärare och skribent.

Stödet bygger på kollegialt lärande, men du som leder arbetet planerar själv upplägget utifrån verksamhetens förutsättningar och behov.

Den som leder kompetensutvecklingen bör vara en erfaren lärare. Det kan exempelvis vara en förstelärare, arbetslagsledare, handledare, verksamhetsutvecklare, eller skolledare.

Till dig som leder kompetensutvecklingen

  1. Få en överblick över stödet (text, fördjupningstext, diskussionsfrågor, film).
  2. Välj och prioritera de delar som passar efter verksamhetens förutsättningar och behov.
  3. Gör en plan utifrån dina prioriteringar, inklusive tidplan för genomförandet. Tanken är att detta stöd ska vara flexibelt och anpassningsbart med valbara delar utifrån verksamhetens förutsättningar och behov. Därför kan planen behöva revideras under arbetets gång.
  4. Förankra med lärarlaget och ha en kontinuerlig dialog med din rektor.

Till dig som är rektor

Tanken är att detta stöd ska vara flexibelt och anpassningsbart med valbara delar utifrån verksamhetens förutsättningar och behov Det kan med fördel ingå i er återkommande läsårsplanering.

  • Vem ska leda kompetensutveckling och vilka ska delta?
  • Hur kan du prioritera så att deltagarna ges goda förutsättningar att delta i kompetensutvecklingen?
  • Hur vill du som rektor följa kompetensutvecklingen under arbetets gång?
Senast uppdaterad 03 maj 2022