Väck läslusten inför läslovet

Läslovet kan vara ett tillfälle för elever att hitta sin läslust, genom att läsa på egen hand eller delta i planerade läsaktiviteter. Här finns tips på hur du kan hjälpa dina elever att hitta läslusten – året runt.

Fri läsning utvecklar språket

Fri läsning kallas den läsning som sker frivilligt, för att det är intressant, tillfredsställande eller roligt att läsa. Den fria läsningen kan ha initierats av andra men vi fortsätter läsa därför att vi blir intresserade. Fri läsning omfattar alla typer av texter, allt ifrån bilderböcker till avhandlingar. Man kan också läsa med öronen, det vill säga att lyssna på ljud- eller talböcker.

Fri läsning kan ha flera goda effekter på språkutvecklingen:

• Utökad vokabulär.
• Förbättrad skrivförmåga.
• Bättre textförståelse.
• Förbättrad attityd till läsning.
• Ökad benägenhet att läsa även senare i livet.
• Bättre förståelse för andra kulturer.
• Ökat deltagande i samhället.

Att väcka läslusten

Flera forskningsstudier tyder på att exempelvis lästävlingar där eleverna får någon form av belöning baserat på sidantal eller antal böcker, inte främjar utan snarare motverkar elevernas läsmotivation. Däremot har man sett att det finns belöningar som kan förstärka budskapet att läsning har ett värde, som till exempel positiv återkoppling från läraren eller att eleven får en bok.

Var en läsande förebild

Du som vuxen läsare är en viktig förebild. Att du läser och engagerar dig i andras läsning sänder viktiga signaler. Elever kan också vara läsande förebilder för varandra. Här hittar du exempel på hur hur du och dina elever kan vara läsande förebilder.

Film: Sommarlovsläsare – läsande förebilder (tid 2:55)

Läslust för elever med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Alla elever kan inte läsa och uppleva läslust på det sätt man traditionellt brukar tänka på läsning. Du som undervisar elever som har omfattande kommunikativa och kognitiva svårigheter vet att det finns många olika sätt att läsa. Eleverna kanske i första hand läser bilder (stilla och rörliga) eller annat anpassat material. Digitala verktyg kan ofta ha en viktig roll för att göra det möjligt för fler elever att förstå och intressera sig för bilder och texter.

Så kan du skapa positiva läsupplevelser för dina elever:

• Utgå från elevernas intresse, motivation och kommunikativa nivå när du väljer bilder och texter.
• Anpassa bilderna och texterna så att elever med rörelsehinder kan hantera dem själva.
• Bjud in till samtal, lek och aktivitet som anknyter till bildernas och texternas innehåll.
• Använd en kommunikationskarta med bildstöd för att ge alla elever möjlighet att ställa frågor, komma med kommentarer eller uttrycka känslor som bilderna och texterna väcker.
• Spela in roliga ljudeffekter eller använd talande hjälpmedel för att göra ljudillustrationer till bilderna och texterna tillsammans med de elever som inte själva kan tala.

Exempel på kommunikationskarta för samtal om bilder och texter, på Lärportalen

Läs mer om vad läsning kan innebära för elever som har omfattande kommunikativa och kognitiva svårigheter i den vetenskapliga artikeln nedan:

Forskningsartikeln Kommunikation, språk och text, på Lärportalen

Film: Milla läser (tid 2:41)

En film om att läsa i grundsärskolan.

Samtala om text

Textsamtal kan bidra till en bredare och djupare förståelse av alla slags texter. Samtalen kan ha fokus på textens form, innehåll eller språk, beroende på syftet med läsningen. Hur stora grupperna ska vara och hur de sätts samman kan variera beroende på elevernas behov och vilket syfte läsningen har.

Välj vilken eller vilka texter ni ska läsa

Det går att föra samtal kring alla sorters texter - från recept, busstidtabeller och tidningsnotiser till läromedelstexter, romaner och vetenskapliga artiklar. Syftet med läsningen styr valet av text. Det är däremot alltid viktigt att texten utmanar eleverna. Ett tips är att låta olika texttyper mötas. Läs till exempel en faktatext och ett kort stycke ur en skönlitterär bok på samma tema. Samtala om texternas likheter och olikheter samt vad respektive texttyp kan tillföra.

Planera vilka frågor du ska ställa

Planera vilka frågor du ska ställa till barnen eller eleverna inför, under och efter läsningen. Både slutna och öppna frågor kan fylla en funktion i ett textsamtal, men öppna frågor ger eleverna större möjligheter att utveckla sitt språk, sin förståelse och sitt tänkande. Förbered öppna frågor om texten eller låt eleverna öva på att formulera egna öppna frågor.

Använd film eller bilder

Film kan åskådliggöra ett innehåll på ett annat sätt än en text. För ett samtal där ni jämför en film och en text och/eller bilder.

Använd en samtalsmodell

En samtalsmodell kan vara ett stöd i att sätta igång samtalet och kan också bidra till fördjupa och inrikta samtalets innehåll. Här följer några exempel på samtalsmodeller.

Film: Samtal före, under och efter läsning (tid 10:52)

En film där nyanlända elever på en mottagningsenhet samtalar om texter.

Film: Spelifierade textsamtal på högstadiet (tid 9:38)

Skol- och ungdomsbibliotekarien Tobias Gard berättar i filmen om hur han använder ett spelliknande underlag för textsamtal med högstadielever.

Film: Anteckna med digitala bilder (tid 8:17)

I filmen får du tips om hur man kan arbeta med bildnotering som ett sätt att föra digitala anteckningar.

Samarbeta med skolbiblioteket eller det kommunala biblioteket

Att ha tillgång till ett fungerande bibliotek i den egna skolans lokaler, eller på ett rimligt avstånd, gör skillnad! Skolbiblioteket ska vara en del av utbildningen och tillgängligt för alla elever.

• Planera och organisera för gemensam kompetensutveckling om lässtimulerande arbete för lärare och skolbibliotekarier.
• Gör det möjligt för lärare och skolbibliotekarier att regelbundet samverka, till exempel genom att ha gemensam planeringstid. Det kan handla om att samverka om planeringen av den dagliga undervisningen och av miljön, samverkan om högläsning och boktips eller att gemensamt planera läsveckor eller andra läsaktiviteter.
• (Skol-)bibliotekarien kan erbjuda ovärderlig hjälp i att välja litteratur till arbetsområden i alla skolämnen.
• (Skol-)bibliotekarien är en resurs att ta vara på i arbetet med källkritik och informationssökning.

Skapa stimulerande läsmiljöer

Att det finns inbjudande läsplatser på en skola signalerar läsandets värde till eleverna. En skola med läsplatser i klassrummet, i skolbiblioteket eller andra platser, är av stor betydelse för en levande läskultur.

• Låt böckerna synas - på många ställen!
• Ta hjälp av skolbibliotekarien. Skylta med böcker i tillfälliga temaområden utifrån elevernas intressen.
• En proppfull bokhylla kan vara svårtillgänglig utan en hjälpande vuxen, medan en luftig bokvägg eller ett bokställ, där böckernas framsidor syns, kan locka fler till läsning.
• Erbjud ett stort urval av böcker och andra läsmedier, så att alla elever kan hitta något som passar dem. Se till att det finns litteratur på elevernas olika språk, i olika genrer, för olika åldrar och för olika intressen och böcker som utmanar begränsande normer.
• Ta hjälp av eleverna för att planera läsplatser. Vill de sitta mjukt och skönt i en kuddhörna eller i sköna fåtöljer? Eller vill de kunna aktivera sig medan de läser eller lyssnar på böcker, genom att hänga i en ribbstol, sitta på en pilatesboll eller gå på ett gåband?
• Tänk på att anpassa läsplatserna till olika åldrar. För yngre elever kan det passa bra med färgstarka, låga möbler medan sådan inredning kan upplevas helt olämplig av äldre elever.

Film: Hur skapar man stimulerande läsmiljöer? (tid: 5:38)

En film om att skapa en skolmiljö som väcker läslust och intresse för böcker.