Bedömning i formativt syfte i anpassade grundskolan
Bedömning i formativt syfte används för att följa och främja elevernas kunskapsutveckling. På den här sidan finns artiklar om formativ bedömning samt reflektionsfrågor att använda individuellt och tillsammans med kollegor.
Olika aspekter av bedömning i formativt syfte
Bedömning i formativt syfte används för att följa och främja elevernas kunskapsutveckling. Du samlar information om elevernas styrkor och utvecklingsbehov för två användningsområden:
- att ge återkoppling till eleverna för att utveckla deras lärande
- att förändra och utveckla din undervisning.
För dig som lärare i anpassade grundskolan är formativ bedömning särskilt betydelsefull. I undervisningen använder du kontinuerligt den information du får från eleven, till exempel för att anpassa lärmiljön eller vilka metoder och material du använder. Detta samspel mellan elev, lärare och i vissa fall även elevassistenter är viktigt för att anpassa undervisningen utifrån elevens behov och förutsättningar.
Läs och diskutera forskning om formativ bedömning
Nedan kan du ta del av några artiklar som tar upp olika perspektiv på formativ bedömning. Artiklarna är framtagna av bedömningsforskare i samarbete med Skolverket. Till varje artikel finns det reflektionsfrågor.
Att planera, bedöma och ge återkoppling i ämnen och ämnesområden
Artikeln nedan tar upp olika aspekter som är viktiga för att planera formativa bedömningstillfällen som främjar elevers lärande och tilltro till den egna förmågan. Det handlar till exempel om hur situationer, material och stöd kan inverka på elevens deltagande i undervisningen och möjligheter att visa sina kunskaper.
Läs och reflektera individuellt eller tillsammans med kollegor
- I texten lyfts begreppet kunskap utifrån till exempel förhållandet mellan praktisk och teoretisk kunskap samt hur dessa hör ihop. Reflektera kring begreppet kunskap och förhållandet mellan praktisk och teoretisk kunskap utifrån din undervisning och elevgrupp. Hur skapas kunskap i din undervisning?
- Reflektera kring begreppen validitet, att bedömningen fångar det den är tänkt att fånga och reliabilitet det vill säga bedömningens tillförlitlighet utifrån bedömningskontexten. Sätt begreppen i relation till din egen bedömningspraktik och fundera kring vilka bedömningssituationer som riskerar att ha hög/låg validitet och hög/respektive låg reliabilitet.
- Inledningsvis lyfter författarna relationen mellan kunskapsuppdraget och omsorgsuppdraget. Hur ser ni på dessa två uppdrag? Hur kan uppdragen förhålla sig till varandra på ett ändamålsenligt sätt och kan det se olika ut för olika elever/elevgrupper?
- I texten (s.4) sammanfattas tre rekommendationer för vad forskning säger om bedömning för elever med omfattande funktionsnedsättning. Reflektera tillsammans kring rekommendationerna och hur ni kan applicera dessa i er undervisning.
- Vilka möjligheter och utmaningar ser ni med bedömningsmetoderna autentisk bedömning och bedömning med portfolio?
Formativ återkoppling i syfte att utveckla undervisningen och stötta elevernas kunskapsutveckling
I artikeln här nedan kan du ta del av forskningsresultat om hur lärare kan planera för återkoppling samt innehåll och form för återkoppling.
Läs och reflektera individuellt eller tillsammans med kollegor
- Författaren beskriver hur återkoppling är en del av en formativ cykel. (se modellen på sida 2.) Vilka tankar får du utifrån modellen?
- Vilka metoder för återkoppling upplever du fungerar väl för dina elever? Kan du utveckla dessa?
- Författaren beskriver hur återkoppling är en del av en formativ cykel. Utgå från modellen på sida 2 och resonera kring hur modellen skulle kunna vara ett stöd för er när ni planerar er undervisning.
- Reflektera kring metoder för återkoppling, tidpunkt och återkopplingens innehåll utifrån olika elevers förutsättningar.
- Författaren skriver om vikten av att engagera eleverna och att göra dem delaktiga i bedömningsarbetet genom till exempel självvärdering eller kamratåterkoppling. Reflektera tillsammans om vilka möjligheter och utmaningar dessa två arbetssätt har i er undervisning och tillsammans med era elever.
Bedömning i yngre skolåldrar
Artikeln här nedanför handlar om lärarens bedömningsarbete i förskoleklass till årskurs 3 i grundskolan. Skribenten lyfter betydelsen av små mikrobedömningar som läraren gör i stunden och hur läraren därefter tar beslut om hur undervisningen ska fortskrida.
Läs och reflektera individuellt eller tillsammans med kollegor
Bedömning i yngre skolåldrar av Hanna Palmér, Linnéuniversitetet
Pdf, 350 kB.
- Reflektera över hur du idag använder mikrobedömningar och mer formellt konstruerade bedömningssituationer i din undervisning.
- Reflektera kring begreppen formativt och summativt utifrån bedömningens syfte. Identifiera moment i din undervisning där bedömningen har ett formativt respektive summativt syfte.
- Texten belyser perspektiven bedömning på gruppnivå och bedömning på individnivå. I vilka undervisningssituationer kan du observera elevernas kunskaper på gruppnivå respektive på individnivå?
- Dela med er av era individuella reflektioner och elevexempel från den individuella reflektionen. Koppla dessa till de didaktiska frågorna varför, vad, och hur som beskrivs på sida 4.
- Texten lyfter vikten av att man som lärare planerar för bedömning: vad som ska bedömas, när bedömningen ska ske och hur bedömningen ska genomföras. Reflektera tillsammans kring hur detta planeringsarbete ser ut idag och hur det kan utvecklas.
Bedöma i syfte att sätta betyg
På den här sidan kan du främst läsa om bedömning i formativt syfte. Lärare behöver även då och då summera det lärande som har skett, det vill säga bedöma i summativt syfte. Ett exempel på en sådan summativ bedömning är den sammantagna bedömning läraren gör av elevernas kunskaper inför betygssättning. Ta del av Skolverkets stödmaterial för lärare som sätter betyg via länken nedan.
Referenslista
- Hattie, J. & Timperley, H. (2007). The power of feedback. Review of Educational Research, 77(1), 81-112.
- Hattie, J. & Gan, M. (2011). Instruction based on feedback. In R. E. Mayer & P. A. Alexander (Eds.), Handbook of research on learning and instruction (pp. 249–271). New York: Routledge.
- Hirsh, Å. & Lindberg, V. (2015). Formativ bedömning på 2000-talet: En översikt av svensk och internationell forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
- Lauvås, P. & Jönsson, A. (2019). Ren formativ bedömning: en ny bedömningspraktik. Lund: Studentlitteratur.
- Ninomiya, S, (2016). The Possibilities and Limitations of Assessment for Learning: Exploring the Theory of Formative Assessment and the Notion of “Closing the Learning Gap:
- Wiliam, D. (2010). An integrative summary of the research literature and implications for a new theory of formative assessment. I H.A. Andrade & G. J. Cizek (Red.), Handbook of formative assessment. New York & London: Routledge.