Så skapar du en god lärmiljö i klassrummet
Att skapa en god lärmiljö innebär både att du som lärare organiserar det fysiska klassrummet och att du arbetar aktivt med ledarskapet och undervisningen. Klassrummet behöver möbleras på ett sätt som skapar förutsättningar för ditt ledarskap och undervisning samt elevernas lärande.
Den här sidan är en del av materialet Stöd för ledarskap i undervisningen. Texten är framtagen av Martin Karlberg, lektor vid Uppsala universitet och Jonas Nilsson, förstelärare.
Stöd för ledarskap i undervisningen
Organisera ditt klassrum
För att underlätta ditt ledarskap i klassrummet bör du se till att klassrummet är organiserat och möblerat på ett sätt som gör att du ser alla elever hela tiden. Ett gott ledarskap i klassrummet baseras nämligen på att du hela tiden har uppsikt över eleverna och kan garantera dem trygghet och studiero.
Se till att det finns gott om plats
Ditt ledarskap underlättas ifall det är enkelt att komma in i klassrummet och att lämna det. Konflikter och oro uppstår ofta när det blir trångt och när elever ska passera varandra. Se därför till att det finns gott om plats för eleverna att förflytta sig. Elever som har svårt att låta bli att peta på andra och elever som stannar vid en kamrat för att prata kan med fördel placeras nära dörren. Då blir det enklare för dem att ta sig till sin plats.
Genom att du underlättar för eleverna att komma till sina platser så slipper du tjata på dem att skynda sig till sina platser utan att störa varandra. Det är också viktigt att det är enkelt för eleverna att hämta material. Om du är i en situation där alla elever behöver hämta material är det förmodligen bättre att du delar ut materialet, att ett par av eleverna hjälper dig att dela ut materialet eller att eleverna får hämta material i mindre grupper, några åt gången.
Var tydlig med vad du förväntar dig
Skolans och lärarnas förväntningar är centrala i arbetet med att utveckla elevernas lärande och beteende. I de här texterna definieras begreppet ”förväntningar” som de beteenden som skolan vill se mer av när det gäller elevernas lärande, prestationer och beteende. Det kan vara värt att notera att ”förväntningar” är relaterade till ”regler” på så sätt att reglerna är mer övergripande och ofta talar om vad eleverna inte får göra och förväntningarna är lite mer detaljerade och talar om vad eleverna bör göra.
För att underlätta ditt ledarskap och din undervisning är det bra om du tydligt berättar för eleverna hur du förväntar dig att de ska bete sig i klassrummet, exempelvis när de ska hämta material, gå på toaletten eller påkalla din uppmärksamhet. I början av terminen är det extra viktigt att du regelbundet repeterar hur du förväntar att eleverna ska bete sig.
Repetera förväntningarna utan att låta sur eller besviken. Hänvisa inte heller till misstag som eleverna har gjort förut. Säg inte:
”Jag trodde att jag hade varit tydlig med att ni ska fråga om lov innan ni lämnar klassrummet, men igår såg jag att Leyla och Sigge lämnade klassrummet utan lov” eller
”Jag hade hoppats att slippa säga till igen, men…”.
Skuldbeläggning av detta slag skapar bara dålig stämning och eleverna kan hamna i en situation där de vill försvara sig mot anklagelsen. Risken ökar i sådana fall att din genomgång av förväntningar leder till konflikter och upprörda känslor. Säg istället
”Okej, kan någon berätta hur man ska göra om man vill hämta material?” eller
”Med tanke på att det är början på veckan så kör vi min vanliga genomgång av hur man förväntas bete sig i klassrummet”.
Ibland kommer du att lägga märke till att vissa lektionsmoment eller aktiviteter störs av att elever inte motsvarar dina förväntningar, exempelvis att elever pratar med varandra när de förväntas arbeta enskilt och tyst, eller att några elever går omkring i klassrummet när de förväntas sitta på sina platser. Om du tror att detta beror på att eleverna inte har uppfattat instruktionerna eller att de har glömt av vad som förväntas av dem, kan du givetvis påminna dem. Ifall detta händer ofta kan det vara klokt att påminna eleverna om förväntningarna i början av lektionen. Kanske har eleverna svårt att motsvara förväntningarna på grund av att de inte känner till dem eller att de har glömt dem.
Placering och gruppindelning
Det finns goda skäl att tänka igenom elevernas placering noggrant. Kanske finns det elever som är mycket goda vänner, men som stör varandra och sin omgivning om de sitter tillsammans? Kanske finns det någon elev med syn- eller hörselnedsättning som behöver sitta långt fram? Kanske har någon elev svårt att koncentrera sig och behöver sitta mer avskärmat, eller nära dig?
Du avgör elevernas placeringen
Oavsett hur du möblerar och organiserar klassrummet är det viktigt att du inser att elevernas placering i klassrummet påverkar deras sociala liv. Det är ett tråkigt faktum att elevernas popularitet skiljer sig åt. Det är alltså mycket viktigt att det är du som lärare som avgör placeringen, så att eleverna slipper välja själva. Dels är det stressande att riskera att få sitta ensam, dels känns det olustigt att tvingas välja bort klasskamrater. Även i de klasser där stämningen är mycket god, där du kanske tror att det inte är något problem alls med fri placering, bör du bestämma platserna.
Förutom att en del elever slipper viss vånda och oro, så blir det ett tryggare klimat om eleverna blandas och inbjuds till att interagera även med klasskamrater som de inte umgås med privat. Det sker ett berikande utbyte, både kunskapsmässigt och socialt. Om din verksamhet tillåter kan det finnas goda skäl att byta platser regelbundet, exempelvis en gång i månaden eller några gånger per termin. Det finns givetvis verksamheter där det mest naturliga är att inte byta platser alls, och det kan också finnas skäl att byta oftare. Om du är osäker kan det vara klokt att diskutera med en mer erfaren lärarkollega.
Gör en karta över klassrummet
Du bör göra en karta över klassrummet där du skriver ned elevernas placering. Dels blir det lättare både för dig själv och eleverna att komma ihåg var de sitter, dels underlättar du för vikarier. Sätt gärna upp kartan så att den är synlig i klassrummet, gärna på ett ark i A3-storlek. Det är en trygghet både för dig och eleverna att platserna synliggörs på detta sätt. Dessutom kan kartan över klassrummet underlätta när bänkar och bord ska återställas efter olika slags aktiviteter. Slutligen kan det vara en bra idé att spara kartorna för att se hur eleverna har suttit tidigare, när det är dags för eleverna att byta platser.
Låt eleverna arbeta med nya kamrater
När det gäller gruppindelning så finns det stora vinster med att redan från början vänja eleverna vid att de får arbeta med olika elever varje gång de ska arbeta i grupp. Det handlar helt enkelt om att avdramatisera arbete i nya konstellationer och inledningsvis locka fram samarbeten. Senare, när gruppövningar har blivit naturliga, kan du ställa högre krav på samarbete, produktion och prestation. Det skapar trygghet i gruppen när alla får arbeta med alla, vilket kommer att visa sig när eleverna arbetar i helklass.
Respekt för varandra och respekt för dig som lärare är a och o för att kunna upprätta studiero. Om du glömt att dela in grupper innan lektionen är det viktigt att du inte vacklar och velar när du delar in grupperna, då detta riskerar att skapa oro och onödiga kommentarer från eleverna. Elevinflytande är såklart viktigt, men när det gäller gruppindelningar och bänkplacering ska eleverna känna att det inte finns något diskussionsutrymme alls. De ska nämligen inte ges möjlighet att exkludera klasskamrater eller känna sig exkluderade. Vacklande och velande skapar oro i klassen och kan dessutom signalera att du inte är planerad och bestämd. Undvik att ge eleverna den känslan.
Underlätta för eleverna att koncentrera sig
Elever som inte ser eller hör läraren kommer att ha svårare att koncentrera sig och att ta del av undervisningen. Koncentrationen kan också störas av att eleverna sitter i grupper där det är mer intressant att prata med kamrater än att ta del av undervisningen. Undervisning är en kamp om uppmärksamhet. Det är därför viktigt att du ser till att eleverna sitter på ett sådant sätt att de med enkelhet kan ta del av dina instruktioner och din undervisning. Det behöver inte betyda att alla elever ska sitta vända framåt i klassrummet. Det betyder däremot att eleverna utan besvär ska kunna vrida sig så de kan se dig och whiteboarden utan att behöva flytta på sig eller sina stolar. Flytt av stolar tar tid, bullrar och kan skapa oreda.
De flesta elever upplever att det är enklare att koncentrera sig om de sitter vända framåt. Du behöver organisera klassrummet på ett sätt som fungerar för dig och dina elever. Om du vill att eleverna ska arbeta i grupp är det givetvis bättre att möblera på ett sätt som underlättar grupparbete. Om du vill att eleverna ska arbeta enskilt eller i par så fungerar det bra att de sitter vända framåt i klassrummet.
Om du är osäker på ifall det fungerar att eleverna sitter i grupper så kan du pröva att placera eleverna i grupp under en avgränsad tid, exempelvis när de gör en gruppuppgift. Tala om för eleverna att de kommer att sitta i grupp under en lektion (eller två). Det viktigaste är att du redan i förväg har bestämt hur länge de ska sitta i grupp och att eleverna är helt införstådda med att placeringen i grupp gäller för en avgränsad tid. Om det fungerar bra att eleverna sitter i grupper kan de få göra det igen, under längre tid. Om det inte fungerar behöver du inte ta tillbaka löftet att de ska sitta i grupp under längre tid, eftersom du inte har lovat det.
Det är inte osannolikt att eleverna blir missnöjda eller lite ledsna för att de inte får fortsätta att sitta i grupper, då kan det vara på sin plats att be eleverna om känslomässig återkoppling, det vill säga att de berättar vad de känner och tänker. Att efterfråga känslomässig återkoppling på detta vis är ett klokt sätt att på samma gång ta del av och strukturera de känslouttryck som troligtvis kommer att uppstå.
Information och utsmyckning
Om du tittar in i olika klassrum ser du ofta att väggarna är fyllda av elevers bilder, informativa planscher, informationsblad och så vidare. Det kan vara trevligt med utsmyckningar i klassrummet och det kan vara praktiskt att anslå information på väggarna eller anslagstavlor. Dessutom är det få saker som är så tråkiga som fyra nakna klassrumsväggar. Problemet är emellertid att i stort sett alla elever störs av utsmyckning och information på väggarna, i större eller mindre grad.
Ju fler saker som slåss om elevernas koncentration, desto svårare att bedriva undervisning. Se därför till att begränsa koncentrationsstörande intryck i klassrummet. Du bör försöka hålla väggarna fria från saker som kan stjäla elevernas uppmärksamhet. Självklart kan du låta resultatet från elevernas senaste bildlektion sitta uppe på väggen, men se till att sätta bilderna på väggen längst bak i klassrummet, inte i elevernas blickfång. Om du tycker att det blir för tråkigt eller fult utan utsmyckningar på väggarna kan du sätta upp textilier på väggarna. Förutom att det ser trevligare ut, kommer textilierna även att dämpa störande ljud.
Människor, mobiltelefoner och datorer är mest störande för elevernas koncentration
Det finns några saker som stör elevernas koncentration mer än allt annat: människor och mobiltelefoner/datorer. Eleverna blir ofelbart störda när de ser andra elever komma in i klassrummet eller om de ser någon passera utanför eller i korridoren. Det kan därför vara en bra idé att täcka över nederdelen av de fönster som är riktade emot korridorer och skolgård med frostad fönsterfilm eller insynsskydd.
Den viktigaste informationen som du kan ge eleverna handlar om vad ni ska ägna er åt. Under varje lektion bör du därför ha lektionsplanen på whiteboarden. Lektionsplanen ska innehålla tider och innehåll, exempelvis ”Läraren berättar”, ”Övning tillsammans”, ”Enskilt arbete” och ”Sammanfattning och avslutning”. Först och främst kommer du att slippa frågor om vad eleverna ska göra under lektionen. Dessutom får du själv en påminnelse om vad ni ska göra, så du inte missar något moment. Slutligen skapar lektionsplanen en tryggare lärmiljö för eleverna, när de vet vad som förväntas av dem. Mer om detta i avsnittet om att starta lektionen.
Ljud och ljus
Elevernas koncentration påverkas av ljud och ljus. Som vi redan har nämnt kan det exempelvis vara en god idé att hänga textilier på väggarna för att dämpa buller och oljud. Det kan också vara bra att ha kuddar, dynor och mattor i klassrummet. Notera att lokalvårdarna inte nödvändigtvis gillar mattor på golvet, då de kan försvåra städning. Textilier har dessutom en tendens att samla damm, vilket kan vara besvärligt för elever och lärare som är känsliga mot damm. Du får försöka finna en balans mellan maximal ljuddämpning i förhållande till lokalvårdarnas och allergikernas önskemål.
Ljudet av stolar som skrapar mot golvet kan upplevas som mycket störande. Det kan därför vara klokt att sätta möbeltassar på stolarnas fötter. Andra ljudkällor som kan störa elever är klockor som tickar, ventilation som susar eller tjuter och dörrar som smäller. Klockan kan bytas mot en digital klocka och dörrar kan förses med dörrstängare som minskar ljudet när dörrarna stängs. Ljudet från ventilationen är troligen svårare att påverka, och sannolikt betydligt dyrare.
Blinkande ljus, starkt ljus och skarpa skuggor kan störa eleverna. Skarpa skuggor kan åtgärdas genom att du sätter in fler ljuskällor i klassrummet som mjukar upp skillnaden mellan skugga och ljus. Starkt ljus från fönster kan åtgärdas med persienner, gardiner eller markiser. Blinkande lysrör kan bytas mot andra slags lampor som inte stör koncentrationen.
Fundera och diskutera med en erfaren kollega
- Hur fungerar det för eleverna att komma in i och lämna klassrummet?
- Hur har du hittills gjort för att eleverna ska veta vad som förväntas av dem i klassrummet?
- Var förvaras det material som eleverna använder regelbundet och hur fungerar det när eleverna ska hämta eller lämna material? Visa gärna för en erfaren kollega och be om synpunkter.
- Är du nöjd med elevernas placering i klassrummet? Visa gärna för en erfaren kollega och diskutera för- och nackdelar.
- Har du gjort en karta över klassrummet och elevernas placering?
- Har du rensat klassrummet från onödig och koncentrationsstörande utsmyckning?
- Finns det något du kan göra för att minska störningar från ljus och ljud?
Benedict, M. E., & Hoag, J. (2004). Seating location in large lectures: are seating preferences or location related to course performance? The Journal of Economic Education, 35(3), 215–231.
Dynarski, S. (2017). Laptops are great. But not during a lecture or a meeting. The New York Times, 2017-11-22.
Emmer, E. T. & Evertson, C. M. (2012). Classroom management for middle and high school teachers. (9th ed.) Boston: Pearson.
Evertson, C. M. & Emmer, E. T. (2013). Classroom management for elementary teachers. (9th ed.) Boston: Pearson.
Hansen, A. (2019). Skärmhjärnan: hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade deprimerade och ångestfyllda. Stockholm: Bonnier fakta.
Kirschner, P. A. & van Merriënboer, J. J. (2013). Do learners really know best? Urban legends in education. Educational Psychologist, 48(3), 169-183.
Ogden, T. (2017). Ledarskap i klassen: praktik, teori och forskning. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Samuelsson, M. (2017). Lärandets ordning och reda: ledarskap i klassrummet. (Första utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur.
Valsö, M. & Malmgren, F. (2019). Fysisk lärmiljö: optimera för trygghet, arbetsro och lärande. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Martin Karlberg är universitetslektor och excellent lärare vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Han forskar och undervisar om ledarskap i klassrummet, pedagogiskt ledarskap, effektiv undervisning, pedagogisk psykologi och fortbildning av lärare. Martin Karlberg tog examen som grundskollärare 1994.
Jonas Nilsson arbetar som förstelärare på Stordammens skola i Uppsala och har över 20 års erfarenhet inom yrket. Han undervisar på högstadiet inom ämnena svenska och idrott. Jonas föreläser och skriver om klassrumsledarskap och deltar ofta i den offentliga skoldebatten. Läs mer på webbplatsen jonas-nilsson.se https://jonas-nilsson.se/ Länk till annan webbplats.
Fler texter om ledarskap i klassrummet
Texterna nedan är skrivna av Martin Karlberg och Jonas Nilsson (1–10) samt Åsa Hirsh (11).
- Så skapar du en god lärmiljö i klassrummet
- Så skapar du goda relationer till eleverna
- Så startar du lektionen
- Strukturerad undervisning - en modell i sex steg
- Så avslutar du lektionen
- Regler och förväntningar på elever i klassrummet
- Förebygg störande och oroliga beteenden i undervisningen
- Hantera störande och oroliga beteenden i klassrummet
- Kollegialt lärande för ledarskap i klassrummet
- Så kan rektor skapa optimala förutsättningar för elevernas lärande
- Relationellt klassrumsledarskap
Kort introduktion till stödet
Du kan använda stödet för att stärka ledarskapet hos både obehöriga och behöriga lärare. Kompetensutvecklingen kan ledas av till exempel förstelärare eller skolutvecklare. Stödet kan användas kollegialt samt utifrån egna behov och förutsättningar och består av webbsidor, fyra filmer och ett stöd till dig som leder kompetensutvecklingen.
Vägledning för arbetet
Det här är ett stöd till dig som ska leda arbetet med att utveckla ledarskapet i er skolverksamhet. Syftet med det här stödet är att utveckla och stärka ledarskapet i undervisningen för all undervisande personal.
Därför ska ni använda materialet
- Ni får ett stöd för att utveckla ledarskapet i undervisningen.
- Ni får stöd för kollegialt lärande.
- Ni stärker er kunskap om och förståelse för ledarskapets betydelse i undervisningen.
- Ni skapar goda förutsättningar för att planera, genomföra och strukturera lektioner.
- Ni stärker ert arbete med att skapa goda relationer och upprätthålla en trygg lärmiljö.
Stödet bygger på forskning och beprövad erfarenhet om ledarskap i undervisningen. I stödet ingår texter från Åsa Hirsh, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, Martin Karlberg, universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet samt Jonas Nilsson, förstelärare och skribent.
Stödet bygger på kollegialt lärande, men du som leder arbetet planerar själv upplägget utifrån verksamhetens förutsättningar och behov.
Den som leder kompetensutvecklingen bör vara en erfaren lärare. Det kan exempelvis vara en förstelärare, arbetslagsledare, handledare, verksamhetsutvecklare, eller skolledare.
Till dig som leder kompetensutvecklingen
- Få en överblick över stödet (text, fördjupningstext, diskussionsfrågor, film).
- Välj och prioritera de delar som passar efter verksamhetens förutsättningar och behov.
- Gör en plan utifrån dina prioriteringar, inklusive tidplan för genomförandet. Tanken är att detta stöd ska vara flexibelt och anpassningsbart med valbara delar utifrån verksamhetens förutsättningar och behov. Därför kan planen behöva revideras under arbetets gång.
- Förankra med lärarlaget och ha en kontinuerlig dialog med din rektor.
Till dig som är rektor
Tanken är att detta stöd ska vara flexibelt och anpassningsbart med valbara delar utifrån verksamhetens förutsättningar och behov Det kan med fördel ingå i er återkommande läsårsplanering.
- Vem ska leda kompetensutveckling och vilka ska delta?
- Hur kan du prioritera så att deltagarna ges goda förutsättningar att delta i kompetensutvecklingen?
- Hur vill du som rektor följa kompetensutvecklingen under arbetets gång?