Kollegialt lärande för ledarskap i undervisningen

För att lärare ska kunna utveckla kvaliteten i sin undervisning behöver de systematiskt reflektera över den egna undervisningen, både enskilt och tillsammans med lärarkollegor. Fokus bör ligga på att förstå kopplingarna mellan undervisningens form och innehåll, hur olika elever reagerar på undervisningen och vad de faktiskt lär sig.

Konkreta tips

Systematisk reflektion över undervisningen

Undervisningens kvalitet är avgörande för elevernas lärande, motivation och måluppfyllelse. Detta är något som fastslagits i ett stort antal forskningsstudier. De faktorer som lyfts fram som särskilt framgångsrika kan delas in i de två områdena ledarskap och undervisning.

Ett effektivt ledarskap kännetecknas av:

  • att eleverna har god arbetsro
  • att läraren är tydlig och strukturerad
  • samt att läraren skapar goda relationer mellan lärare och elever.

Undervisning av hög kvalitet kännetecknas av:

  • att den är strukturerad
  • att det finns tydliga mål med lektionen
  • att läraren har höga förväntningar på elevernas skolprestationer och uppförande
  • samt att läraren ger konkret och tydlig återkoppling på elevernas prestationer.

För att lärare ska kunna utveckla kvaliteten i sin undervisning behöver de systematiskt reflektera över den egna undervisningen, både enskilt och tillsammans med lärarkollegor. Fokus bör ligga på att förstå kopplingarna mellan undervisningens form och innehåll, hur olika elever reagerar på undervisningen och vad de faktiskt lär sig.

Konkreta tips

Framgångsfaktorer för kollegiallt lärande - systematiskt och långsiktigt

Lärares samverkan kan ske på många olika sätt och det finns också ett flertal namn på de olika modellerna för samverkan. I den här texten gör vi som många andra och kallar denna form av utvecklingsarbete för ”kollegialt lärande”. Arbetet handlar om att lärare systematiskt delar med sig och kritiskt granskar sin undervisningspraktik och tillsammans utvecklar kunskaper om sin egen verksamhet.

Det finns en föreställning om att lärare skulle skapa ny kunskap och erfarenheter för egen del och bättre undervisning för sina elever om de bara får tid och möjligheter att träffas. Forskning på området visar dock att detta inte stämmer.
Det är givetvis viktigt att lärare får tid och möjlighet att utbyta erfarenheter, planera och utvärdera undervisning tillsammans samt att ge varandra återkoppling men det är inte tillräckligt. För att samarbete och återkoppling ska få effekt på lärarnas lärande, undervisningens kvalitet och elevernas prestationer behöver samarbetet vara målmedvetet, systematiskt och långsiktigt.

Konkreta tips

Målet är ökat lärande hos eleverna

Målen för det kollegiala lärandet är att lärare ska bli mer effektiva i sitt arbete och att det ska leda till ökat lärande hos eleverna. Det finns de som tror att målet med kollegialt lärande är att lärare ska samarbeta mer, men det stämmer inte.
Lärares samarbete är inte ett mål, utan ett medel för elevernas lärande. Om det kollegiala lärandet inte leder till att eleverna lär sig mer så är det kollegiala lärandet misslyckat, även om det har varit trevligt att samverka och även ifall de deltagande lärarna tycker att de har lärt sig massor. Kvaliteten i det kollegiala lärandet bedöms i ljuset av elevernas prestationer.

Alla lärare gör troligen sitt bästa för att lära elever så mycket som möjligt. Den undervisning som pågår i klassrummen är ofta resultaten av lärares yttersta ansträngning och kunskap. För att förbättra elevernas lärandesituation är det nödvändigt att påverka lärarnas lärande och kunskaper. Det finns en etablerad trestegsmodell för hur lärares lärande påverkar elevernas lärande: Kollegialt lärande leder till att:

  1. lärare får ökad kunskap,
  2. vilket förhoppningsvis leder till att lärarens undervisning utvecklas,
  3. vilket i sin tur förbättrar förutsättningarna för elevernas lärande.

Kollegialt lärande och andra typer av professionell utveckling har oftast starkast effekt på lärarnas lärande och kunskaper. Tyvärr är effekten på undervisningen något svagare och effekten på elevernas lärande är svagast.
Utmaningen för dig och dina kollegor är därför att se till att ni inte bara utvecklar ert eget lärande och er egen undervisning. Ni måste också se till att det kollegiala lärandet faktiskt leder till att eleverna faktiskt lär sig mer. När det kollegiala lärandet fungerar är det en av de faktorer i skolan som starkast påverkar elevernas skolprestationer.

Konkreta tips

Fokus på lärarnas behov och elevernas lärande

Det räcker inte att lärare lär sig något som de själva är intresserade av eller något som är populärt för att det ska leda till en utvecklad undervisning eller ökat lärande hos eleverna. För att elevernas lärande ska påverkas så behöver lärarna ta till sig kunskaper som har god effekt på elevernas lärande.

Det första steget i kollegialt lärande är att ta reda på vad som påverkar elevernas lärande. Det andra steget är att skapa förutsättningar för lärarnas lärande. För att lärarna över huvud taget ska vara intresserade av att ägna tid och energi åt kollegialt lärande behöver tre saker vara uppfyllda:

  1. Lärarna behöver uppleva ha ett behov av att utvecklas.
  2. Lärarna måste uppfatta innehållet som relevant.
  3. De som ska bidra till lärarnas lärande måste vara trovärdiga och ha god kunskap om lärarnas arbetssituation.

Ibland kommer lärarna att behöva stöd i det kollegiala lärandet, exempelvis från rektorn eller en förstelärare. Förutom god kännedom om forskningsläget behöver dessa ha god kunskap om lärarnas arbetssituation. Det räcker emellertid inte att rektor eller förstelärare känner till lärarnas arbetssituation och har god kännedom om forskningsläget. För att det kollegiala lärandet över huvud taget ska fungera behöver lärarna ha ett genuint behov av att utvecklas, annars kommer de att bli omotiverade och de kommer inte att lära sig särskilt mycket. I arbetet med kollegialt lärande är det därför viktigt att lärare får arbeta tillsammans med andra lärare för att identifiera områden som de kan utveckla. Då kommer de troligen att uppfatta innehållet som både relevant och behövligt.

Konkreta tips

Auskultationer - att följa med in i varandras klassrum för att observera undervisningen

En vanlig form av kollegialt samarbete är att lärare auskulterar i varandras klassrum, det vill säga att de följer med in i varandras klassrum för att observera när deras lärarkollegor undervisar.
Auskultationer har en fördel jämfört med diskussioner om hur du kan bedriva undervisning och ledarskap:

Istället för att du bara får höra dina kollegor beskriva hur de undervisar så får du en chans att bilda dig en egen uppfattning. Du kommer säkert att få se riktigt goda exempel på undervisnings- och ledarskapsfärdigheter, som du tar efter och som kommer att göra dig till en bättre lärare.
Tyvärr är det inte alltid auskultationer leder till lärande och utveckling. För att auskultationer ska fungera effektivt behöver du förstå vad läraren fokuserar på i förhållande till lektionsmålen (undervisningens innehåll) och hur läraren gör det (undervisningens form).
Om det kollegiala lärandet ska ge riktigt goda effekter på din undervisning, behöver du också förstå varför din kollega gör på ett visst sätt.

Det är därför av största vikt att din lärarkollega och du följer upp auskultationen med ett samtal om vad och hur lärarkollegan gjorde och en ordentlig diskussion om varför lärarkollegan gjorde så. När du förstår varför din kollega undervisar på ett visst sätt kommer du att lära dig ny kunskap om undervisning, vilket är det första steget mot ett utvecklat lärande hos eleverna. Se punktlistran i stycket Fokus på lärarnas behov och elevernas lärande.

Konkreta tips

Återkoppling

Det kan vara lärorikt och utvecklande att studera lärarkollegor när de undervisar. Du får en modell för hur du kan undervisa och varför. Bra, eller hur? Men då ska du veta att klassrumsobservationer kan vara meningsfulla och lärorika även för den som blir observerad. När den som observerar ger återkoppling på undervisningen får även den undervisande läraren möjlighet att utveckla sin undervisning och sitt ledarskap. Återkoppling på den egna undervisningen är en av de faktorer som starkast påverkar elevernas skolprestationer. Det finns flera sätt att ge återkoppling:

  1. Kritisk vän: Du ger återkoppling på en specifik del av undervisningen eller ledarskapet.
  2. Strukturerad återkoppling: Du ger detaljerad återkoppling utifrån ett formulär som fokuserar på centrala delar av undervisningen och ledarskapet.

Kritisk vän

Klassrumsobservationen Kritisk vän handlar om något specifikt som den undervisande läraren vill ha återkoppling på och hjälp att fundera kring. Det kan exempelvis handla om hur din kollega inleder eller avslutar lektionen, hur din kollega ger återkoppling på elevernas arbete eller hur din kollega hanterar elever som stör undervisningen. Observationen kan ta fem minuter eller hela lektionen, beroende på vad den observerade läraren vill ha återkoppling på. Det finns några uppenbara fördelar med Kritisk vän:

  • Kritiska vänner kritiserar andras undervisning på ett öppet och ärligt sätt
  • Kritiska vänner lägger märke till sådant som du inte lägger märke till själv
  • Kritiska vänner säger inte det du vill höra, utan ifrågasätter dina förutfattade meningar

Det är vanligtvis den undervisande läraren som tar initiativ till Kritisk vän och ofta handlar det om någon typ av problem som hen vill ha hjälp med. Den observerande läraren förväntas inte komma med en lösning på problemen utan förväntas snarare fungera som en diskussionspartner.

Klassrumsobservationen genomförs i tre steg: planering, genomförande och reflektion. I det första steget beskriver den undervisande läraren vad hen kommer att undervisa om, hur undervisningen kommer att gå till och om hen har några särskilda planer angående ledarskapet i klassrummet. Det är också i detta steg som den undervisande läraren berättar vad hen vill ha återkoppling på.

I nästa steg genomförs undervisningen. Den observerande läraren placerar sig i klassrummet på ett sätt som gör att det är möjligt att observera den undervisande läraren och stora delar av klassen.

I det sista steget redogör först den undervisande läraren för sin upplevelse och sina reflektioner, därefter gör den observerande läraren detsamma. Därefter diskuterar och reflekterar de tillsammans utifrån de frågor som är centrala i det kollegiala lärandet:

  • Vad är det den undervisande läraren undervisar om och hur går det till?
  • Varför gör den undervisande läraren som hen gör?
  • Vad har den undervisande läraren och den kritiska vännen lärt sig?
  • Hur kan lärarnas undervisning eller ledarskap utvecklas av kamratgranskningen?
  • Hur ska arbetet med att utveckla undervisning och ledarskap fortsätta, så att klassrumsobservationerna ska kunna leda till ökat lärande hos eleverna?

Det är viktigt att samtalet inte endast fokuserar på eventuella brister utan att reflektionen också handlar om den undervisande lärarens styrkor. Utvecklingsarbete handlar så klart om att åtgärda eventuella brister, men också om att bli medveten om styrkor och att behålla och utveckla de starkare sidorna i undervisningen och ledarskapet. Syftet med reflektionen är att lärarna ska lära sig nya saker om sin undervisning, sitt ledarskap, elevernas lärande och förhållandet däremellan. Därefter är ambitionen att den nya kunskapen ska skapa förutsättningar för utveckling av undervisningen, vilket förhoppningsvis leder fram till målet för det kollegiala lärandet: förbättrat lärande hos eleverna.

Anteckningar och det som sägs i samband med klassrumsobservationen stannar bland dem som deltar i Kritisk vän.

Strukturerad återkoppling

När du och dina kollegor arbetar med Strukturerad återkoppling fokuserar ni på ledarskapets och undervisningens kärnkomponenter. Ledarskapet i klassrummet handlar om hur ni skapar förutsättningar för undervisning och lärande. Undervisningens kärnkomponenter handlar om de viktigaste delarna av undervisningen, de delar av undervisningen som leder till lärande hos de allra flesta eleverna. Punktlistan nedan innehåller en stor del av de färdigheter som är starkast relaterade till förbättrade skolprestationer hos eleverna.

Även om Strukturerad återkoppling är mer detaljerad och strukturerad än Kritisk vän, så kan den strukturerade återkopplingen i viss mån anpassas utifrån den undervisande lärarens och den observerande lärarens önskemål och behov. Listan över kärnfärdigheter nedan är ganska omfattande och det är inte meningsfullt att arbeta med alla områden samtidigt. Snarare kan det vara klokt att ta ett område åt gången. Även om du och dina kollegor går lite varsamt fram och tar ett område i taget så bör ni gå igenom alla områden och diskutera vad ni kan lära er av varandra samt hur det kan påverka er undervisning och elevernas lärande.

Konkreta tips

Ledarskapets och undervisningens kärnfärdigheter

Lektionens inledning

  • Hur skapas uppmärksamhet och intresse?
  • Hur förmedlas lektionens mål?
  • Hjälper läraren eleverna med en förhandsöversikt över lektionen, i så fall hur?

Röst och kropp

  • Talar läraren tillräckligt starkt, så alla elever hör?
  • Talar läraren lagom fort, för sakta eller för fort?
  • Varierar läraren tempot?
  • Talar läraren tydligt?
  • Har läraren ögonkontakt med eleverna?
  • Har läraren en adekvat position i klassrummet?
  • Använder läraren gester och kroppsspråk för att kommunicera och skapa energi i sin undervisning?

Undervisningens form och innehåll

  • Är undervisningens innehåll intressant?
  • Är undervisningens innehåll anpassat till eleverna?
  • Vilka arbetsformer används under lektionen (genomgång, enskilt arbete, parvis arbete, grupparbete)?
  • Hur sammanfattar läraren lektionens innehåll?
  • Hur kontrolleras lärandet?
  • Hur återkopplas till lektionens mål?
  • Hur fungerar avskedsrutinen?

Återkoppling till eleverna

    • På vilka sätt, och hur ofta, ger läraren uppmuntran, beröm och tillsägelser?
    • Uppmuntras prestation och fallenhet eller flit och ansträngning?
    Konkreta tips

    Reflektionsfrågor

    • Varför gjorde den undervisande läraren som hen gjorde?
    • Vad har den undervisande läraren och den observerande läraren lärt sig?
    • Kan den undervisande lärarens klassrumspraktik, undervisning eller ledarskap utvecklas av klassrumsobservationen? I så fall, hur?
    • Hur ska arbetet med att utveckla kärnfärdigheter fortsätta, så att klassrumsobservationen ska kunna leda till ökat lärande hos eleverna?

    Stressa inte med att gå igenom listan. Gå igenom område efter område och gör det noggrant. Gå inte vidare till nästa område innan ni upplever att ni har fått svar på vad ni har lärt er, hur det kan påverka er undervisning och elevernas lärande. De centrala frågorna i dessa reflektioner är:

    Vad, hur och varför.

    Forskning och fördjupning

    Referenser och förslag på vidare läsning

    Dahlkwist, M. (2019). Lärarledarskapet: situationsanpassat ledarskap, strukturerad undervisning. (Första upplagan). Stockholm: Liber.

    Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & kultur.

    Lomos, C., Hofman, R. H., & Bosker, R. J. (2011) Professional communities and student achievement – a meta-analysis, School Effectiveness and School Improvement, 22(2), 121-148, DOI: 10.1080/09243453.2010.550467 Länk till annan webbplats.

    Olsson, D. (2019). Improving Teaching and Learning Together: A Literature Review of Professional Learning Communities. Hämtad den 5 juni 2021 från: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-74279

    Stoll, L., Bolam, R., McMahon, A., Wallace, M., & Thomas, S. (2006). Professional learning communities: A review of the literature. Journal of Educational Change, 7(4), 221-258. doi: 10.1007/s10833-006-0001-8

    Timperley, H. (2008). Teacher professional learning and development. Educational Practices, 18. International Academy of Education.

    Timperley, H., Wilson, A., Barrar, H., & Fung, I. Y. (2007). Teacher professional learning and development: Best evidence synthesis iteration. Wellington, New Zealand: Ministry of Education. Hämtad den 5 juni 2021 från: https://www.educationcounts.govt.nz/__data/assets/pdf_file/0017/16901/TPLandDBESentireWeb.pdf Länk till annan webbplats.

    Utredningen om en bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner (2018). Med undervisningsskicklighet i centrum: ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling. Stockholm: Norstedts juridik.

    Dahlkwist, M. (2019). Lärarledarskapet: situationsanpassat ledarskap, strukturerad undervisning. (Första upplagan). Stockholm: Liber.

    Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & kultur.

    Lomos, C., Hofman, R. H., & Bosker, R. J. (2011) Professional communities and student achievement – a meta-analysis, School Effectiveness and School Improvement, 22(2), 121-148, DOI: 10.1080/09243453.2010.550467 Länk till annan webbplats.

    Olsson, D. (2019). Improving Teaching and Learning Together: A Literature Review of Professional Learning Communities. Hämtad den 5 juni 2021 från: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-74279

    Stoll, L., Bolam, R., McMahon, A., Wallace, M., & Thomas, S. (2006). Professional learning communities: A review of the literature. Journal of Educational Change, 7(4), 221-258. doi: 10.1007/s10833-006-0001-8

    Timperley, H. (2008). Teacher professional learning and development. Educational Practices, 18. International Academy of Education.

    Timperley, H., Wilson, A., Barrar, H., & Fung, I. Y. (2007). Teacher professional learning and development: Best evidence synthesis iteration. Wellington, New Zealand: Ministry of Education. Hämtad den 5 juni 2021 från: https://www.educationcounts.govt.nz/__data/assets/pdf_file/0017/16901/TPLandDBESentireWeb.pdf Länk till annan webbplats.

    Utredningen om en bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner (2018). Med undervisningsskicklighet i centrum: ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling. Stockholm: Norstedts juridik.

    Om textförfattarna

    Martin Karlberg är universitetslektor och excellent lärare vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Han forskar och undervisar om ledarskap i klassrummet, pedagogiskt ledarskap, effektiv undervisning, pedagogisk psykologi och fortbildning av lärare. Martin Karlberg tog examen som grundskollärare 1994.

    Jonas Nilsson arbetar som förstelärare på Stordammens skola i Uppsala och har över 20 års erfarenhet inom yrket. Han undervisar på högstadiet inom ämnena svenska och idrott. Jonas föreläser och skriver om klassrumsledarskap och deltar ofta i den offentliga skoldebatten. Läs mer på hemsidan jonas-nilsson.se och ta del av utbildningsfilmer inom klassrumsledarskap på instagramsidan jonasnilssonlarare.

    https://jonas-nilsson.se/ Länk till annan webbplats.
    https://www.instagram.com/jonasnilssonlarare/ Länk till annan webbplats.

    Martin Karlberg är universitetslektor och excellent lärare vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Han forskar och undervisar om ledarskap i klassrummet, pedagogiskt ledarskap, effektiv undervisning, pedagogisk psykologi och fortbildning av lärare. Martin Karlberg tog examen som grundskollärare 1994.

    Jonas Nilsson arbetar som förstelärare på Stordammens skola i Uppsala och har över 20 års erfarenhet inom yrket. Han undervisar på högstadiet inom ämnena svenska och idrott. Jonas föreläser och skriver om klassrumsledarskap och deltar ofta i den offentliga skoldebatten. Läs mer på hemsidan jonas-nilsson.se och ta del av utbildningsfilmer inom klassrumsledarskap på instagramsidan jonasnilssonlarare.

    https://jonas-nilsson.se/ Länk till annan webbplats.
    https://www.instagram.com/jonasnilssonlarare/ Länk till annan webbplats.

    Kort introduktion till stödet

    Du kan använda stödet för att stärka ledarskapet hos både obehöriga och behöriga lärare. Kompetensutvecklingen kan ledas av till exempel förstelärare eller skolutvecklare. Stödet kan användas kollegialt samt utifrån egna behov och förutsättningar och består av webbsidor, fyra filmer och ett stöd till dig som leder kompetensutvecklingen. Under vårterminen kommer vi att bjuda in till ett digitalt Öppet hus för både dig som ska leda arbetet och till dig som är rektor.

    Här finns ett stöd för dig som ska leda kompetensutvecklingen

    Vägledning för arbetet

    Det här är ett stöd till dig som ska leda arbetet med att utveckla ledarskapet i er skolverksamhet. Syftet med det här stödet är att utveckla och stärka ledarskapet i undervisningen för all undervisande personal.

    Därför ska ni använda materialet

    • Ni får ett stöd för att utveckla ledarskapet i undervisningen.
    • Ni får stöd för kollegialt lärande.
    • Ni stärker er kunskap om och förståelse för ledarskapets betydelse i undervisningen.
    • Ni skapar goda förutsättningar för att planera, genomföra och strukturera lektioner.
    • Ni stärker ert arbete med att skapa goda relationer och upprätthålla en trygg lärmiljö.

    Stödet bygger på forskning och beprövad erfarenhet om ledarskap i undervisningen. I stödet ingår texter från Åsa Hirsh, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, Martin Karlberg, universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet samt Jonas Nilsson, förstelärare och skribent.

    Stödet bygger på kollegialt lärande, men du som leder arbetet planerar själv upplägget utifrån verksamhetens förutsättningar och behov.

    Den som leder kompetensutvecklingen bör vara en erfaren lärare. Det kan exempelvis vara en förstelärare, arbetslagsledare, handledare, verksamhetsutvecklare, eller skolledare.

    Till dig som leder kompetensutvecklingen

    1. Få en överblick över stödet (text, fördjupningstext, diskussionsfrågor, film).
    2. Välj och prioritera de delar som passar efter verksamhetens förutsättningar och behov.
    3. Gör en plan utifrån dina prioriteringar, inklusive tidplan för genomförandet. Tanken är att detta stöd ska vara flexibelt och anpassningsbart med valbara delar utifrån verksamhetens förutsättningar och behov. Därför kan planen behöva revideras under arbetets gång.
    4. Förankra med lärarlaget och ha en kontinuerlig dialog med din rektor.

    Till dig som är rektor

    Tanken är att detta stöd ska vara flexibelt och anpassningsbart med valbara delar utifrån verksamhetens förutsättningar och behov Det kan med fördel ingå i er återkommande läsårsplanering.

    • Vem ska leda kompetensutveckling och vilka ska delta?
    • Hur kan du prioritera så att deltagarna ges goda förutsättningar att delta i kompetensutvecklingen?
    • Hur vill du som rektor följa kompetensutvecklingen under arbetets gång?

    Vägledning för arbetet

    Det här är ett stöd till dig som ska leda arbetet med att utveckla ledarskapet i er skolverksamhet. Syftet med det här stödet är att utveckla och stärka ledarskapet i undervisningen för all undervisande personal.

    Därför ska ni använda materialet

    • Ni får ett stöd för att utveckla ledarskapet i undervisningen.
    • Ni får stöd för kollegialt lärande.
    • Ni stärker er kunskap om och förståelse för ledarskapets betydelse i undervisningen.
    • Ni skapar goda förutsättningar för att planera, genomföra och strukturera lektioner.
    • Ni stärker ert arbete med att skapa goda relationer och upprätthålla en trygg lärmiljö.

    Stödet bygger på forskning och beprövad erfarenhet om ledarskap i undervisningen. I stödet ingår texter från Åsa Hirsh, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, Martin Karlberg, universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet samt Jonas Nilsson, förstelärare och skribent.

    Stödet bygger på kollegialt lärande, men du som leder arbetet planerar själv upplägget utifrån verksamhetens förutsättningar och behov.

    Den som leder kompetensutvecklingen bör vara en erfaren lärare. Det kan exempelvis vara en förstelärare, arbetslagsledare, handledare, verksamhetsutvecklare, eller skolledare.

    Till dig som leder kompetensutvecklingen

    1. Få en överblick över stödet (text, fördjupningstext, diskussionsfrågor, film).
    2. Välj och prioritera de delar som passar efter verksamhetens förutsättningar och behov.
    3. Gör en plan utifrån dina prioriteringar, inklusive tidplan för genomförandet. Tanken är att detta stöd ska vara flexibelt och anpassningsbart med valbara delar utifrån verksamhetens förutsättningar och behov. Därför kan planen behöva revideras under arbetets gång.
    4. Förankra med lärarlaget och ha en kontinuerlig dialog med din rektor.

    Till dig som är rektor

    Tanken är att detta stöd ska vara flexibelt och anpassningsbart med valbara delar utifrån verksamhetens förutsättningar och behov Det kan med fördel ingå i er återkommande läsårsplanering.

    • Vem ska leda kompetensutveckling och vilka ska delta?
    • Hur kan du prioritera så att deltagarna ges goda förutsättningar att delta i kompetensutvecklingen?
    • Hur vill du som rektor följa kompetensutvecklingen under arbetets gång?
    Senast uppdaterad 10 januari 2022