Väck läslusten inför läslovet

Läslovet kan vara ett tillfälle för elever att hitta sin läslust, genom att läsa på egen hand eller delta i planerade läsaktiviteter. Här finns tips på hur du kan hjälpa dina elever att hitta läslusten – året runt.

Inspirationsdag 2 september

Nätverket LÄSLOV inbjuder till en inspirationsdag 2 september i Stockholm fylld av exempel och idéer inför läslovet vecka 44. Årets tema är Miljö och klimat. Ingen avgift. Anmäl dig senast 27 augusti.

Anmäl dig till Inspirationsdag för LÄSLOV

Fri läsning utvecklar språket

Fri läsning kallas den läsning som sker frivilligt, för att det är intressant, tillfredsställande eller roligt att läsa. Den fria läsningen kan ha initierats av andra men vi fortsätter läsa därför att vi blir intresserade. Fri läsning omfattar alla typer av texter, allt ifrån bilderböcker till avhandlingar. Man kan också läsa med öronen, det vill säga att lyssna på ljud- eller talböcker.

Fri läsning kan ha flera goda effekter på språkutvecklingen:

• Utökad vokabulär.
• Förbättrad skrivförmåga.
• Bättre textförståelse.
• Förbättrad attityd till läsning.
• Ökad benägenhet att läsa även senare i livet.
• Bättre förståelse för andra kulturer.
• Ökat deltagande i samhället.

Att väcka läslusten

Flera forskningsstudier tyder på att exempelvis lästävlingar där eleverna får någon form av belöning baserat på sidantal eller antal böcker, inte främjar utan snarare motverkar elevernas läsmotivation. Däremot har man sett att det finns belöningar som kan förstärka budskapet att läsning har ett värde, som till exempel positiv återkoppling från läraren eller att eleven får en bok.

Var en läsande förebild

Du som vuxen läsare är en viktig förebild. Att du läser och engagerar dig i andras läsning sänder viktiga signaler.

Så kan du som vuxen vara en läsande förebild:

• Låt eleverna se dig läsa eller lyssna på litteratur. Vad du läser har mindre betydelse, bara det syns att du läser.
• Prata om din egen läsning. Berätta för eleverna om vad du har läst, oavsett om det handlar om en roman eller om en nyhetsartikel du läste på vägen till jobbet.
• Läs högt för eleverna. Högläsning är ett sätt att förmedla och skapa engagemang kring texter och läsning.
• Visa intresse för det eleverna läser. Ställ frågor, uppmuntra dem att berätta om sin läsning och be om lästips.

Läs mer om läsande förebilder i en vetenskaplig artikel

Elever kan också vara läsande förebilder för varandra:

• Äldre elever kan fungera som läsande förebilder för yngre elever eller barn i förskolan. Ge exempelvis dina elever möjlighet att gemensamt förbereda högläsning och textsamtal att genomföra i små grupper med yngre elever.
• Ge eleverna möjlighet att ge varandra boktips. Det kan gå till på flera sätt, alltifrån att de håller korta muntliga presentationer i klassrummet till att de recenserar böcker digitalt i form av texter, ljudfiler eller film.

Läs ett reportage om äldre elever som ger yngre boktips

Läslust för elever med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Alla elever kan inte läsa och uppleva läslust på det sätt man traditionellt brukar tänka på läsning. Du som undervisar elever som har omfattande kommunikativa och kognitiva svårigheter vet att det finns många olika sätt att läsa. Eleverna kanske i första hand läser bilder (stilla och rörliga) eller annat anpassat material. Digitala verktyg kan ofta ha en viktig roll för att göra det möjligt för fler elever att förstå och intressera sig för bilder och texter.

Så kan du skapa positiva läsupplevelser för dina elever:

• Utgå från elevernas intresse, motivation och kommunikativa nivå när du väljer bilder och texter.
• Anpassa bilderna och texterna så att elever med rörelsehinder kan hantera dem själva.
• Bjud in till samtal, lek och aktivitet som anknyter till bildernas och texternas innehåll.
• Använd en kommunikationskarta med bildstöd för att ge alla elever möjlighet att ställa frågor, komma med kommentarer eller uttrycka känslor som bilderna och texterna väcker.
• Spela in roliga ljudeffekter eller använd talande hjälpmedel för att göra ljudillustrationer till bilderna och texterna tillsammans med de elever som inte själva kan tala.

Se ett exempel på kommunikationskarta som kan användas vid samtal om bilder och texter

Läs mer om vad läsning kan innebära för elever som har omfattande kommunikativa och kognitiva svårigheter i en vetenskaplig artikel

Film: Milla läser (tid 2:41).

En film om att läsa i grundsärskolan.

Samtala om text

Textsamtal kan bidra till en bredare och djupare förståelse av alla slags texter. Samtalen kan ha fokus på textens form, innehåll eller språk, beroende på syftet med läsningen. Hur stora grupperna ska vara och hur de sätts samman kan variera beroende på elevernas behov och vilket syfte läsningen har.

Välj vilken eller vilka texter ni ska läsa

Det går att föra samtal kring alla sorters texter - från recept, busstidtabeller och tidningsnotiser till läromedelstexter, romaner och vetenskapliga artiklar. Syftet med läsningen styr valet av text. Det är däremot alltid viktigt att texten utmanar eleverna. Ett tips är att låta olika texttyper mötas. Läs till exempel en faktatext och ett kort stycke ur en skönlitterär bok på samma tema. Samtala om texternas likheter och olikheter samt vad respektive texttyp kan tillföra.

Planera vilka frågor du ska ställa

Planera vilka frågor du ska ställa till barnen eller eleverna inför, under och efter läsningen. Både slutna och öppna frågor kan fylla en funktion i ett textsamtal, men öppna frågor ger eleverna större möjligheter att utveckla sitt språk, sin förståelse och sitt tänkande. Förbered öppna frågor om texten eller låt eleverna öva på att formulera egna öppna frågor.

Använd film eller bilder

Film kan åskådliggöra ett innehåll på ett annat sätt än en text. För ett samtal där ni jämför en film och en text och/eller bilder.

Använd en samtalsmodell

En samtalsmodell kan vara ett stöd i att sätta igång samtalet och kan också bidra till fördjupa och inrikta samtalets innehåll. Här följer några exempel på samtalsmodeller.

EPA

EPA (egen reflektion, parsamtal, alla) är en modell som ger eleverna möjlighet att först reflektera på egen hand för att sedan samtala i par och slutligen i helgrupp.

SAKTA

SAKTA är en samtalsmodell som man kan använda för att samtala om multimodala texter, det vill säga texter som kombinerar till exempel skriven text, ljud, bilder, symboler och grafer. Vad de fem bokstäverna i SAKTA står för presenteras innan det egentliga textsamtalet börjar:

• Ser ut: Hur ser huvudfiguren ut?
• Aktiviteter: Vad gör huvudfiguren? Vilket är problemet eller problemen som ska lösas?
• Kommunikation: Vem eller vilka pratar huvudfiguren med? Vad pratar de om?
• Tänker: Vad tror vi om huvudfigurens tankar och känslor? Varför tror vi så?
• Andras reaktioner: Hur påverkar karaktärens handlande andras handlande i berättelsen? Vad gör de? Hur känner de?

Jämföra och kontrastera

Låt eleverna använda sig av lässtrategin ”att jämföra och kontrastera” och låt samtalet leda till att de fyller i ett Venn-diagram. Venn-diagrammet är en sorts cirkeldiagram där det som är olika skrivs i respektive cirkel och det som är lika skrivs i snittet mellan cirklarna. Jämförelser kan vara till exempel ”jag själv och personen i texten”, ”sakprosa och skönlitteratur” eller ”kärnkraft och vindkraft”.

THIEVES

För att hjälpa eleverna att få en förförståelse innan de läser exempelvis läromedelstexter är THIEVES en möjlig modell. THIEVES är en engelsk akronym. På svenska kallas modellen ibland för informationstjuvar.

• Title: Eleverna samtalar om vad textens titel kan ge för ledtrådar om vad texten kommer att handla om och vad vet de redan om ämnet.
• Headings: Eleverna samtalar om textens underrubriker och vad de ger för ledtrådar om textens innehåll.
• Introduction: Eleverna läser inledningstexten och samtalar om vad den ger för introduktion till ämnet och vad ger den för ledtrådar om vad resten av texten kommer att handla om.
• Every first sentence in a paragraph: Här läser eleverna den första meningen i varje stycke och funderar över vad de tror att kapitlet kommer att handla om.
• Visuals: Eleverna studerar textens bilder, teckningar, kartor, grafer eller diagram och reflekterar över vad man kan lära av dem och vad de tillför texten.
• End-of-chapter questions: Om det finns frågor i slutet av texten, kan eleverna använda dessa för att inhämta ledtrådar om vad som kan vara viktig information i texten
• So what?: Efter läsningen reflekterar eleverna över vilken information i texten som är viktigast.

Film: Berättelseansiktet (tid 9:25)

En film där yngre elever har textsamtal.

Film: Textsamtal - undervisning på ett rikt och nyanserat sätt (tid 12:33)

En film där äldre elever har textsamtal.         

Film: Samtal före, under och efter läsning (tid 10:52)

En film där nyanlända elever på en mottagningsenhet samtalar om texter.

Samarbeta med skolbiblioteket eller det kommunala biblioteket

Att ha tillgång till ett fungerande bibliotek i den egna skolans lokaler, eller på ett rimligt avstånd, gör skillnad! Skolbiblioteket ska vara en del av utbildningen och tillgängligt för alla elever.

• Planera och organisera för gemensam kompetensutveckling om lässtimulerande arbete för lärare och skolbibliotekarier.
• Gör det möjligt för lärare och skolbibliotekarier att regelbundet samverka, till exempel genom att ha gemensam planeringstid. Det kan handla om att samverka om planeringen av den dagliga undervisningen och av miljön, samverkan om högläsning och boktips eller att gemensamt planera läsveckor eller andra läsaktiviteter.
• (Skol-)bibliotekarien kan erbjuda ovärderlig hjälp i att välja litteratur till arbetsområden i alla skolämnen.
• (Skol-)bibliotekarien är en resurs att ta vara på i arbetet med källkritik och informationssökning.

Skapa stimulerande läsmiljöer

Att det finns inbjudande läsplatser på en skola signalerar läsandets värde till eleverna. En skola med läsplatser i klassrummet, i skolbiblioteket eller andra platser, är av stor betydelse för en levande läskultur.

• Låt böckerna synas - på många ställen!
• Ta hjälp av skolbibliotekarien. Skylta med böcker i tillfälliga temaområden utifrån elevernas intressen.
• En proppfull bokhylla kan vara svårtillgänglig utan en hjälpande vuxen, medan en luftig bokvägg eller ett bokställ, där böckernas framsidor syns, kan locka fler till läsning.
• Erbjud ett stort urval av böcker och andra läsmedier, så att alla elever kan hitta något som passar dem. Se till att det finns litteratur på elevernas olika språk, i olika genrer, för olika åldrar och för olika intressen och böcker som utmanar begränsande normer.
• Ta hjälp av eleverna för att planera läsplatser. Vill de sitta mjukt och skönt i en kuddhörna eller i sköna fåtöljer? Eller vill de kunna aktivera sig medan de läser eller lyssnar på böcker, genom att hänga i en ribbstol, sitta på en pilatesboll eller gå på ett gåband?
• Tänk på att anpassa läsplatserna till olika åldrar. För yngre elever kan det passa bra med färgstarka, låga möbler medan sådan inredning kan upplevas helt olämplig av äldre elever.

Film: Hur skapar man stimulerande läsmiljöer? (tid: 5:38)

En film om att skapa en skolmiljö som väcker läslust och intresse för böcker.