Väck läslusten inför läslovet

Organisera för läsfrämjande

Avkodningsförmåga och lässtrategier är nödvändiga, men vägen till att bli en läsare går genom intresse och vilja. För att stödja det gemensamma läsfrämjande arbetet på skolan kan rektor:

• uppmärksamma vikten av läsning i alla ämnen
• synliggöra skolbibliotekarien som resurs på skolan
• möjliggöra samverkan mellan lärare, skolbibliotekarie och lärare i fritidshem i det läsfrämjande arbetet
• inkludera skolbibliotekarien i kvalitetsarbetet
• uppmuntra samverkan med folkbiblioteket
• organisera gemensamma teman inför läslovet

Temat för läslovet 2021 är idrott och läsning

En positiv attityd till läsning och god läsförmåga hänger ihop. Genom idrottsrörelsen finns möjlighet att nå unga som inte har vana att läsa på fritiden eller besöka biblioteket. Fokus är det lustfyllda läsandet!

Mer information kommer under hösten 2021.

Högläsning och berättande

Genom att ta del av högläsning eller berättelser och samtala om det lästa stärks elevers kunskapsutveckling. Högläsning ger elever gemensamma referenser och upplevelser, nya ord och inspiration till nya berättelser och lekar.

Temat för läslovet 2020 var högläsning

Förutom att det är roligt och mysigt kan högläsning vara ett sätt att väcka intresse för det lästa. Genom att alla elever tar del av en och samma text samtidigt är det också enklare att ha de viktiga samtalen om litteraturen och fånga upp elevernas funderingar och reflektioner. Genom samtalen kan vi dessutom väcka andra frågor och knyta an till elevernas erfarenheter. Den gemensamma läsningen hjälper barnen att vidga deras världar.

På läslov.se hittar du förutom inspiration inför läslovet även ett kalendarium med läslovets aktiviteter i olika kommuner. Tipsa gärna dina elever!

Så kan du arbeta med högläsning

Film: Berättandets betydelse (tid 09:21 min.)

Filmen visar en föreläsning och workshop om betydelsen av muntligt berättande i undervisning.

Läs mer om muntligt berättande i denna vetenskapliga artikel nedan.

Läs artikeln "Berättande sätter världen i rörelse" på Lärportalen.

Lyssna på klassiska dikter och noveller

På Litteraturbankens Ljud & Bildsida finns en ljudantologi framtagen för läslovet. Där kan du bland mycket annat höra Jessica Schiefauer läsa ”Kyssen” av Hjalmar Söderberg eller Jila Mossaed läsa Karin Boyes ”Ja visst gör det ont”. Målgrupp: elever i årskurs 7 - 9 och gymnasiet.

Besök Litteraturbanken

Läs om högläsning ur ett kognitivt perspektiv

Den vetenskapliga artikeln nedan beskriver kritiska aspekter av läsförståelse och hur högläsning kan användas för att utveckla läsförståelse. Målgrupp: lärare i förskoleklass och årskurs 1 - 3.

Läs artikeln "Läsförståelse genom högläsning" på Lärportalen.

Film och andra rörliga bildvärldar

En väg in i berättelser kan vara att se tillsammans se och diskutera film. Mycket litteratur finns även filmatiserad, så att man kan göra jämförelser mellan bok och film. Scener från film kan dessutom användas för att gestalta ämnen som rättvisa, jämställdhet och demokrati i undervisningen. Filminstitutet har i detta syfte en modell för hur samtal om diskrimineringsgrunderna kan planeras, utifrån filmexempel.

Målgrupp: lärare i årskurs 7 - 9.

Besök Filminstitutet

Att använda film med hjälp av en undervisningsmodell

I denna vetenskapliga artikel kan du läsa mer om hur du kan använda film med hjälp av en undervisningsmodell.

Målgrupp: lärare i årskurs 4 - 9.

Läs artikeln "Undervisningsstrategier för film och andra rörliga bildvärldar" på Lärportalen

Film: Strukturerade filmsamtal (tid 07:57 min.)

Samtal om en spännande film i en särskoleklass i London.

Strukturerade filmsamtal

Läs mer om hur strukturerade filmsamtal kan vara till stöd för elever med intellektuell funktionsnedsättning. I den vetenskapliga artikeln nedan får du veta mer om hur en undervisningsmodell kan utveckla elevernas visuella läskunnighet.

Målgrupp: Lärare i grundsärskolan åk 1 - 9 samt gymnasiesärskolan.

Läs artikeln "Visuell läskunnighet" på Lärportalen.

Var en läsande förebild

Du som vuxen läsare är en viktig förebild. Att du läser och engagerar dig i andras läsning sänder viktiga signaler. Elever kan också vara läsande förebilder för varandra. Här hittar du exempel på hur hur du och dina elever kan vara läsande förebilder.

Målgrupp: Lärare i grundskolan samt skolbibliotekarier.

Litteratursamtal i skolan och hemmet (tid 12:32 min.)

Filmen visar ett litteratursamtal i årskurs 1. Lärare och rektor berättar om ett kollegialt utvecklingsprojekt med syfte att stimulera läsintresse och utveckla elevers läsförmåga. I projektet involverades elevernas föräldrar i litteratursamtal i hemmet.

Film: Sommarlovsläsare – läsande förebilder (tid 02:55 min.)

Läslust för elever med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Alla elever kan inte läsa och uppleva läslust på det sätt man traditionellt brukar tänka på läsning. Du som undervisar elever som har omfattande kommunikativa och kognitiva svårigheter vet att det finns många olika sätt att läsa. Eleverna kanske i första hand läser bilder (stilla och rörliga) eller annat anpassat material. Digitala verktyg kan ofta ha en viktig roll för att göra det möjligt för fler elever att förstå och intressera sig för bilder och texter.

Så kan du skapa positiva läsupplevelser för dina elever:

• Utgå från elevernas intresse, motivation och kommunikativa nivå när du väljer bilder och texter.
• Anpassa bilderna och texterna så att elever med rörelsehinder kan hantera dem själva.
• Bjud in till samtal, lek och aktivitet som anknyter till bildernas och texternas innehåll.
• Använd en kommunikationskarta med bildstöd för att ge alla elever möjlighet att ställa frågor, komma med kommentarer eller uttrycka känslor som bilderna och texterna väcker.
• Spela in roliga ljudeffekter eller använd talande hjälpmedel för att göra ljudillustrationer till bilderna och texterna tillsammans med de elever som inte själva kan tala.

Exempel på kommunikationskarta för samtal om bilder och texter, på Lärportalen

Läs mer om vad läsning kan innebära för elever som har omfattande kommunikativa och kognitiva svårigheter i den vetenskapliga artikeln nedan:

Forskningsartikeln Kommunikation, språk och text, på Lärportalen

Film: Tunnelbaneträning (tid 06:50 min.)

Filmen visar arbetet med funktionell läsning som ska göra eleverna mer självständiga i sitt vardagliga liv.

Läs mer om funktionell läsning i den vetenskapliga artikeln nedan.

Läs artikeln "Funktionellt läsande" på Lärportalen.

Stimulera läsintresse utifrån ett jämställdhetsperspektiv

Hur kan elevers läsintresse stimuleras? Varför är det viktigt? Hur ser skillnaderna mellan flickors och pojkars läsning ut, och hur kan dessa skillnader utjämnas? Det här materialet vänder sig till förskollärare och lärare i F-3 samt skolbibliotekarier.
Stimulera läsintresse utifrån ett jämställdhetsperspektiv

Samtala om text

Textsamtal kan bidra till en bredare och djupare förståelse av alla slags texter. Samtalen kan ha fokus på textens form, innehåll eller språk, beroende på syftet med läsningen. Hur stora grupperna ska vara och hur de sätts samman kan variera beroende på elevernas behov och vilket syfte läsningen har.

Välj vilken eller vilka texter ni ska läsa

Det går att föra samtal kring alla sorters texter - från recept, busstidtabeller och tidningsnotiser till läromedelstexter, romaner och vetenskapliga artiklar. Syftet med läsningen styr valet av text. Det är däremot alltid viktigt att texten utmanar eleverna. Ett tips är att låta olika texttyper mötas. Läs till exempel en faktatext och ett kort stycke ur en skönlitterär bok på samma tema. Samtala om texternas likheter och olikheter samt vad respektive texttyp kan tillföra.

Planera vilka frågor du ska ställa

Planera vilka frågor du ska ställa till barnen eller eleverna inför, under och efter läsningen. Både slutna och öppna frågor kan fylla en funktion i ett textsamtal, men öppna frågor ger eleverna större möjligheter att utveckla sitt språk, sin förståelse och sitt tänkande. Förbered öppna frågor om texten eller låt eleverna öva på att formulera egna öppna frågor.

Använd en samtalsmodell

En samtalsmodell kan vara ett stöd i att sätta igång samtalet och kan också bidra till fördjupa och inrikta samtalets innehåll. Här följer några exempel på samtalsmodeller.

Film: Spelifierade textsamtal på högstadiet (tid 09:38 min.)

Skol- och ungdomsbibliotekarien Tobias Gard berättar i filmen om hur han använder ett spelliknande underlag för textsamtal med högstadieelever.

Film: Anteckna med digitala bilder (tid 08:17 min.)

I filmen får du tips om hur man kan arbeta med bildnotering som ett sätt att föra digitala anteckningar. Filmen visar undervisning i en högstadieklass.

Samarbeta med skolbiblioteket eller det kommunala biblioteket

Att ha tillgång till ett fungerande bibliotek i den egna skolans lokaler, eller på ett rimligt avstånd, gör skillnad! Skolbiblioteket ska vara en del av utbildningen och tillgängligt för alla elever.

• Planera och organisera för gemensam kompetensutveckling om lässtimulerande arbete för lärare och skolbibliotekarier.
• Gör det möjligt för lärare och skolbibliotekarier att regelbundet samverka, till exempel genom att ha gemensam planeringstid. Det kan handla om att samverka om planeringen av den dagliga undervisningen och av miljön, samverkan om högläsning och boktips eller att gemensamt planera läsveckor eller andra läsaktiviteter.
• (Skol-)bibliotekarien kan erbjuda ovärderlig hjälp i att välja litteratur till arbetsområden i alla skolämnen.
• (Skol-)bibliotekarien är en resurs att ta vara på i arbetet med källkritik och informationssökning.

Skapa stimulerande läsmiljöer

Att det finns inbjudande läsplatser på en skola signalerar läsandets värde till eleverna. En skola med läsplatser i klassrummet, i skolbiblioteket eller andra platser, är av stor betydelse för en levande läskultur.

• Låt böckerna synas - på många ställen!
• Ta hjälp av skolbibliotekarien. Skylta med böcker i tillfälliga temaområden utifrån elevernas intressen.
• En proppfull bokhylla kan vara svårtillgänglig utan en hjälpande vuxen, medan en luftig bokvägg eller ett bokställ, där böckernas framsidor syns, kan locka fler till läsning.
• Erbjud ett stort urval av böcker och andra läsmedier, så att alla elever kan hitta något som passar dem. Se till att det finns litteratur på elevernas olika språk, i olika genrer, för olika åldrar och för olika intressen och böcker som utmanar begränsande normer.
• Ta hjälp av eleverna för att planera läsplatser. Vill de sitta mjukt och skönt i en kuddhörna eller i sköna fåtöljer? Eller vill de kunna aktivera sig medan de läser eller lyssnar på böcker, genom att hänga i en ribbstol, sitta på en pilatesboll eller gå på ett gåband?
• Tänk på att anpassa läsplatserna till olika åldrar. För yngre elever kan det passa bra med färgstarka, låga möbler medan sådan inredning kan upplevas helt olämplig av äldre elever.