Så skapar du goda relationer till eleverna

Goda relationer mellan lärare och elever skapar en tryggare lärmiljö för eleverna och en bättre arbetsmiljö för lärarna. Även om relationer skapas på alla platser i skolan så är klassrummet den viktigaste platsen för att bygga goda relationer.

dekorationsbild
Konkreta tips

Skapa goda relationer i skolan

Goda relationer mellan lärare och elever är eftersträvansvärda. De skapar en tryggare lärmiljö för eleverna och en bättre arbetsmiljö för lärarna. Dessutom ger goda relationer mellan lärare och elever fina förutsättningar för undervisning och lärande. Goda relationer mellan lärare och elever är inte som andra relationer. Om du tänker på relationerna till exempelvis vänner och syskon så handlar det oftast om relationer som går långt tillbaka i tiden. Denna typ av relationer är dessutom oftast jämställda och beroende av att båda parter är engagerade i relationen. Det är inte en person som är mer ansvarig för relationen än någon annan. Det är inte heller någon som använder relationen som verktyg för att nå andra mål.

Relationen mellan lärare och elever är en professionell relation

Relationen mellan lärare och elever skiljer sig från vanliga relationer i detta avseende. Dels är relationen ett verktyg för att skapa bättre arbetsmiljö, studiemiljö och lärande, dels är läraren mer ansvarig än eleverna för att skapa och stärka relationen. Relationen mellan lärare och elever är en professionell relation, inte vilken relation som helst.
Forskningsstudier visar att goda relationer är en av de faktorer som starkast påverkar elevernas skolprestationer. Kvaliteten i relationen mellan lärare och elever påverkar åt båda hållen. Dåliga relationer påverkar elevernas skolprestationer negativt i samma utsträckning som goda relationer påverkar elevernas skolprestationer i positiv riktning. Ett gott skäl till att arbeta med att utveckla relationerna till eleverna är att det inte tar mycket längre tid att skapa goda relationer än vad det tar att skapa dåliga relationer. Goda relationer mellan lärare och elever skapar en bättre arbetsmiljö för lärare, bättre lärmiljö för elever och påverkar elevernas skolprestationer i mycket hög utsträckning. Visst låter det bra?

Tre olika sätt att arbeta med relationer

Det finns i huvudsak tre övergripande sätt att skapa goda relationer mellan lärare och elever:

1. Visa intresse för eleverna och engagemang i deras lärande och utveckling
2. Uppmuntra eleverna och visa att du ser dem
3. Låt bli att omöjliggöra eller förstöra relationerna genom att tjata och skälla på eleverna

Konkreta tips

Relationer består av värme, stöd och engagemang

Du bör bemöta eleverna på ett förutsägbart sätt med värme och stöd och samtidigt förmedla skolans värderingar och förväntningar. Av den anledningen är det viktigt att all personal på skolan har en gemensam syn på bemötande. För att upprätta goda relationer med eleverna krävs också att du lyssnar på och ser eleverna och genom detta fångar deras olika behov. För utsatta elever är denna positiva uppmärksamhet särskilt viktigt.

Men hur visar du ett positivt bemötande gentemot eleverna då? Jo, du kan börja med att möta elevernas blickar och hälsa oavsett var du möter dem i skolbyggnaden. Vänliga hälsningar av detta slag är inte något som du ska reservera endast för dina elever. Alla elever som går i skolan är allas elever. När du möter en elevs blick i korridoren eller på skolgården och hälsar på ett trevligt sätt så kan det vara en av få gånger under dagen då eleven känner sig sedd.
En annan bra idé är att sitta tillsammans med eleverna i matsalen. Att mötas i andra sammanhang än i undervisningen kan bidra till en mer personlig prägel i er relation, som kan vara till stöd i undervisningen.

Även om relationer skapas på alla platser i skolan så är klassrummet den viktigaste platsen för att bygga goda relationer. Nedan följer exempel på hur du kan ge ett positivt bemötande och visa intresse dels på klassnivå, dels på individnivå.

Visa intresse för eleverna på klassnivå

Bara en sådan sak som att du vid lektionsstarten frågar eleverna hur ”läget” är, samt hur de haft det i dag, gör att det skapas en trivsam känsla hos många elever. Här finns det någon som verkar bry sig om dem, inte bara som elever, utan även som människor. Just det sistnämnda är viktigt för många elever. Inte sällan är det elever som nästan inte får någon positiv uppmärksamhet som i stället kan börja söka negativ uppmärksamhet. Får de tillräckligt med positiv uppmärksamhet så mättas behovet att bli sedd och bli synliggjord, vilket gör att incitamenten för oro och effektsökande minskar. Efter du ställt en omtänksam fråga till gruppen och eleverna har fått en chans att svara, så kan du starta lektionen genom att berätta vad som ska hända.

Visa intresse för eleverna på individnivå

Just när du öppnar klassrumsdörren och eleverna börjar komma in i klassrummet har du en bra möjlighet att visa intresse för eleverna. Då har du möjlighet att se varje elev i ögonen och (när du lärt dig dem) använda deras namn när du hälsar. Du kan inte nog understryka vikten av denna start, då ett vänligt, personligt mottagande ger förutsättningar för ett trevligt klassrumsklimat. Det är viktigt att denna hälsning upplevs trevlig och genuin, oavsett hur det gick för eleven under den förra lektionen. Här ges en möjlighet att visa att ”sak” och ”person” är två helt olika saker och att du som lärare är förutsägbar och trygg.

Ibland kan det vara svårt att agera trevligt mot en elev som varit trotsig mot dig under föregående lektion men tänk på att långsinthet sällan är framgångsrikt. Elever ångrar sig ofta när de har varit trotsiga eller oroliga. När de träffar dig nästa gång, exempelvis när de går in i klassrummet, kommer de att hoppas att du har glömt bort hela saken eller att du har förlåtit dem. Om du då visar eleverna att du ger dem en ny chans och att du samtidigt inte har sänkt förväntningarna på deras beteende kommer de att känna lättnad och tycka att du är en omtänksam lärare samt försöka motsvara dina förväntningar. För vem vill inte motsvara förväntningarna hos en omtänksam lärare? Det kan vara värt att notera att långsinta lärare ofta möts av återkommande trots och bråk. Förklaringen till detta är att eleverna inte är särskilt intresserade av att motsvara förväntningarna hos en sur och långsint lärare.

Visa ditt engagemang

Under lektionen finns många tillfällen att gå runt i klassrummet och ägna några sekunders uppmärksamhet åt alla elever. Du kan skapa relation med eleverna samtidigt som du ger allmän återkoppling, exempelvis genom att fråga ”Har du kommit i gång?”, ”Hur går det?” eller ”Får du till det?”. Du kan också ge mer specifik återkoppling, exempelvis genom att säga ”Bra inledning, men tänk på...”. Specifik återkoppling tar mer tid, eftersom du måste stanna upp vid eleven och bilda dig en uppfattning om vad eleven gör och hur det går för eleven. Det kan därför vara svårt att hinna med att ge specifik återkoppling till varje elev under varje lektion. Däremot kan du skapa en systematik i att ge mer specifik återkoppling åt 3-4 elever per lektion. Efter några lektioner kommer alla elever att ha fått specifik återkoppling. Tillsammans med den generella, snabba, återkopplingen kommer den specifika återkopplingen att skapa en känsla hos eleverna att du finns där för deras skull och att du verkligen bryr dig om dem och deras skolarbete. Denna typ av engagemang är mycket effektivt när det gäller att skapa och stärka goda relationer till eleverna.

Konkreta tips

Relationer och uppmuntran

Det finns ett nära förhållande mellan uppmuntran och relationer. De allra flesta tycker om att få uppmuntran och de flesta tycker om den som ger uppmuntran. Genom att ge uppmuntran och beröm kan du stärka relationerna till eleverna. Fyra saker är emellertid viktiga att tänka på när du ger beröm:

  1. Ge bara beröm som eleverna förtjänar. De kommer att genomskåda dig om du ger beröm utan anledning.
  2. Eleverna gör tusentals bra saker i skolan varje dag. Det finns massor av saker som kan uppmuntras, det gäller bara att ha ögonen öppna.
  3. Tänk på att inte bara uppmuntra elevernas prestationer. Det är minst lika viktigt att uppmuntra att de försöker och har tålamod, att de vågar testa och misslyckas samt att de anstränger sig.
  4. Det är viktigt att uppmuntra elever som har en jobbig dag eller en tuff period

En uppmuntrande kommentar som visar att du ser att eleven har det jobbigt, att du bryr dig och att du gärna hjälper eleven kommer att vara otrolig viktigt för eleven i den besvärliga situationen. Dessutom är engagemang i en elev som har en jobbig situation en synnerligen god investering i relationen. Det är ju när eleven har det som jobbigast som din empati och ditt engagemang har störst betydelse.

Skapa en god cirkel

Som du ser kan uppmuntran skapa och stärka relationer, men relationer har också betydelse för uppmuntran och beröm. När elever får beröm och uppmuntran från en person som är relevant eller viktig för dem betyder den mer. Det betyder att du kan skapa en god cirkel med uppmuntran och goda relationer. Om du uppmuntrar och engagerar dig i eleverna kommer relationerna att stärkas. När relationerna till eleverna stärks kommer du att bli mer relevant för dem och vara en mer betydelsefull person i deras liv. Detta leder till att din uppmuntran, ditt beröm och ditt engagemang kommer att få starkare effekt än om du är en relativt betydelselös person, ur deras perspektiv. Tänk på din egen situation. När betyder uppmuntran och engagemang mest för dig? Gissningsvis när du behöver det som mest, när du får det från en person som betyder något för dig och när du kan lita på att uppmuntran och engagemang är genuint menad. Eleverna är inte annorlunda.

Konkreta tips

Systematiskt arbete med relationer

Det är lätt att tänka att relationer är något som kommer av sig själv, och att det inte är så mycket att göra ifall relationen till eleverna är dålig. Det stämmer inte. Relationer kan skapas, stärkas, repareras och (tyvärr) förstöras. Det finns två centrala delar i arbetet med relationerna till eleverna: För det första att du framför allt ser det som "ditt" ansvar att arbeta med relationerna och för det andra att du har "koll" på ifall relationerna är bra, dåliga eller medelmåttiga. Nu får du kanske samma tanke som tusentals lärare före dig: ”Men alltså, det är ju hopplöst att försöka mäta något så diffust som relationer”. Det stämmer att det inte går att mäta kvaliteten i relationerna till eleverna med någon större precision. Som tur är behövs inga precisa mätningar. Det behövs bara grova skattningar av relationernas kvalitet och att du vet vilka elever du ska uppmärksamma extra mycket i syfte att bygga och stärka relationen.

Kartlägg relationerna, analysera och genomför förbättringar

Ett sätt att kartlägga relationerna till eleverna är att du sätter dig med klasslistan. Sätt ett plus för alla elever där du har en bra eller skaplig relation. Sätt en nolla för de elever där du inte har någon relation, där du inte känner eleven eller knappt vem det är. Slutligen sätter du ett minustecken för de elever där relationen är dålig eller svag. Förhoppningsvis blir det inte särskilt många minus. Om det blir fler än en handfull minus kan du tvingas prioritera i nästa steg.

Se till att välkomna dem till lektionerna, hjälp dem under lektionerna och visa genuint engagemang. Visa att du är en lärare som de kan lita på och som finns där för deras skull.

Det är inte osannolikt att eleverna med en nolla utgörs av elever som är tystlåtna och tillbakadragna, vilket gör att du kanske glömmer bort att uppmärksamma dem, uppmuntra dem och bygga relation med dem. Det är säkert uppenbart för dig att dessa elever är i minst lika stort behov av goda relationer som övriga elever. Goda relationer mellan lärare och elever minskar risken för skolfrånvaro. Om eleverna är närvarande i skolan och får uppmuntran, struktur, rutiner och trygghet ökar dessutom sannolikheten för att de ska klara av skolan och uppnå målen.

Eleverna med minustecken kommer ibland att utgöras av de elever som är trotsigast och oroligast. Det handlar ofta om de elever som stör undervisningen och beter sig på ett sätt som irriterar både lärare och klasskamrater. Inte sällan är det så att dessa elever skulle sätta minustecken på ganska många lärare, om de skattade relationen till lärarna på skolan. Det kan vara utmanande och tålamodsprövande att skapa goda relationer till dessa elever. Du kommer troligtvis att ha en hel del att vinna på att samverka med erfarna kollegor och du behöver förbereda dig på att det kommer att vara ”två steg framåt och ett steg tillbaka”.

Det är inte ens säkert att de kommer att uppskatta dina försök att skapa goda relationer, i alla fall inte inledningsvis. Att arbeta systematiskt med att skapa goda relationer med personer som kanske inte uppskattar dig och dessutom kanske beter sig på ett sätt som gör dig irriterad, arg eller desperat, strider mot principerna för vardagliga relationer. I vanliga fall skulle du sannolikt fly från en sådan relation eller åtminstone förvänta dig att den andra personen gjorde sin del av arbetet med relationen. Då behöver du påminna dig att det handlar om en professionell relation, att du som lärare har störst ansvar för relationen och att relationen är ett verktyg för att få eleverna att trivas i skolan, att vara trygg i skolan och att prestera bra i skolan. Som du säkert inser kommer arbetet med relationerna tidvis att kräva stort tålamod.

Konkreta tips

Läraren som föredöme och modell

När du som lärare visar empati, respekt och hjälpsamhet mot elever, vårdnadshavare och annan skolpersonal föregår du med gott exempel. Ditt och dina kollegors beteende kommer att skapa en standard på skolan, en social kultur som kommer att påverka vilka beteenden som eleverna kommer att uppvisa och förvänta sig av andra. När du visar engagemang, tålamod och intresse för eleverna, kommer de att se exempel på hur de kan bidra till att skapa goda relationer med sina kamrater och med skolpersonalen. Goda relationer är något som kan skapas, stärkas och läras.

Modellering som process

Den process då en individ lär sig nya beteenden genom att studera andra kallas för modellering, eller vikariell inlärning. Elever som har svårt att skapa goda relationer till jämnåriga eller vuxna är sällan hjälpta av tillsägelser att sluta bråka eller uppmuntrande tillrop om att leka eller umgås med kompisar på rasten. Att skapa och behålla goda relationer till kamrater är en avancerad process som innefattar ett stort antal sociala färdigheter. Att på teoretisk väg försöka lära en elev att skapa goda relationer skulle ta flera år. Att däremot "visa" en elev hur du skapar goda relationer går betydligt fortare. Vad som är ännu bättre är att du inte nödvändigtvis behöver avsätta särskild lektionstid för att lära ut hur du skapar och behåller goda relationer. Det räcker långt att du föregår med gott exempel, att du är en god modell för eleverna.

Förebygg utanförskap

Förutom att du som lärare kan lära ut sociala färdigheter till eleverna genom att vara en god förebild, kan du också visa eleverna hur de bör agera i relation till elever som verkligen behöver goda relationer.
Elever som är oroliga och bråkiga i skolan har oftare svårt att få och behålla kamrater. De löper ökad risk att hamna i utanförskap. Om du som lärare tjatar och skäller på dessa elever fungerar du som en modell för övriga elever även i detta fall. När du tjatar, skäller och säger till på skarpen tar du avstånd från eleven som är orolig och bråkig. Övriga elever kommer att lära sig att elever som är oroliga och bråkiga förtjänar tillsägelser, tjat och skäll. De kommer kanske också att dra slutsatsen att de elever som får tjat och skäll förtjänar utanförskap och att de inte behöver inkluderas bland dem som förtjänar goda relationer.

Detta kanske låter osannolikt, men det är faktiskt så att lärare oavsiktligt kan råka bidra till elevers utanförskap genom att visa övriga elever att en del elever ”förtjänar att bli utskällda eller tjatade på”. Gissningsvis vill du inte bidra till elevers utanförskap. Förutom att det är oetiskt, är det oförenligt med lärarnas uppdrag. Det är därför viktigt att du föregår med gott exempel och visar respekt och omsorg om de elever som inte motsvarar skolans förväntningar hur de ska bete sig i skolan. I stället för tjat, skäll och tillsägelser kan det vara bra att fråga eleven om uppgiften var för svår, om det är något som har hänt, om du kan hjälpa dem på något sätt och ge eleven förslag på alternativa sätt att hantera irritation, bristande förståelse eller ilska.

Konkreta tips

Så kan du undvika att förstöra relationer

Som vi har konstaterat ovan kan relationer skapas, stärkas, vidmakthållas och (tyvärr) förstöras. Det sistnämnda vill vi så klart undvika. Hur ska du då göra för att inte förstöra relationerna till eleverna? På sätt och vis förstörs relationer på samma sätt som de skapas och vidmakthålls, fast tvärtom. Tjat, skäll, tillsägelser och bristande engagemang kan verkligen förstöra en relation. Fundera på hur många relationer du har, exempelvis släktingar, vänner och partner, där du blir utsatt för tjat, skäll eller bristande engagemang. Förhoppningsvis är det inte särskilt många. Anledningen till att du inte har särskilt många dåliga relationer är att vi vanligtvis undflyr denna typ av behandling och de som utsätter oss för den.

Hantera tillsägelser

Självklart måste du som lärare kunna säga till eleverna när de gör fel och tillrättavisa dem när de inte motsvarar skolans förväntningar. Om eleverna på ett allvarligt sätt bryter mot skolans regler eller förväntningar kan det rentav vara på sin plats med en skarp tillsägelse. I sådana fall måste tillsägelsen omedelbart följas av en relevant och lugn redogörelse av vilka beteenden som du förväntar dig i klassrummet. Tillsägelser kan vara effektiva men du måste vara medveten om att du riskerar att förstöra relationerna till eleverna om du säger till för ofta eller när du tillrättavisar utan respekt för eleverna.

Var tydlig

Försök att hela tiden ge eleverna tillräckligt tydliga instruktioner och ha tydliga förväntningar. Eleverna får annars otillräckliga förutsättningar att lyckas. När eleverna misslyckas eller stör bör du inte säga åt eleverna att skärpa sig. Det är betydligt bättre ifall du i stället är tydlig med vad eleverna ska göra, vad du förväntar dig av dem och att du skapar förutsättningar för dem att lyckas genom att anpassa dina krav utifrån elevernas färdigheter och kunskap. Var intresserad av eleverna och engagerad i deras lärande.

Konkreta tips

Fundera och diskutera med en erfaren kollega

  • Vad kännetecknar goda relationer mellan lärare och elever?
  • Hur visar du engagemang?
  • Hur vill du bemöta elever som du möter på skolgården och i korridoren?
  • Hur uppmuntrar du eleverna i klassrummet och hur påverkar det eleverna och relationerna till dem?
  • Har du koll på kvaliteten i relationen till dina elever? Har du gjort någon form av kartläggning och vad visade den i så fall?
  • Vad gör du om en elev inte vill stärka sin relation med dig?
  • Hur vill du bete dig när elever är utmanade, trotsiga eller bråkiga?
  • Gör du någonting som förhindrar eller förstör relationerna till eleverna? I så fall, går det att ändra på detta?
Forskning och fördjupning

Referenser och förslag på vidare läsning

Brophy, J. E., & Good, T. L. (1974). Teacher-student relationships: Causes and consequences. New York, NY: Holt, Rinehart and Winston.

Christenson, S.L., Reschly, A.L. & Wylie, C. (2012). Handbook of Research on Student Engagement. Boston, MA: Springer US.

Cornelius-White, J. (2007). Learner-Centered Teacher-Student Relationships Are Effective: A Meta-Analysis. Review of Educational Research, 77(1), 113– 143.

Dahlkwist, M. (2019). Lärarledarskapet: situationsanpassat ledarskap, strukturerad undervisning. (Första upplagan). Stockholm: Liber.

Dahlkwist, M. (2021). Att bygga och vårda relationer. I M. Karlberg & M. Samuelsson (Red.). Ledarskap, sociala relationer och konflikthantering för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.

Frelin, Anneli (2012): Lyhörda lärare: professionellt relationsbyggande i förskola och skola. Stockholm: Liber.

Hamre, B. K., & Pianta, R. C. (2006). Student–teacher relationships. I G. C. Bear & K. M. Minke (Red.), Children's needs III: Development, prevention, and intervention. National Association of School Psychologists, Washington, DC, sid. 59-71.

Hamre, B. K., & Pianta, R. C. (2001). Early teacher–child relationships and the trajectory of children's school outcomes through eighth grade, Child Development, 72, 625-638.

Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.

Karlsson, P. (2018). Positivt beteendestöd i omsorg och skola: en introduktion. (Första utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur.

Karlsson, P. (2020). Tydlighet, ledarskap & uppmuntran: positivt beteendestöd i klassrummet: en arbetsbok för lärare och andra vuxna i skolan. (Första utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur.

Nilsson, J., & Karlberg, M. (2020). Handbok i klassrumsledarskap. Stockholm: Liber.

Ogden, T. (2017). Ledarskap i klassen: praktik, teori och forskning. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.

Samuelsson, M. (2017). Lärandets ordning och reda: ledarskap i klassrummet. (Första utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur.

Brophy, J. E., & Good, T. L. (1974). Teacher-student relationships: Causes and consequences. New York, NY: Holt, Rinehart and Winston.

Christenson, S.L., Reschly, A.L. & Wylie, C. (2012). Handbook of Research on Student Engagement. Boston, MA: Springer US.

Cornelius-White, J. (2007). Learner-Centered Teacher-Student Relationships Are Effective: A Meta-Analysis. Review of Educational Research, 77(1), 113– 143.

Dahlkwist, M. (2019). Lärarledarskapet: situationsanpassat ledarskap, strukturerad undervisning. (Första upplagan). Stockholm: Liber.

Dahlkwist, M. (2021). Att bygga och vårda relationer. I M. Karlberg & M. Samuelsson (Red.). Ledarskap, sociala relationer och konflikthantering för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.

Frelin, Anneli (2012): Lyhörda lärare: professionellt relationsbyggande i förskola och skola. Stockholm: Liber.

Hamre, B. K., & Pianta, R. C. (2006). Student–teacher relationships. I G. C. Bear & K. M. Minke (Red.), Children's needs III: Development, prevention, and intervention. National Association of School Psychologists, Washington, DC, sid. 59-71.

Hamre, B. K., & Pianta, R. C. (2001). Early teacher–child relationships and the trajectory of children's school outcomes through eighth grade, Child Development, 72, 625-638.

Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.

Karlsson, P. (2018). Positivt beteendestöd i omsorg och skola: en introduktion. (Första utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur.

Karlsson, P. (2020). Tydlighet, ledarskap & uppmuntran: positivt beteendestöd i klassrummet: en arbetsbok för lärare och andra vuxna i skolan. (Första utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur.

Nilsson, J., & Karlberg, M. (2020). Handbok i klassrumsledarskap. Stockholm: Liber.

Ogden, T. (2017). Ledarskap i klassen: praktik, teori och forskning. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.

Samuelsson, M. (2017). Lärandets ordning och reda: ledarskap i klassrummet. (Första utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur.

Om textförfattarna

Martin Karlberg är universitetslektor och excellent lärare vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Han forskar och undervisar om ledarskap i klassrummet, pedagogiskt ledarskap, effektiv undervisning, pedagogisk psykologi och fortbildning av lärare. Martin Karlberg tog examen som grundskollärare 1994.

Jonas Nilsson arbetar som förstelärare på Stordammens skola i Uppsala och har över 20 års erfarenhet inom yrket. Han undervisar på högstadiet inom ämnena svenska och idrott. Jonas föreläser och skriver om klassrumsledarskap och deltar ofta i den offentliga skoldebatten. Läs mer på hemsidan jonas-nilsson.se och ta del av utbildningsfilmer inom klassrumsledarskap på instagramsidan jonasnilssonlarare.

https://jonas-nilsson.se/ Länk till annan webbplats.
https://www.instagram.com/jonasnilssonlarare/ Länk till annan webbplats.

Martin Karlberg är universitetslektor och excellent lärare vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Han forskar och undervisar om ledarskap i klassrummet, pedagogiskt ledarskap, effektiv undervisning, pedagogisk psykologi och fortbildning av lärare. Martin Karlberg tog examen som grundskollärare 1994.

Jonas Nilsson arbetar som förstelärare på Stordammens skola i Uppsala och har över 20 års erfarenhet inom yrket. Han undervisar på högstadiet inom ämnena svenska och idrott. Jonas föreläser och skriver om klassrumsledarskap och deltar ofta i den offentliga skoldebatten. Läs mer på hemsidan jonas-nilsson.se och ta del av utbildningsfilmer inom klassrumsledarskap på instagramsidan jonasnilssonlarare.

https://jonas-nilsson.se/ Länk till annan webbplats.
https://www.instagram.com/jonasnilssonlarare/ Länk till annan webbplats.

Kort introduktion till stödet

Du kan använda stödet för att stärka ledarskapet hos både obehöriga och behöriga lärare. Kompetensutvecklingen kan ledas av till exempel förstelärare eller skolutvecklare. Stödet kan användas kollegialt samt utifrån egna behov och förutsättningar och består av webbsidor, fyra filmer och ett stöd till dig som leder kompetensutvecklingen. Under vårterminen 2022 kommer vi att bjuda in till ett digitalt Öppet hus för både dig som ska leda arbetet och till dig som är rektor. 

Här finns ett stöd för dig som ska leda kompetensutvecklingen

Vägledning för arbetet

Det här är ett stöd till dig som ska leda arbetet med att utveckla ledarskapet i er skolverksamhet. Syftet med det här stödet är att utveckla och stärka ledarskapet i undervisningen för all undervisande personal.

Därför ska ni använda materialet

  • Ni får ett stöd för att utveckla ledarskapet i undervisningen.
  • Ni får stöd för kollegialt lärande.
  • Ni stärker er kunskap om och förståelse för ledarskapets betydelse i undervisningen.
  • Ni skapar goda förutsättningar för att planera, genomföra och strukturera lektioner.
  • Ni stärker ert arbete med att skapa goda relationer och upprätthålla en trygg lärmiljö.

Stödet bygger på forskning och beprövad erfarenhet om ledarskap i undervisningen. I stödet ingår texter från Åsa Hirsh, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, Martin Karlberg, universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet samt Jonas Nilsson, förstelärare och skribent.

Stödet bygger på kollegialt lärande, men du som leder arbetet planerar själv upplägget utifrån verksamhetens förutsättningar och behov.

Den som leder kompetensutvecklingen bör vara en erfaren lärare. Det kan exempelvis vara en förstelärare, arbetslagsledare, handledare, verksamhetsutvecklare, eller skolledare.

Till dig som leder kompetensutvecklingen

  1. Få en överblick över stödet (text, fördjupningstext, diskussionsfrågor, film).
  2. Välj och prioritera de delar som passar efter verksamhetens förutsättningar och behov.
  3. Gör en plan utifrån dina prioriteringar, inklusive tidplan för genomförandet. Tanken är att detta stöd ska vara flexibelt och anpassningsbart med valbara delar utifrån verksamhetens förutsättningar och behov. Därför kan planen behöva revideras under arbetets gång.
  4. Förankra med lärarlaget och ha en kontinuerlig dialog med din rektor.

Till dig som är rektor

Tanken är att detta stöd ska vara flexibelt och anpassningsbart med valbara delar utifrån verksamhetens förutsättningar och behov Det kan med fördel ingå i er återkommande läsårsplanering.

  • Vem ska leda kompetensutveckling och vilka ska delta?
  • Hur kan du prioritera så att deltagarna ges goda förutsättningar att delta i kompetensutvecklingen?
  • Hur vill du som rektor följa kompetensutvecklingen under arbetets gång?

Vägledning för arbetet

Det här är ett stöd till dig som ska leda arbetet med att utveckla ledarskapet i er skolverksamhet. Syftet med det här stödet är att utveckla och stärka ledarskapet i undervisningen för all undervisande personal.

Därför ska ni använda materialet

  • Ni får ett stöd för att utveckla ledarskapet i undervisningen.
  • Ni får stöd för kollegialt lärande.
  • Ni stärker er kunskap om och förståelse för ledarskapets betydelse i undervisningen.
  • Ni skapar goda förutsättningar för att planera, genomföra och strukturera lektioner.
  • Ni stärker ert arbete med att skapa goda relationer och upprätthålla en trygg lärmiljö.

Stödet bygger på forskning och beprövad erfarenhet om ledarskap i undervisningen. I stödet ingår texter från Åsa Hirsh, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, Martin Karlberg, universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet samt Jonas Nilsson, förstelärare och skribent.

Stödet bygger på kollegialt lärande, men du som leder arbetet planerar själv upplägget utifrån verksamhetens förutsättningar och behov.

Den som leder kompetensutvecklingen bör vara en erfaren lärare. Det kan exempelvis vara en förstelärare, arbetslagsledare, handledare, verksamhetsutvecklare, eller skolledare.

Till dig som leder kompetensutvecklingen

  1. Få en överblick över stödet (text, fördjupningstext, diskussionsfrågor, film).
  2. Välj och prioritera de delar som passar efter verksamhetens förutsättningar och behov.
  3. Gör en plan utifrån dina prioriteringar, inklusive tidplan för genomförandet. Tanken är att detta stöd ska vara flexibelt och anpassningsbart med valbara delar utifrån verksamhetens förutsättningar och behov. Därför kan planen behöva revideras under arbetets gång.
  4. Förankra med lärarlaget och ha en kontinuerlig dialog med din rektor.

Till dig som är rektor

Tanken är att detta stöd ska vara flexibelt och anpassningsbart med valbara delar utifrån verksamhetens förutsättningar och behov Det kan med fördel ingå i er återkommande läsårsplanering.

  • Vem ska leda kompetensutveckling och vilka ska delta?
  • Hur kan du prioritera så att deltagarna ges goda förutsättningar att delta i kompetensutvecklingen?
  • Hur vill du som rektor följa kompetensutvecklingen under arbetets gång?
Senast uppdaterad 10 januari 2022