Väck läslusten inför läslovet

Läslovet kan vara ett tillfälle för elever att hitta sin läslust, genom att läsa på egen hand eller delta i planerade läsaktiviteter. Här finns tips på hur du kan hjälpa dina elever att hitta läslusten – året runt.

Två elever kikar fram mellan böcker
Konkreta tips

Temat för läslovet 2020 är högläsning

Förutom att det är roligt och mysigt kan högläsning vara ett sätt att väcka intresse för det lästa. Genom att alla elever tar del av en och samma text samtidigt är det också enklare att ha de viktiga samtalen om litteraturen och fånga upp elevernas funderingar och reflektioner. Genom samtalen kan vi dessutom väcka andra frågor och knyta an till elevernas erfarenheter. Den gemensamma läsningen hjälper barnen att vidga deras världar.

Högläsning och berättande

Genom att ta del av högläsning eller berättelser och samtala om det lästa stärks elevers kunskapsutveckling. Högläsning ger elever gemensamma referenser och upplevelser, nya ord och inspiration till nya berättelser och lekar.

Så kan du arbeta med högläsning

För att planera och strukturera högläsning kan man:

  • bygga förförståelse hos eleverna
  • knyta texten till elevernas egna erfarenheter
  • sammanfatta berättelsen tillsammans med eleverna
  • öppna upp för frågor
  • ställa egna frågor om texten och hur den kan tolkas
  • använda röst och kroppsspråk för att skapa inlevelse
  • koppla estetisk verksamhet som dramatisering och bild till det lästa.

I den vetenskapliga texten nedan kan du läsa mer om högläsning. Texten är riktad till lärare på förskolan men är lika relevant för yngre åldrar på grundskolan.

Läs text i Lärportalenlänk till annan webbplats

  • bygga förförståelse hos eleverna
  • knyta texten till elevernas egna erfarenheter
  • sammanfatta berättelsen tillsammans med eleverna
  • öppna upp för frågor
  • ställa egna frågor om texten och hur den kan tolkas
  • använda röst och kroppsspråk för att skapa inlevelse
  • koppla estetisk verksamhet som dramatisering och bild till det lästa.

I den vetenskapliga texten nedan kan du läsa mer om högläsning. Texten är riktad till lärare på förskolan men är lika relevant för yngre åldrar på grundskolan.

Läs text i Lärportalenlänk till annan webbplats

Bildreportaget Läsäventyr för alla sinnen

Verksamheten Läslandet använder sig av interaktiv teater, lek och konstnärligt skapande under sina högläsningar för barn och deras medföljande vuxna. Barnens nyfikenhet på berättelsen och lust och glädje inför litteraturen står i fokus.

Ladda ner bildreportaget Läsäventyr för alla sinnenPDF (pdf, 3 MB)

Berättandets betydelse (tid 09:21)

Filmen visar en föreläsning och workshop om betydelsen av muntligt berättande i undervisning.

Läs mer om muntligt berättande i denna vetenskapliga artikel nedan.

Läs artikeln "Berättande sätter världen i rörelse" på Lärportalen.länk till annan webbplats

Lyssna på klassiska dikter och noveller

På Litteraturbankens Ljud & Bildsida finns en ljudantologi framtagen för läslovet. Där kan du bland mycket annat höra Jessica Schiefauer läsa ”Kyssen” av Hjalmar Söderberg eller Jila Mossaed läsa Karin Boyes ”Ja visst gör det ont”.

Besök Litteraturbanken (länk publiceras i september).

Läs om högläsning ur ett kognitivt perspektiv

Den vetenskapliga artikeln nedan beskriver kritiska aspekter av läsförståelse och hur högläsning kan användas för att utveckla läsförståelse.

Läs artikeln "Läsförståelse genom högläsning" på Lärportalen.länk till annan webbplats

Film och andra rörliga bildvärldar

En väg in i berättelser kan vara att se tillsammans se och diskutera film. Mycket litteratur finns även filmatiserad, så att man kan göra jämförelser mellan bok och film. Scener från film kan dessutom användas för att gestalta ämnen som rättvisa, jämställdhet och demokrati i undervisningen. Filminstitutet har i detta syfte en modell för hur samtal om diskrimineringsgrunderna kan planeras, utifrån filmexempel.

Besök Filminstitutetlänk till annan webbplats

I denna vetenskapliga artikel kan du läsa mer om hur du kan använda film med hjälp av en undervisningsmodell

Läs artikeln "Undervisningsstrategier för film och andra rörliga bildvärldar" på Lärportalenlänk till annan webbplats

Samtal om en spännande film i en särskoleklass i London

Film: Strukturerade filmsamtal (tid 7:57)

Läs mer om hur strukturerade filmsamtal kan vara till stöd för elever med intellektuell funktionsnedsättning

I den vetenskapliga artikeln nedan får du veta mer om hur en undervisningsmodell kan utveckla elevernas visuella läskunnighet.

Läs artikeln "Visuell läskunnighet" på Lärportalen.länk till annan webbplats

Var en läsande förebild

Du som vuxen läsare är en viktig förebild. Att du läser och engagerar dig i andras läsning sänder viktiga signaler. Elever kan också vara läsande förebilder för varandra. Här hittar du exempel på hur hur du och dina elever kan vara läsande förebilder.

Så kan du och dina elever vara läsande förebilder

Så kan du som vuxen vara en läsande förebild:

  • Låt eleverna se dig läsa eller lyssna på litteratur. Vad du läser har mindre betydelse, bara det syns att du läser.
  • Prata om din egen läsning. Berätta för eleverna om vad du har läst, oavsett om det handlar om en roman eller om en nyhetsartikel du läste på vägen till jobbet.
  • Läs högt för eleverna. Högläsning är ett sätt att förmedla och skapa engagemang kring texter och läsning.
  • Visa intresse för det eleverna läser. Ställ frågor, uppmuntra dem att berätta om sin läsning och be om lästips.

I den vetenskapliga artikeln nedan kan du läsa mer om vuxna som läsande förebilder.
Forskningsartikeln Läsande förebilder, på Lärportalenlänk till annan webbplats

Så kan elever vara läsande förebilder för varandra:

  • Äldre elever kan fungera som läsande förebilder för yngre elever eller barn i förskolan. Ge exempelvis dina elever möjlighet att gemensamt förbereda högläsning och textsamtal att genomföra i små grupper med yngre elever.
  • Ge eleverna möjlighet att ge varandra boktips. Det kan gå till på flera sätt, alltifrån att de håller korta muntliga presentationer i klassrummet till att de recenserar böcker digitalt i form av texter, ljudfiler eller film.

Så kan du som vuxen vara en läsande förebild:

  • Låt eleverna se dig läsa eller lyssna på litteratur. Vad du läser har mindre betydelse, bara det syns att du läser.
  • Prata om din egen läsning. Berätta för eleverna om vad du har läst, oavsett om det handlar om en roman eller om en nyhetsartikel du läste på vägen till jobbet.
  • Läs högt för eleverna. Högläsning är ett sätt att förmedla och skapa engagemang kring texter och läsning.
  • Visa intresse för det eleverna läser. Ställ frågor, uppmuntra dem att berätta om sin läsning och be om lästips.

I den vetenskapliga artikeln nedan kan du läsa mer om vuxna som läsande förebilder.
Forskningsartikeln Läsande förebilder, på Lärportalenlänk till annan webbplats

Så kan elever vara läsande förebilder för varandra:

  • Äldre elever kan fungera som läsande förebilder för yngre elever eller barn i förskolan. Ge exempelvis dina elever möjlighet att gemensamt förbereda högläsning och textsamtal att genomföra i små grupper med yngre elever.
  • Ge eleverna möjlighet att ge varandra boktips. Det kan gå till på flera sätt, alltifrån att de håller korta muntliga presentationer i klassrummet till att de recenserar böcker digitalt i form av texter, ljudfiler eller film.

Film: Sommarlovsläsare – läsande förebilder (tid 2:55)

Två flickor läser en bok tillsammans

Sommarlovsläsare – läsande förebilder

Initiativet Läsa äger provar ett helt nytt koncept med unga sommarlovsläsare på bland annat Skogsbacksskolan i Botkyrka. I Läsa äger samverkar olika yrkesgrupper i Botkyrka för att minska lästappet på loven. Med läsfrämjande aktiviteter som biblioteksbesök, satsningar på högläsning i fritidshemmet och bokgåvor inspireras barn och unga att läsa mer. Se filmen om sommarlovsläsarna och läs bildreportaget där du får veta ännu mer om initiativet:

Bildreportaget SommarlovsläsarePDF (pdf, 1 MB)

Flickor lyssnar på videorecensioner med en läsplatta.

Bildreportage: "Äldre elever vet bättre vad vi gillar"

Bokrecensioner på Youtube väcker läslusten och gör biblioteksbesöket roligare. På Jutarumsskolan tittar yngre elever på recensioner som äldre elever har lagt upp på Youtube.

Bildreportaget "Äldre elever vet bättre vad vi gillar"länk till annan webbplats

Läslust för elever med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Alla elever kan inte läsa och uppleva läslust på det sätt man traditionellt brukar tänka på läsning. Du som undervisar elever som har omfattande kommunikativa och kognitiva svårigheter vet att det finns många olika sätt att läsa. Eleverna kanske i första hand läser bilder (stilla och rörliga) eller annat anpassat material. Digitala verktyg kan ofta ha en viktig roll för att göra det möjligt för fler elever att förstå och intressera sig för bilder och texter.

Så kan du skapa positiva läsupplevelser för dina elever:

  • Utgå från elevernas intresse, motivation och kommunikativa nivå när du väljer bilder och texter.
  • Anpassa bilderna och texterna så att elever med rörelsehinder kan hantera dem själva.
  • Bjud in till samtal, lek och aktivitet som anknyter till bildernas och texternas innehåll.
  • Använd en kommunikationskarta med bildstöd för att ge alla elever möjlighet att ställa frågor, komma med kommentarer eller uttrycka känslor som bilderna och texterna väcker.
  • Spela in roliga ljudeffekter eller använd talande hjälpmedel för att göra ljudillustrationer till bilderna och texterna tillsammans med de elever som inte själva kan tala.

Exempel på kommunikationskarta för samtal om bilder och texter, på Lärportalenlänk till annan webbplats

Läs mer om vad läsning kan innebära för elever som har omfattande kommunikativa och kognitiva svårigheter i den vetenskapliga artikeln nedan:

Forskningsartikeln Kommunikation, språk och text, på Lärportalenlänk till annan webbplats

Film: Tunnelbaneträning (tid 6:50)

Filmen visar arbetet med funktionell läsning som ska göra eleverna mer självständiga i sitt vardagliga liv.

Läs mer om funktionell läsning i den vetenskapliga artikeln nedan.

Läs artikeln "Funktionellt läsande" på Lärportalen.länk till annan webbplats

Stimulera läsintresse utifrån ett jämställdhetsperspektiv

Hur kan elevers läsintresse stimuleras? Varför är det viktigt? Hur ser skillnaderna mellan flickors och pojkars läsning ut, och hur kan dessa skillnader utjämnas? Det här materialet vänder sig till förskollärare och lärare i F-3 samt skolbibliotekarier.
Stimulera läsintresse utifrån ett jämställdhetsperspektiv

Samtala om text

Textsamtal kan bidra till en bredare och djupare förståelse av alla slags texter. Samtalen kan ha fokus på textens form, innehåll eller språk, beroende på syftet med läsningen. Hur stora grupperna ska vara och hur de sätts samman kan variera beroende på elevernas behov och vilket syfte läsningen har.

Välj vilken eller vilka texter ni ska läsa

Det går att föra samtal kring alla sorters texter - från recept, busstidtabeller och tidningsnotiser till läromedelstexter, romaner och vetenskapliga artiklar. Syftet med läsningen styr valet av text. Det är däremot alltid viktigt att texten utmanar eleverna. Ett tips är att låta olika texttyper mötas. Läs till exempel en faktatext och ett kort stycke ur en skönlitterär bok på samma tema. Samtala om texternas likheter och olikheter samt vad respektive texttyp kan tillföra.

Planera vilka frågor du ska ställa

Planera vilka frågor du ska ställa till barnen eller eleverna inför, under och efter läsningen. Både slutna och öppna frågor kan fylla en funktion i ett textsamtal, men öppna frågor ger eleverna större möjligheter att utveckla sitt språk, sin förståelse och sitt tänkande. Förbered öppna frågor om texten eller låt eleverna öva på att formulera egna öppna frågor.

Använd en samtalsmodell

En samtalsmodell kan vara ett stöd i att sätta igång samtalet och kan också bidra till fördjupa och inrikta samtalets innehåll. Här följer några exempel på samtalsmodeller.

Forskaren Ann Philgren föreslår följande modell för att ställa frågor:

  • Inledande fråga
  • Analys/tolkning
  • Värderingsfråga

Börja med att noga läsa texten själv och fundera på budskap, frågor, oklarheter eller motsägelser. Formulera tolkningsfrågor där svaret inte går att utläsa på raderna, tex. Varför tror ni detta händer? Vad innebär detta? Var beredd att ändra frågorna utifrån det eleverna tar upp. Formulera en inledande fråga som knyter an till textens innehåll och elevernas upplevelse av den, tex. Håller du med eller inte om …? Motivera! eller Hur/vem/vad skulle du välja… Avsluta med förslag till värderingsfrågor, tex. Vad skulle hända om … skedde?

Läs mer i den vetenskapliga texten nedan.

Läs artiklen "Samtala om texter" på Lärportalen.länk till annan webbplats

 

  • Inledande fråga
  • Analys/tolkning
  • Värderingsfråga

Börja med att noga läsa texten själv och fundera på budskap, frågor, oklarheter eller motsägelser. Formulera tolkningsfrågor där svaret inte går att utläsa på raderna, tex. Varför tror ni detta händer? Vad innebär detta? Var beredd att ändra frågorna utifrån det eleverna tar upp. Formulera en inledande fråga som knyter an till textens innehåll och elevernas upplevelse av den, tex. Håller du med eller inte om …? Motivera! eller Hur/vem/vad skulle du välja… Avsluta med förslag till värderingsfrågor, tex. Vad skulle hända om … skedde?

Läs mer i den vetenskapliga texten nedan.

Läs artiklen "Samtala om texter" på Lärportalen.länk till annan webbplats

 

Fyra olika samtalsmodeller

EPA

EPA (egen reflektion, parsamtal, alla) är en modell som ger eleverna möjlighet att först reflektera på egen hand för att sedan samtala i par och slutligen i helgrupp.

SAKTA

SAKTA är en samtalsmodell som man kan använda för att samtala om multimodala texter, det vill säga texter som kombinerar till exempel skriven text, ljud, bilder, symboler och grafer. Vad de fem bokstäverna i SAKTA står för presenteras innan det egentliga textsamtalet börjar:

  • Ser ut: Hur ser huvudfiguren ut?
  • Aktiviteter: Vad gör huvudfiguren? Vilket är problemet eller problemen som ska lösas?
  • Kommunikation: Vem eller vilka pratar huvudfiguren med? Vad pratar de om?
  • Tänker: Vad tror vi om huvudfigurens tankar och känslor? Varför tror vi så?
  • Andras reaktioner: Hur påverkar karaktärens handlande andras handlande i berättelsen? Vad gör de? Hur känner de?

Jämföra och kontrastera

Låt eleverna använda sig av lässtrategin ”att jämföra och kontrastera” och låt samtalet leda till att de fyller i ett Venn-diagram. Venn-diagrammet är en sorts cirkeldiagram där det som är olika skrivs i respektive cirkel och det som är lika skrivs i snittet mellan cirklarna. Jämförelser kan vara till exempel ”jag själv och personen i texten”, ”sakprosa och skönlitteratur” eller ”kärnkraft och vindkraft”.

Venn-diagram

THIEVES

För att hjälpa eleverna att få en förförståelse innan de läser exempelvis läromedelstexter är THIEVES en möjlig modell. THIEVES är en engelsk akronym. På svenska kallas modellen ibland för informationstjuvar.

  • Title: Eleverna samtalar om vad textens titel kan ge för ledtrådar om vad texten kommer att handla om och vad vet de redan om ämnet.
  • Headings: Eleverna samtalar om textens underrubriker och vad de ger för ledtrådar om textens innehåll.
  • Introduction: Eleverna läser inledningstexten och samtalar om vad den ger för introduktion till ämnet och vad ger den för ledtrådar om vad resten av texten kommer att handla om.
  • Every first sentence in a paragraph: Här läser eleverna den första meningen i varje stycke och funderar över vad de tror att kapitlet kommer att handla om.
  • Visuals: Eleverna studerar textens bilder, teckningar, kartor, grafer eller diagram och reflekterar över vad man kan lära av dem och vad de tillför texten.
  • End-of-chapter questions: Om det finns frågor i slutet av texten, kan eleverna använda dessa för att inhämta ledtrådar om vad som kan vara viktig information i texten
  • So what?: Efter läsningen reflekterar eleverna över vilken information i texten som är viktigast.

EPA

EPA (egen reflektion, parsamtal, alla) är en modell som ger eleverna möjlighet att först reflektera på egen hand för att sedan samtala i par och slutligen i helgrupp.

SAKTA

SAKTA är en samtalsmodell som man kan använda för att samtala om multimodala texter, det vill säga texter som kombinerar till exempel skriven text, ljud, bilder, symboler och grafer. Vad de fem bokstäverna i SAKTA står för presenteras innan det egentliga textsamtalet börjar:

  • Ser ut: Hur ser huvudfiguren ut?
  • Aktiviteter: Vad gör huvudfiguren? Vilket är problemet eller problemen som ska lösas?
  • Kommunikation: Vem eller vilka pratar huvudfiguren med? Vad pratar de om?
  • Tänker: Vad tror vi om huvudfigurens tankar och känslor? Varför tror vi så?
  • Andras reaktioner: Hur påverkar karaktärens handlande andras handlande i berättelsen? Vad gör de? Hur känner de?

Jämföra och kontrastera

Låt eleverna använda sig av lässtrategin ”att jämföra och kontrastera” och låt samtalet leda till att de fyller i ett Venn-diagram. Venn-diagrammet är en sorts cirkeldiagram där det som är olika skrivs i respektive cirkel och det som är lika skrivs i snittet mellan cirklarna. Jämförelser kan vara till exempel ”jag själv och personen i texten”, ”sakprosa och skönlitteratur” eller ”kärnkraft och vindkraft”.

Venn-diagram

THIEVES

För att hjälpa eleverna att få en förförståelse innan de läser exempelvis läromedelstexter är THIEVES en möjlig modell. THIEVES är en engelsk akronym. På svenska kallas modellen ibland för informationstjuvar.

  • Title: Eleverna samtalar om vad textens titel kan ge för ledtrådar om vad texten kommer att handla om och vad vet de redan om ämnet.
  • Headings: Eleverna samtalar om textens underrubriker och vad de ger för ledtrådar om textens innehåll.
  • Introduction: Eleverna läser inledningstexten och samtalar om vad den ger för introduktion till ämnet och vad ger den för ledtrådar om vad resten av texten kommer att handla om.
  • Every first sentence in a paragraph: Här läser eleverna den första meningen i varje stycke och funderar över vad de tror att kapitlet kommer att handla om.
  • Visuals: Eleverna studerar textens bilder, teckningar, kartor, grafer eller diagram och reflekterar över vad man kan lära av dem och vad de tillför texten.
  • End-of-chapter questions: Om det finns frågor i slutet av texten, kan eleverna använda dessa för att inhämta ledtrådar om vad som kan vara viktig information i texten
  • So what?: Efter läsningen reflekterar eleverna över vilken information i texten som är viktigast.

Film: Spelifierade textsamtal på högstadiet (tid 9:38)

Skol- och ungdomsbibliotekarien Tobias Gard berättar i filmen om hur han använder ett spelliknande underlag för textsamtal med högstadieelever.

Film: Anteckna med digitala bilder (tid 8:17)

I filmen får du tips om hur man kan arbeta med bildnotering som ett sätt att föra digitala anteckningar.

Samarbeta med skolbiblioteket eller det kommunala biblioteket

Att ha tillgång till ett fungerande bibliotek i den egna skolans lokaler, eller på ett rimligt avstånd, gör skillnad! Skolbiblioteket ska vara en del av utbildningen och tillgängligt för alla elever.

  • Planera och organisera för gemensam kompetensutveckling om lässtimulerande arbete för lärare och skolbibliotekarier.
  • Gör det möjligt för lärare och skolbibliotekarier att regelbundet samverka, till exempel genom att ha gemensam planeringstid. Det kan handla om att samverka om planeringen av den dagliga undervisningen och av miljön, samverkan om högläsning och boktips eller att gemensamt planera läsveckor eller andra läsaktiviteter.
  • (Skol-)bibliotekarien kan erbjuda ovärderlig hjälp i att välja litteratur till arbetsområden i alla skolämnen.
  • (Skol-)bibliotekarien är en resurs att ta vara på i arbetet med källkritik och informationssökning.

Skapa stimulerande läsmiljöer

Att det finns inbjudande läsplatser på en skola signalerar läsandets värde till eleverna. En skola med läsplatser i klassrummet, i skolbiblioteket eller andra platser, är av stor betydelse för en levande läskultur.

    • Låt böckerna synas - på många ställen!
    • Ta hjälp av skolbibliotekarien. Skylta med böcker i tillfälliga temaområden utifrån elevernas intressen.
    • En proppfull bokhylla kan vara svårtillgänglig utan en hjälpande vuxen, medan en luftig bokvägg eller ett bokställ, där böckernas framsidor syns, kan locka fler till läsning.
    • Erbjud ett stort urval av böcker och andra läsmedier, så att alla elever kan hitta något som passar dem. Se till att det finns litteratur på elevernas olika språk, i olika genrer, för olika åldrar och för olika intressen och böcker som utmanar begränsande normer.
    • Ta hjälp av eleverna för att planera läsplatser. Vill de sitta mjukt och skönt i en kuddhörna eller i sköna fåtöljer? Eller vill de kunna aktivera sig medan de läser eller lyssnar på böcker, genom att hänga i en ribbstol, sitta på en pilatesboll eller gå på ett gåband?
    • Tänk på att anpassa läsplatserna till olika åldrar. För yngre elever kan det passa bra med färgstarka, låga möbler medan sådan inredning kan upplevas helt olämplig av äldre elever.
    Läsande elever i en mjuk liggmöbel.

    Bildreportage: Rum för lustfyllt läsande

    I bildreportaget "Rum för lustfyllt läsande" får du ta del av hur man i biblioteket TioTretton arbetar för att locka unga till läsning. De använder bland annat kreativ möblering och kravlös pedagogik för att väcka läslusten hos sina besökare.

    Bildreportaget Rum för lustfyllt läsandePDF (pdf, 3 MB)

    Senast uppdaterad 28 september 2020