Läslovet kan vara ett tillfälle för elever att hitta sin läslust, genom att läsa på egen hand eller delta i planerade läsaktiviteter. Här finns tips på hur du kan hjälpa dina elever att hitta läslusten – året runt.
Förutom att det är roligt och mysigt kan högläsning vara ett sätt att väcka intresse för det lästa. Genom att alla elever tar del av en och samma text samtidigt är det också enklare att ha de viktiga samtalen om litteraturen och fånga upp elevernas funderingar och reflektioner. Genom samtalen kan vi dessutom väcka andra frågor och knyta an till elevernas erfarenheter. Den gemensamma läsningen hjälper barnen att vidga deras världar.
På läslov.se hittar du förutom inspiration inför läslovet även ett kalendarium med läslovets aktiviteter i olika kommuner. Tipsa gärna dina elever!
Genom att ta del av högläsning eller berättelser och samtala om det lästa stärks elevers kunskapsutveckling. Högläsning ger elever gemensamma referenser och upplevelser, nya ord och inspiration till nya berättelser och lekar.
I den vetenskapliga texten nedan kan du läsa mer om högläsning. Texten är riktad till lärare på förskolan men är lika relevant för yngre åldrar på grundskolan.
I den vetenskapliga texten nedan kan du läsa mer om högläsning. Texten är riktad till lärare på förskolan men är lika relevant för yngre åldrar på grundskolan.
Verksamheten Läslandet använder sig av interaktiv teater, lek och konstnärligt skapande under sina högläsningar för barn och deras medföljande vuxna. Barnens nyfikenhet på berättelsen och lust och glädje inför litteraturen står i fokus.
Ladda ner bildreportaget Läsäventyr för alla sinnen (pdf, 3 MB)
Filmen visar en föreläsning och workshop om betydelsen av muntligt berättande i undervisning.
Läs mer om muntligt berättande i denna vetenskapliga artikel nedan.
Läs artikeln "Berättande sätter världen i rörelse" på Lärportalen.
På Litteraturbankens Ljud & Bildsida finns en ljudantologi framtagen för läslovet. Där kan du bland mycket annat höra Jessica Schiefauer läsa ”Kyssen” av Hjalmar Söderberg eller Jila Mossaed läsa Karin Boyes ”Ja visst gör det ont”. Målgrupp: elever i årskurs 7 - 9 och gymnasiet.
Den vetenskapliga artikeln nedan beskriver kritiska aspekter av läsförståelse och hur högläsning kan användas för att utveckla läsförståelse. Målgrupp: lärare i förskoleklass och årskurs 1 - 3.
Läs artikeln "Läsförståelse genom högläsning" på Lärportalen.
En väg in i berättelser kan vara att se tillsammans se och diskutera film. Mycket litteratur finns även filmatiserad, så att man kan göra jämförelser mellan bok och film. Scener från film kan dessutom användas för att gestalta ämnen som rättvisa, jämställdhet och demokrati i undervisningen. Filminstitutet har i detta syfte en modell för hur samtal om diskrimineringsgrunderna kan planeras, utifrån filmexempel.
Målgrupp: lärare i årskurs 7 - 9.
Målgrupp: lärare i årskurs 4 - 9.
Läs artikeln "Undervisningsstrategier för film och andra rörliga bildvärldar" på Lärportalen
Film: Strukturerade filmsamtal (tid 7:57)
I den vetenskapliga artikeln nedan får du veta mer om hur en undervisningsmodell kan utveckla elevernas visuella läskunnighet.
Målgrupp: Lärare i grundsärskolan åk 1 - 9 samt gymnasiesärskolan.
Du som vuxen läsare är en viktig förebild. Att du läser och engagerar dig i andras läsning sänder viktiga signaler. Elever kan också vara läsande förebilder för varandra. Här hittar du exempel på hur hur du och dina elever kan vara läsande förebilder.
Målgrupp: Lärare i grundskolan samt skolbibliotekarier.
Så kan du som vuxen vara en läsande förebild:
I den vetenskapliga artikeln nedan kan du läsa mer om vuxna som läsande förebilder.
Forskningsartikeln Läsande förebilder, på Lärportalen
Så kan elever vara läsande förebilder för varandra:
Så kan du som vuxen vara en läsande förebild:
I den vetenskapliga artikeln nedan kan du läsa mer om vuxna som läsande förebilder.
Forskningsartikeln Läsande förebilder, på Lärportalen
Så kan elever vara läsande förebilder för varandra:
Filmen visar ett litteratursamtal i årskurs 1. Lärare och rektor berättar om ett kollegialt utvecklingsprojekt med syfte att stimulera läsintresse och utveckla elevers läsförmåga. I projektet involverades elevernas föräldrar i litteratursamtal i hemmet.
Initiativet Läsa äger provar ett helt nytt koncept med unga sommarlovsläsare på bland annat Skogsbacksskolan i Botkyrka. I Läsa äger samverkar olika yrkesgrupper i Botkyrka för att minska lästappet på loven. Med läsfrämjande aktiviteter som biblioteksbesök, satsningar på högläsning i fritidshemmet och bokgåvor inspireras barn och unga att läsa mer. Se filmen om sommarlovsläsarna och läs bildreportaget där du får veta ännu mer om initiativet:
Bildreportaget Sommarlovsläsare (pdf, 1 MB)
Bokrecensioner på Youtube väcker läslusten och gör biblioteksbesöket roligare. På Jutarumsskolan tittar yngre elever på recensioner som äldre elever har lagt upp på Youtube.
Alla elever kan inte läsa och uppleva läslust på det sätt man traditionellt brukar tänka på läsning. Du som undervisar elever som har omfattande kommunikativa och kognitiva svårigheter vet att det finns många olika sätt att läsa. Eleverna kanske i första hand läser bilder (stilla och rörliga) eller annat anpassat material. Digitala verktyg kan ofta ha en viktig roll för att göra det möjligt för fler elever att förstå och intressera sig för bilder och texter.
Så kan du skapa positiva läsupplevelser för dina elever:
Exempel på kommunikationskarta för samtal om bilder och texter, på Lärportalen
Läs mer om vad läsning kan innebära för elever som har omfattande kommunikativa och kognitiva svårigheter i den vetenskapliga artikeln nedan:
Forskningsartikeln Kommunikation, språk och text, på Lärportalen
Filmen visar arbetet med funktionell läsning som ska göra eleverna mer självständiga i sitt vardagliga liv.
Hur kan elevers läsintresse stimuleras? Varför är det viktigt? Hur ser skillnaderna mellan flickors och pojkars läsning ut, och hur kan dessa skillnader utjämnas? Det här materialet vänder sig till förskollärare och lärare i F-3 samt skolbibliotekarier.
Stimulera läsintresse utifrån ett jämställdhetsperspektiv
Textsamtal kan bidra till en bredare och djupare förståelse av alla slags texter. Samtalen kan ha fokus på textens form, innehåll eller språk, beroende på syftet med läsningen. Hur stora grupperna ska vara och hur de sätts samman kan variera beroende på elevernas behov och vilket syfte läsningen har.
Det går att föra samtal kring alla sorters texter - från recept, busstidtabeller och tidningsnotiser till läromedelstexter, romaner och vetenskapliga artiklar. Syftet med läsningen styr valet av text. Det är däremot alltid viktigt att texten utmanar eleverna. Ett tips är att låta olika texttyper mötas. Läs till exempel en faktatext och ett kort stycke ur en skönlitterär bok på samma tema. Samtala om texternas likheter och olikheter samt vad respektive texttyp kan tillföra.
Planera vilka frågor du ska ställa till barnen eller eleverna inför, under och efter läsningen. Både slutna och öppna frågor kan fylla en funktion i ett textsamtal, men öppna frågor ger eleverna större möjligheter att utveckla sitt språk, sin förståelse och sitt tänkande. Förbered öppna frågor om texten eller låt eleverna öva på att formulera egna öppna frågor.
En samtalsmodell kan vara ett stöd i att sätta igång samtalet och kan också bidra till fördjupa och inrikta samtalets innehåll. Här följer några exempel på samtalsmodeller.
Börja med att noga läsa texten själv och fundera på budskap, frågor, oklarheter eller motsägelser. Formulera tolkningsfrågor där svaret inte går att utläsa på raderna, tex. Varför tror ni detta händer? Vad innebär detta? Var beredd att ändra frågorna utifrån det eleverna tar upp. Formulera en inledande fråga som knyter an till textens innehåll och elevernas upplevelse av den, tex. Håller du med eller inte om …? Motivera! eller Hur/vem/vad skulle du välja… Avsluta med förslag till värderingsfrågor, tex. Vad skulle hända om … skedde?
Läs mer i den vetenskapliga texten nedan. Texten är riktad till lärare på förskolan men är lika relevant för yngre åldrar på grundskolan.
Läs artikeln "Samtala om texter" på Lärportalen.
Börja med att noga läsa texten själv och fundera på budskap, frågor, oklarheter eller motsägelser. Formulera tolkningsfrågor där svaret inte går att utläsa på raderna, tex. Varför tror ni detta händer? Vad innebär detta? Var beredd att ändra frågorna utifrån det eleverna tar upp. Formulera en inledande fråga som knyter an till textens innehåll och elevernas upplevelse av den, tex. Håller du med eller inte om …? Motivera! eller Hur/vem/vad skulle du välja… Avsluta med förslag till värderingsfrågor, tex. Vad skulle hända om … skedde?
Läs mer i den vetenskapliga texten nedan. Texten är riktad till lärare på förskolan men är lika relevant för yngre åldrar på grundskolan.
Läs artikeln "Samtala om texter" på Lärportalen.
EPA (egen reflektion, parsamtal, alla) är en modell som ger eleverna möjlighet att först reflektera på egen hand för att sedan samtala i par och slutligen i helgrupp.
SAKTA är en samtalsmodell som man kan använda för att samtala om multimodala texter, det vill säga texter som kombinerar till exempel skriven text, ljud, bilder, symboler och grafer. Vad de fem bokstäverna i SAKTA står för presenteras innan det egentliga textsamtalet börjar:
Låt eleverna använda sig av lässtrategin ”att jämföra och kontrastera” och låt samtalet leda till att de fyller i ett Venn-diagram. Venn-diagrammet är en sorts cirkeldiagram där det som är olika skrivs i respektive cirkel och det som är lika skrivs i snittet mellan cirklarna. Jämförelser kan vara till exempel ”jag själv och personen i texten”, ”sakprosa och skönlitteratur” eller ”kärnkraft och vindkraft”.
För att hjälpa eleverna att få en förförståelse innan de läser exempelvis läromedelstexter är THIEVES en möjlig modell. THIEVES är en engelsk akronym. På svenska kallas modellen ibland för informationstjuvar.
EPA (egen reflektion, parsamtal, alla) är en modell som ger eleverna möjlighet att först reflektera på egen hand för att sedan samtala i par och slutligen i helgrupp.
SAKTA är en samtalsmodell som man kan använda för att samtala om multimodala texter, det vill säga texter som kombinerar till exempel skriven text, ljud, bilder, symboler och grafer. Vad de fem bokstäverna i SAKTA står för presenteras innan det egentliga textsamtalet börjar:
Låt eleverna använda sig av lässtrategin ”att jämföra och kontrastera” och låt samtalet leda till att de fyller i ett Venn-diagram. Venn-diagrammet är en sorts cirkeldiagram där det som är olika skrivs i respektive cirkel och det som är lika skrivs i snittet mellan cirklarna. Jämförelser kan vara till exempel ”jag själv och personen i texten”, ”sakprosa och skönlitteratur” eller ”kärnkraft och vindkraft”.
För att hjälpa eleverna att få en förförståelse innan de läser exempelvis läromedelstexter är THIEVES en möjlig modell. THIEVES är en engelsk akronym. På svenska kallas modellen ibland för informationstjuvar.
Skol- och ungdomsbibliotekarien Tobias Gard berättar i filmen om hur han använder ett spelliknande underlag för textsamtal med högstadieelever.
I filmen får du tips om hur man kan arbeta med bildnotering som ett sätt att föra digitala anteckningar. Filmen visar undervisning i en högstadieklass.
Att ha tillgång till ett fungerande bibliotek i den egna skolans lokaler, eller på ett rimligt avstånd, gör skillnad! Skolbiblioteket ska vara en del av utbildningen och tillgängligt för alla elever.
Att det finns inbjudande läsplatser på en skola signalerar läsandets värde till eleverna. En skola med läsplatser i klassrummet, i skolbiblioteket eller andra platser, är av stor betydelse för en levande läskultur.
I bildreportaget "Rum för lustfyllt läsande" får du ta del av hur man i biblioteket TioTretton arbetar för att locka unga till läsning. De använder bland annat kreativ möblering och kravlös pedagogik för att väcka läslusten hos sina besökare.
Bildreportaget Rum för lustfyllt läsande (pdf, 3 MB)