Hantera övergångar under en lektion

Du kan välj mellan att läsa eller lyssna på forskarkommentaren. Uppläsare är Marcus Samuelsson, biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet.

Lyssna till forskare som kommenterar filmen Övergångar under en lektion (mp3).

Läs en forskarkommentar till filmen

I filmerna har du sett hur två lärare, hanterat en situation, övergångar på olika sätt med olika resultat.

Efter avslutad genomgång ger den framgångsrika läraren tydliga instruktioner, både muntligt och på tavlan, om vad som förväntas av eleverna efter genomgången till en ny aktivitet. Instruktionerna innehåller vilka de ska arbeta med, vilket material de ska använda, hur länge aktiviteten ska pågå samt vad de ska göra om de behöver hjälp. Läraren ger dessa instruktioner muntligt men de finns också skriftligt på tavlan tillsammans med bilder som visar vilket område aktiviteten handlar om. Vid tavlan finns också en Time-timer som markerar hur länge aktiviteten ska hålla på. Rutinen skapar förutsägbarhet och eleverna vet vad som ska hända, det skapar trygghet och är en viktig förutsättning för studiero och lärande. Klassrumsrutinen bidrar till att eleverna inte förlorar tid och koncentration och att de kommer igång med den planerade aktiviteten snabbare.

Den framgångsrika läraren riktar uppmärksamheten mot sig själv och tavlan genom att stå still när instruktionen ges och markerar på så sätt för eleverna att det är dags att lyssna, att något nytt ska hända. Läraren är lugn och pratar med tydlig röst och visar också med sitt kroppsspråk att hon är avslappnad. Läraren vänder blicken åt olika håll, både för att se eleverna och för att eleverna ska känna sig sedda.

En god lektionsstruktur är viktig för att skapa kontroll över klassrummet och den skaffar sig den framgångsrika läraren genom att tydliggöra vad eleverna ska göra under aktiviteten som kommer härnäst. Det handlar alltså om att leda lärandet. Lärandet gynnas av att eleverna känner igen sig, och att läraren har en tydlig plan för övergångarna samt hur övergångarna ska hanteras. Det är lika viktigt som ett planerat undervisningsinnehåll.

Övergångar behöver planeras i förväg, de blir annars utmanande och tidskrävande för eleverna vilket är det som sker hos den icke framgångsrika läraren. Den icke framgångsrika läraren sätter inte ord på det som inte syns i klassrummet och på så vis blir det inte någon samsyn bland eleverna om vad som förväntas av dem och vad de ska göra under den kommande aktiviteten. Detta skapar en mängd frågor och frustration hos eleverna. När eleverna frågar efter sidor och hur de ska förstå en del begrepp tappar läraren tålamodet och höjer rösten vilket bidrar till ett negativt klimat bland annat i form av konflikter mellan elev och lärare men också mellan elever. Läraren lägger ansvaret på eleverna och hävdar att eleverna har svårt för att lyssna. Läraren menar att hon har varit tydlig i sin instruktion. Den icke framgångsrika läraren tar inte elevernas perspektiv och har heller ingen fungerande klassrumsrutin. Läraren riktar sin uppmärksamhet från eleverna när hon har avslutat sin instruktion inför kommande aktivitet. Hon drar ifrån gardinerna medans hon pratar och har blicken vänd från eleverna.

Den framgångsrika läraren har ett positivt klimat i klassrummet där läraren är sensitiv och kan sätta sig in i elevernas perspektiv. Kommunikationen är varm och respektfull, läraren närmar sig eleverna genom att gå fram till dem och hjälpa dem istället för att sitta och rätta i katedern som den icke framgångsrika läraren gör.

Ett exempel på det här är när några elever i filmen inte kommer igång då de hade helt andra förväntningar på lektionen, de uttrycker att Forntiden inte har något med dem att göra. Den framgångsrika läraren ser eleverna och ser vilka som behöver hjälp under aktiviteten, läraren erbjuder stöd när den märker att elever inte förstår. Läraren anknyter till elevernas livsvärld genom att motivera dem utifrån ett känt spel, Uncharted. Läraren kopplar spelets miljö till den aktivitet som ska genomföras och anknyter därmed till elevernas intresse vilket gör det enklare för dem att komma igång med aktiviteten. Kunskapen som eleverna ska tillägna sig i undervisningen måste användas i en kontext som gör den meningsfullt kopplad till den värld eleverna lever i. Läraren hjälper eleverna att byta fokus för att komma igång med aktiviteten. Kommunikationen är varm och respektfull. Läraren är entusiastisk och engagerad, ler och skrattar och visar att det är gemensamma intressen som hon pratar om i spelet Uncharted. Detta smittar av sig på eleverna och motiverar dem att komma vidare.

Övergången hos den icke framgångsrika läraren tar sig andra uttryck. Läraren fokuserar på ”hot” om att inte komma in på gymnasiet samt att de måste lära sig om Forntiden då det står i styrdokument. Läraren lyssnar inte på eleverna och på de frågor de har och visar ingen förståelse för elevernas perspektiv.

Den icke framgångsrika läraren lägger inte heller märke till att händer är uppsträckta under aktiviteten utan fokuserar på en elev samt på att rätta uppgifter sittandes i katedern. Läraren noterar inte heller att en elev stirrar tomt framför sig. Flera av eleverna hos den icke framgångsrika läraren kommer inte vidare i sitt lärande då de inte erbjuds något stöd på det sätt som den framgångsrika läraren ger sina elever. Klimatet i klassrummet är inte tillåtande eller avslappnat. När Mohammed vill ha hjälp med sidorna, säger läraren till honom att sätta sig medan hon med trött röst upprepar vilka sidor det är som gäller. Mohammed uttrycker att han inte har någon bok vilket läraren ignorerar.

När lektionen ska avslutas hos den icke framgångsrika läraren finns det inte heller någon fungerande rutin för det, eleverna reser sig och går medans läraren pratar. Ingen uppföljning av undervisningsinnehållet sker. Klassrummet lämnas i oordning och undervisningen saknar ett tydligt avslut.

Hos den framgångsrika läraren är det tvärtom, aktiviteten följs upp och innan det sker aviserar läraren hur lång tid eleverna har kvar innan aktiviteten avslutas. Läraren gör mjuka och välstrukturerade övergångar vilket spar tid och ökar tydligheten för eleverna.

Referenser

Borg, A., Bölte, S., & Hallberg, L. (2021). God lärmiljö för alla. Konsten att hantera övergångar i skolan. Liber.

Emmer, E. T., & Evertson, C. M. (2012). Classroom Management for middle and high school teachers. Pearson.

Ertesvåg, S. K., & Sørensen Vaaland, G. (2021). Observation – som stöd för utveckling av ledarskap i klassrummet. I: M. Karlberg & M. Samuelsson (red.), Ledarskap, sociala relationer och konflikthantering för lärare. Natur & Kultur.

Jackson, P. W. (1990). Life in classrooms. Teachers College Press.

Kounin, J. S. (1970). Discipline and group management in classrooms. Holt, Rinehart and Winston.

Nilsson, J., & Karlberg, M. (2020). Handbok i klassrumsledarskap. Liber.

Leifler, E. (2021). Lärarprofession – från VFU till eget klassrum. Liber.

Samuelsson, M. (2021). Att vara viktig på riktigt. Skickliga lärares ledarskap i och utanför klassrummet. Högskolan Väst.

Samuelsson, M. (2017). Lärandets ordning och reda: Ledarskap i klassrummet. Natur & Kultur.

Sølvik, R. M., & Ertesvåg, S. K. (red.), (2022). Ledarskap i klassrummet: Undervisningskvalitet från teori till praktik. Studentlitteratur.

Skolinspektionen. (2016). Skolans arbete för att säkerställa studiero - det räcker inte att det är lugnt, eleverna måste lära sig något också. Skolinspektionen.

Wright, A. (2014). Creating a Positive Classroom Culture: Minute by Minute. Educational Horizons, 92(4), 12- 15.