Sätt er in i de allmänna råden om betyg och prövning

Vissa diskussionsfrågor behöva läsas och tolkas utifrån den skolform ni arbetar inom eftersom betygsskalorna och bestämmelserna kan se lite olika ut:

• I grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och i komvux på gymnasial nivå används betygsskalan A–F.
• I komvux på grundläggande nivå och i svenska för invandrare används en betygsskala med två betygssteg: Godkänt och Icke godkänt.
• I komvux som anpassad utbildning på grundläggande nivå finns bara ett godkänt betygssteg. Anpassade grundskolan och anpassade gymnasieskolan använder enbart betygen A-E och inte betyget F.
• I anpassade grundskolan ska betyg bara sättas om eleven eller elevens vårdnadshavare begär det.
  

På de här sidorna hittar du information om betyg i olika skolformer

• Betyg i grundskolan
• Betyg i anpassade grundskolan
• Betyg i specialskolan
• Betyg i sameskolan
• Betyg i gymnasieskolan
• Betyg i anpassade gymnasieskolan
• Betyg i dansarutbildningen
• Betyg i svenska för invandrare (sfi)
• Betyg i komvux på grundläggande nivå
• Betyg i komvux på gymnasial nivå
• Betyg i komvux som anpassad utbildning på grundläggande nivå
• Betyg i komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå

• Vilka bedömningar gör ni med mer formativa syften och vilka med mer summativa syften? Hur kan ni få balans mellan de olika syftena?
• Vad har ni för erfarenheter av betygsmatriser som återkoppling till elever och vilka risker ser ni att det kan finnas med sådan återkoppling?
• Inför betygssättningen behöver ni säkerställa att det finns ett brett underlag som kan jämföras med kriterierna. Hur kan ni utforma uppgifter som ger sådana underlag?
• Vid betygssättningen behöver det finnas ett tillräckligt brett och varierat underlag för att kunna göra en tillräckligt säker värdering av elevens kunskaper – samtidigt är det viktigt att undervisningen är i fokus och ger eleverna möjligheter att lära sig så mycket som möjligt. Hur ser ni på balansen mellan undervisning och att samla in ett tillräckligt brett betygsunderlag?
• Vilken dokumentation behöver ni i era ämnen för att stödja elevernas kunskapsutveckling?
• Vilken dokumentation behöver ni föratt säkerställa ett brett och varierat underlag inför betygssättningen?
• Hur skulle ni tillsammans med rektor kunna arbeta för att minska risken för att ni dokumenterar för mycket eller för lite? Vad skulle ni kunna utveckla i era rutiner för dokumentation?
• Hur kan ni arbeta med kollegiala diskussioner och sambedömning för att stärka kvaliteten vid betygssättning? Hur kan ni tillsammans i sådana diskussioner göra värderingar av olika betygsunderlags relevans vid betygssättningen?
  

• När väljer ni att informera eleverna om era bedömningar och när gör ni det inte? Vad påverkar ert val? Hur fungerar de sätt ni valt att tydliggöra bedömningar för eleverna?
  • Vilken information om betyg och betygssättning tycker ni att eleverna med fördel kan ges samlat av skolan, snarare än av enskilda lärare?
  • På vilket sätt kan informationen ges, tycker ni?
• Elever vill ofta veta i förväg vilket betyg det blir eller vad de behöver göra för ett högre betyg. Det går kanske aldrig att med hundraprocentig säkerhet eller i detalj svara på sådana frågor innan ett betyg sätts.
  • Hur möter ni elever och vårdnadshavare som har den typen av frågor?
  • Om ni får många sådana frågor – vad tror ni det kan bero på? Kan ni påverka, till exempel genom den information elever och vårdnadshavare får av er lärare eller av skolan?
  • Ni behöver upplysa om skäl som varit avgörande och direkt påverkat vilket betyg som satts och förklara vilka underlag som vägt särskilt tungt och varför. Vad kan sådana skäl och underlag vara i era ämnen?

• Vilka kunskaper eller delar i betygskriterierna, tillmäter ni större vikt vid betygssättningen och varför?
• I råden och kommentarerna är det tydligt att professionen ska tolka kurs- och ämnesplanerna, inklusive betygskriterierna. Hur ser ni på tolkningsutrymmet av betygskriterierna – vilka möjligheter och svårigheter kan uppstå?
• Olika underlag har olika relevans vid betygssättningen. Vad kan påverka vilken relevans olika underlag får?
  

• Vid betygssättningen gör ni en analys av betygsunderlaget när det jämförs med betygskriterierna i sin helhet. Fundera över de analyser som ni tidigare har gjort av underlaget vid betygssättning – vad har ni uppmärksammat kring exempelvis underlagets bredd och relevans eller vad i undervisningen som kan behöva förändras?
• Rektorn och lärarna behöver följa upp betyg och resultat från nationella prov på skolan.
  • Vilka verktyg och rutiner för att följa upp och analysera betyg och resultat på nationella prov har ni på skolan?
  • Vilka för- och nackdelar ser ni med dessa?
  • Vad har ni lärt er genom de analyser ni gjort?

• Vid en prövning behöver underlaget täcka tillräckligt omfattande delar av det centrala innehållet för att ge en bra bild av vilket betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper i ämnet eller kursen. En prövning får inte vara en komplettering där endast vissa delar av betygskriterierna prövas.
  • Vilken information får elever som gör en prövning på er skola?
  • Hur fungerar organisationen av planering, genomförande och betygssättning av prövningarna?
  • Vad innebär det att prövningen ska pröva ”tillräckligt omfattande delar av det centrala innehållet för att ge en bra bild av vilket betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper i ämnet eller kursen”?
    
  • Varför räcker det inte att som prövning använda ett gammalt nationellt prov?