Statsbidrag för läxhjälp till organisationer 2023
Bidraget ska användas för att ideella läxhjälpsföreningar ska kunna erbjuda elever hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstid.
Viktiga datum och beslut
Bidragsomgången 2023
Beslut om ansökan
Den 21 juni 2023 beslutade vi att delvis bevilja 56 organisationers ansökningar statsbidrag om totalt 19 999 970 kronor. Sedan dess har vi fattat fyra nya beslut om avslag, varav tre stycken efter att organisationer har begärt ändring av tidigare beslut om avslag och ett efter fördjupad utredning. Sammanfattningsvis har vi fattat beslut om att
- delvis bevilja 55 organisationer bidrag om totalt 19 880 501 kronor
- avslå ansökningar från 54 organisationer.
Lista över beviljade belopp ansökan statsbidrag för läxhjalp 2023
Pdf, 508 kB.
Ansökan var öppen 15 mars–17 april 2023 i e-tjänsten för statsbidrag.
Beslut om redovisning
Vi har fattat beslut om 54 organisationers redovisningar.
Redovisningen var öppen 15 januari–15 februari 2024 i e-tjänsten för statsbidrag.
Vem kan söka statsbidraget?
Ideella föreningar som helt eller delvis är inriktade mot att ge läxhjälp till elever i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan.
Vad ska statsbidraget användas till?
Bidraget ska gå till kostnader för att anordna läxhjälp till elever. Det innebär hjälp med läxor och annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstid.
Kostnaderna kan till exempel vara för
- lönekostnad för personal som administrerar, samordnar eller på annat sätt arbetar med läxhjälpen
- lokalkostnader (en ändamålsenlig lokal med kostnader för hyra, elektricitet och internet)
- teknisk utrustning
- utbildningsmaterial
- mellanmål (frukt, mackor, dryck till elever som deltar)
- eventuellt övriga kostnader som är kopplade till verksamheten.
Skolverket kan komma att genomföra stickprovskontroller för att säkerställa att det finns underlag som styrker kostnaderna.
Vilka villkor gäller för statsbidraget?
För att en organisation ska kunna söka bidrag för läxhjälp krävs att den
- inte har något vinstsyfte
- inte är huvudman inom skolväsendet
- är demokratiskt uppbyggd och ger insyn i verksamheten
- i sin verksamhet respekterar demokratins idéer, inklusive jämställdhet, förbud mot diskriminering och respekt för alla människors lika värde och rättigheter
- har bedrivit läxhjälp under minst två verksamhetsår och bedriver sin verksamhet långsiktigt
- helt eller delvis är inriktad mot att hjälpa elever med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstid
- inte har svenska skatteskulder eller avgifter hos Kronofogdemyndigheten
- inte är i likvidation eller försatt i konkurs
- inte har obetalda skulder hos Skolverket
- inte har en representant i organisationen som tidigare har varit representant för annan organisation som har obetalda skulder hos Skolverket.
Villkor som statsbidraget styrs av
Förordningen (2014:144) ställer krav på att organisationer som får bidrag för läxhjälp eller annat skolarbete bedriver en verksamhet som respekterar demokratins idéer, principerna om jämställdhet och förbud mot diskriminering.
Förordningen ställer även krav på att organisationen ska vara demokratiskt uppbyggd och erbjuda insyn i verksamheten.
Krav på demokratisk uppbyggnad
Om organisationen är demokratiskt uppbyggd och erbjuder insyn ska det i organisationens stadgar, årsmötesprotokoll och verksamhetsberättelser framgå följande:
- Organisationen är en självständig ideell förening. Det innebär att organisationen ska ha antagit egna stadgar där föreningens namn, ändamål och verksamhet framgår.
- Det finns en vald styrelse eller motsvarande som har mandat att ta beslut om verksamheten och ekonomin mellan årsmötena.
- Medlemskapet är frivilligt. Det innebär att medlemmarna ska ha tagit ställning för sitt medlemskap. Det får inte ske per automatik när en person exempelvis deltar i aktiviteter eller går med i en annan organisation.
- Medlemskapet är öppet. Öppenhetskravet innebär att ingen får vägras inträde som medlem eller uteslutas som medlem om det inte finns särskilda skäl för det. Det ska även framgå att medlemmar har rätt till utträde.
- Medlemmarna ska ha möjlighet att påverka verksamheten och dess ekonomi. Det innebär att medlemmarna ska ha rätt att närvara och rösta vid årsmöte eller annat högsta beslutande organ, eller att de har rätt att skicka ombud som företräder dem vid årsmötet. Om olika typer av medlemskap erbjuds och vissa av dessa saknar rösträtt behöver detta vara väl motiverat för att inte strida mot rätten till rösträtt för medlemmar.
- Medlemmarna väljer styrelse och beslutar om ansvarsfrihet för styrelsen, stadgeändring och upplösning enligt demokratiska inflytandeformer. Det ska vara reglerat i stadgarna och ansvarsfriheten ska ha behandlats på årsmötet eller annat högsta beslutande organ, vilket ska framgå av protokollet från mötet, för att kravet på demokratisk uppbyggnad ska anses vara uppfyllt.
- Årsmöten ska hållas regelbundet och dokumenteras (kan även kallas för föreningsstämma eller årsstämma). Ansvarsfriheten ska ha behandlats på årsmötet eller annat högsta beslutande organ, vilket ska framgå av protokollet från mötet.
- Dokumenten ska sammanfattningsvis innehålla tydliga tecken på öppenhet och medlemsinflytande.
- Medlemmarna ska utse en oberoende revisor som granskar organisationens ekonomi och styrelsens förvaltning. Se nedan lista på kriterier för bedömning av oberoende revisor.
Enligt revisionslagen § 17 (1999:1079) ska revisorn vara oberoende av den styrelse som hen ska granska. En revisor ska därför inte
- vara ledamot i organisationens styrelse, varken innevarande eller föregående år
- vara gift, sambo, nära släkt eller närstående med någon i organisationens styrelse
- arbeta med organisationens förvaltning eller bokföring
- vara anställd av organisationen
- stå i skuld till organisationen.
Det är inget som hindrar att revisorn är medlem i organisationen.
Uppgifterna i de inhämtade underlagen ska sammanfattningsvis således innehålla tydliga tecken på öppenhet, medlemsinflytande och stöd för revisorns oberoende för att uppfylla kraven på demokratisk uppbyggnad.
Krav på demokratisk verksamhet
Utöver demokratisk uppbyggnad ska organisationen i sin verksamhet respektera demokratins idéer, inklusive jämställdhet, förbud mot diskriminering och respekt för alla människors lika värde och rättigheter.
Det innebär att bidrag inte får lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare, inom ramen för verksamheten
- utövar våld, tvång eller hot eller på annat otillbörligt sätt kränker den enskildes grundläggande fri- och rättigheter
- diskriminerar eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde
- rättfärdigar, främjar eller uppmanar till sådana ageranden som anges i 1 eller 2
- motarbetar det demokratiska styrelseskicket.
Organisationen ansvarar för sina företrädare, medlems- eller lokalföreningar och samarbetsorganisationer. Organisationen ansvarar även för medlemmar som representerar organisationen i ett visst sammanhang och inbjudna föreläsare under vissa omständigheter.
I beslutade dokument (stadgar, årsmötesprotokoll, programförklaringar), på webbsidor kopplade till organisationen, i social media, ska det inte finnas skrivningar eller på annat sätt uttryckas sådant som strider mot demokratins idéer inklusive jämställdhet, förbud mot diskriminering och respekt för alla människors lika värde och rättigheter.
Skolverket tar vid behov stöd i Demokrativillkorsutredningens förslag om demokrativillkor för bidrag till civilsamhället och tillhörande stödmaterial (SOU 2019:35).
Underlag som granskas
Skolverket tar ställning till om organisationen och verksamheten kan anses vara demokratisk i uppbyggnad och verksamhet genom att kontrollera:
- stadgar
- årsmötesprotokoll
- verksamhetsberättelse.
Vid behov kan myndigheten även kontrollera till exempel:
- föreningens övriga policydokument
- ekonomisk redovisning
- föreningens webbplats
- öppen social media
- nyhetsrapportering.
Hur stort är statsbidraget?
För denna bidragsomgång finns ett anslag på 20 000 000 kronor att fördela för perioden 1 januari–31 december 2023.
Hur stort bidrag respektive organisation får beror på
- hur mycket pengar som Skolverket har att fördela
- hur många organisationer som söker
- de kostnader som organisationen har angett i ansökan.
Vi följer upp och kontrollerar att pengarna som vi delar ut som statsbidrag används på ett korrekt sätt. Detta gör vi utöver de ordinarie redovisningarna för respektive statsbidrag. Samtliga huvudmän och organisationer som vi fördelar pengar till kan bli kontrollerade.
Syftet med kontrollerna är att
- hitta och förhindra fel och fusk med statsbidragen
- värna om våra skattemedel
- få kunskap om hur statsbidragen används
- få kunskap i hur vi kan utveckla och förbättra arbetet med statsbidragen.
Vårt mål är att det ska vara så enkelt och smidigt som möjligt att ta del av och använda statsbidragen på ett korrekt sätt.
Kontakt
Om du har frågor om statsbidraget kan du mejla statsbidrag.laxhjalp.org@skolverket.se.
Frågor och svar
Organisationer kan ansöka om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete via internet om det finns någon som hjälper eleverna i realtid. Med realtid menas att eleven får interaktiv läxhjälp direkt, exempelvis via en chattfunktion.
Ja, enligt 5 § förordningen (2014:144) krävs att föreningen har avslutat minst två verksamhetsår och bedriver sin verksamhet långsiktigt. Skolverkets tolkning av detta är att organisationen ska ha bedrivit två års verksamhet med hjälp med läxor eller annat skolarbete.
Ja, modersmålsundervisning kan ingå i det.
Om ni exempelvis planerar att erbjuda 10 elever läxhjälp under 2 timmar under 40 veckor motsvarar det 800 elevtimmar (10 elever x 2 timmar ) x 40 veckor = 800 elevtimmar per år).
Nej, det är organisationen som söker bidraget som ska utföra läxhjälpen med egen bemanning.
