Sätt er in i de nya allmänna råden om betyg och prövning

Den här sidan riktar sig till lärare i alla skolformer som sätter betyg. Här hittar ni material för att diskutera betyg och betygssättning utifrån de nya betygsbestämmelserna och de nya allmänna råden om betyg och prövning som gäller från den 1 juli 2022.

På denna sida hittar du stöd i arbetet med de nya allmänna råden om betyg och prövning

Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning ska stödja huvudmän, rektorer och lärare i deras arbete med att sätta betyg och genomföra prövningar på ett rättvisande och rättssäkert sätt.

Råden grundar sig på olika bestämmelser i skollag, förordningar och läroplaner. Nu när bestämmelserna för betygssättning har ändrats har vi därför också ändrat i de allmänna råden så att de stämmer med de nya bestämmelserna. På den här sidan hittar ni material och frågor för att diskutera och sätta er in i det som är nytt.

Film: Nya allmänna råd om betyg och prövning (tid: 2:15 min)

I den här filmen får du veta vad som är nytt i publikationen Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning.

De nya betygsbestämmelserna

De huvudsakliga ändringarna i bestämmelserna om betygssättning som gäller från den 1 juli 2022 innebär

  • att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper
  • att kunskapskrav ersätts av betygskriterier i alla skolformer och årskurser där betyg sätts.
  • att läraren inte längre behöver utnyttja all tillgänglig information vid betygssättningen.

Läs mer om vad de nya bestämmelserna för betygssättning innebär för de olika skolformerna.

Ändringar i hur betyg ska sättas och nya allmänna råd

Ladda ner och läs de nya allmänna råden

De nya allmänna råden om betyg och prövning finns i en publikation som vänder sig till lärare, rektorer och huvudmän i alla skolformer där betyg sätts. I publikationen kan ni först läsa om regelverket som råden grundar sig på. Därefter kommer råden med tillhörande kommentarer som ska göra det lättare att förstå och tillämpa råden.

Ladda ner Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning

Mer om allmänna råd

Allmänna råd är rekommendationer från myndigheter om hur man bör tillämpa bestämmelser i lagar och regler. Man bör följa de allmänna råden om man inte uppfyller kraven i bestämmelserna på andra sätt. Skolverket ger ut allmänna råd för förskolor, skolor och vuxenutbildningen.

Allmänna råd

Konkreta tips

Diskutera betyg och betygssättning

Det är en fördel att diskutera betyg och betygssättning tillsammans med kollegor, eftersom diskussionerna kan bidra både till fördjupning och samsyn. Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning innehåller fem avsnitt med råd och kommentarer. Till varje avsnitt har vi tagit fram förslag på frågor eller citat för diskussion och reflektion. Det går också bra att använda frågorna på annat sätt, till exempel för enskild reflektion. Läs gärna publikationen översiktligt i sin helhet innan ni arbetar med de olika avsnitten.

De fem avsnitten:

  1. Inför betygssättning
  2. Informera om betyg och betygssättning
  3. Betygssättning
  4. Följa upp betyg och betygssättning
  5. Prövning

Vissa diskussionsfrågor behöva läsas och tolkas utifrån den skolform ni arbetar inom eftersom betygsskalorna och bestämmelserna kan se lite olika ut:

  • I grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och i komvux på gymnasial nivå används betygsskalan A–F.
  • I komvux på grundläggande nivå och i svenska för invandrare används en betygsskala med två betygssteg: Godkänt och Icke godkänt.
  • I komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå finns bara ett godkänt betygssteg. Grundsärskolan och gymnasiesärskolan använder enbart betygen A-E och inte betyget F.
  • I grundsärskolan ska betyg bara sättas om eleven eller elevens vårdnadshavare begär det.

Betyg i grundskolan

Betyg i grundsärskolan

Betyg i specialskolan

Betyg i sameskolan

Betyg i gymnasieskolan

Betyg i gymnasiesärskolan

Betyg i dansarutbildningen

Betyg i svenska för invandrare (sfi)

Betyg i komvux på grundläggande nivå

Betyg i komvux på gymnasial nivå

Betyg i komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå

Betyg i komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå

1. Inför betygssättning

Läs allmänna råd och kommentarer i avsnittet Inför betygssättning på sidan 17−27. Notera det du vill diskutera med dina kollegor. Börja gärna med att gå laget runt och utgå från det ni noterat. Ni kan också använda er av ett urval av diskussionsfrågorna här nedanför.

  1. Vilka bedömningar gör ni med mer formativa syften och vilka med mer summativa syften? Hur kan ni få balans mellan de olika syftena?
  2. Vad har ni för erfarenheter av betygsmatriser som återkoppling till elever och vilka risker ser ni att det kan finnas med en sådan återkoppling?
  3. Inför betygssättningen behöver ni säkerställa att det finns ett brett underlag som kan jämföras med kriterierna.
    • Hur kan ni utforma uppgifter som ger sådana underlag?
    • Hur kan ni planera så att eleverna får möjlighet att visa sina kunskaper på olika sätt innan det är dags för betygssättning?
  4. Vid betygssättningen behöver det finnas ett tillräckligt brett och varierat underlag för att kunna göra en tillräckligt säker värdering av elevens kunskaper – samtidigt är det viktigt att undervisningen är i fokus och ger eleverna möjligheter att lära sig så mycket som möjligt.
    • Hur ser ni på balansen mellan undervisning och att samla in ett tillräckligt brett betygsunderlag?
    • Ser ni att balansen kan påverkas av införandet av sammantagen bedömning, en förenklad betygsskala i komvux eller av ändrade kurs- och ämnesplaner?
  5. Vilken dokumentation behöver ni i era ämnen för att stödja elevernas kunskapsutveckling och för att säkerställa ett brett och varierat underlag inför betygssättningen?
  6. Hur skulle ni tillsammans med rektor kunna arbeta för att minska risken för att ni dokumenterar för mycket eller för lite? Vad skulle ni kunna utveckla i era rutiner för dokumentation?
  7. Hur kan ni arbeta med kollegiala diskussioner och sambedömning för att stärka kvalitén i era analyser och värderingar av olika betygsunderlags relevans vid betygssättningen?

2. Informera om betyg och betygssättning

Läs allmänna råd och kommentarer i avsnittet Informera om betyg och betygssättning på sidan 29−33. Notera det du vill diskutera med dina kollegor. Börja gärna med att gå laget runt och utgå från det ni noterat. Ni kan också använda er av ett urval av diskussionsfrågorna här nedanför.

  1. Ni behöver inte alltid informera eleverna om era bedömningar. Om man som lärare vill tydliggöra bedömningen kan man använda sig av olika verktyg, exempelvis uppgiftsspecifika bedömningsmatriser, bedömningsaspekter eller elevexempel.
    • När tydliggör ni bedömningen och när gör ni det inte? Vad påverkar att ni väljer att göra det?
    • Hur fungerar de sätt ni valt att tydliggöra bedömningen för eleverna?
  2. Ett råd är att rektorn, tillsammans med lärarna bör ”säkerställa att eleverna får väl avvägd och enhetlig information om betyg och betygssättning”.
    • Vilken information om betyg och betygssättning tycker ni att eleverna med fördel kan ges av skolan, snarare än av enskilda lärare?
    • På vilket sätt kan informationen ges, tycker ni?
  3. Elever vill ofta veta i förväg vilket betyg det blir eller vad de behöver göra för ett högre betyg. Det går kanske aldrig att med hundraprocentig säkerhet eller i detalj svara på sådana frågor innan ett betyg sätts.
    • Hur möter ni elever och vårdnadshavare som har den typen av frågor?
    • Om ni får många sådana frågor – vad tror ni det kan bero på? Kan ni påverka, till exempel genom den information elever och vårdnadshavare får av lärare eller skolan?
    • Hur tänker ni att införandet av sammantagen bedömning kan påverka hur ni svarar på sådana frågor?
  4. Ett råd gäller att lärare bör ”förklara vad som varit avgörande när hon eller han upplyser om skälen för betyget på begäran av eleven eller elevens vårdnadshavare”. För betygen D till A gäller nu att läraren ska göra en sammantagen bedömning och ”analysera hur elevens kunskaper förhåller sig till betygskriteriernas olika delar och vilket betygssteg som helheten indikerar”. I en kommentar till råden står att: ”Markeringar i betygsmatriser är inte heller tillräckligt som underlag för att förklara skälen till ett betyg.”
    • Ni behöver upplysa om skäl som varit avgörande och direkt påverkat vilket betyg som satts och förklara vilka underlag som vägt särskilt tungt och varför. Vad kan sådana skäl och underlag vara i era ämnen?
    • Tror ni att sammantagen bedömning gör att det blir lättare, svårare eller ingen skillnad i att upplysa elever om skälen för ett betyg?
    • Om någon eller några vill kan ni pröva på att redovisa skälen för ett tänkt betyg och övriga kan sedan ställa frågor som en elev kanske ställt eller ge konstruktiv återkoppling. Ett alternativ är att alla berättar om hur ni brukar göra och lyfter vad ni ser som viktigt i sådana samtal med elever.

3. Betygssättning

Läs allmänna råd och kommentarer i avsnittet Betygssättning på sidan 35−43. Notera det du vill diskutera med dina kollegor. Börja gärna med att gå laget runt och utgå från det ni noterat. Ni kan också använda er av ett urval av diskussionsfrågorna här nedanför.

  1. I kommentarerna står att ”Betygssättning är ingen mekanisk avprickning utan en professionell bedömning som lärare gör”. Känner ni igen från er verksamhet att betygssättningen ibland blivit mer av en avprickning och vad tänker ni att det i så fall kan ha berott på?
  2. Ett av råden är att läraren bör ”läsa och tolka betygskriterierna … utifrån ämnets eller kursens syfte, centrala innehåll och den undervisning som har bedrivits” (eller motsvarande inom sfi). Det står också att läraren läser och tolkar kurs- eller ämnesplanen, inklusive betygskriterierna, utifrån sina ämneskunskaper och sin erfarenhet.
    • Vad kan det betyda för er i era ämnen – vilka kunskaper eller delar i betygskriterierna, tillmäter ni större vikt vid betygssättningen och varför?
    • I råden och kommentarerna är det tydligt att professionen ska tolka kurs- och ämnesplanerna, inklusive betygskriterierna. Hur ser ni på tolkningsutrymmet av betygskriterierna – vilka möjligheter och svårigheter kan uppstå?
  3. Olika underlag har olika relevans vid betygssättningen. Vad kan påverka vilken relevans olika underlag får?
  4. Före införandet av sammantagen bedömning kunde man tolka bestämmelserna som att betygssättningen skulle ha fokus på bedömning av elevens kunskaper inom olika delar. En sammantagen bedömning handlar om att analysera både hur elevernas kunskaper förhåller sig till betygskriteriernas delar och vilket betyg som helheten indikerar. För betyget E behöver ni fortfarande säkerställa att elevens kunskaper motsvarar samtliga delar i betygskriterierna. Diskutera hur ni förstår innebörden i förändringen och fundera över hur det kan komma att påverka betygssättningen framöver.

4. Följa upp betyg och betygssättning

Läs allmänna råd och kommentarer i avsnittet Följa upp betyg och betygssättning på sidan 45−50. Notera det du vill diskutera med dina kollegor. Börja gärna med att gå laget runt och utgå från det ni noterat. Ni kan också använda er av ett urval av diskussionsfrågorna här nedanför.

  1. Vid betygssättningen gör ni som lärare en analys av betygsunderlaget när det jämförs med betygskriterierna i sin helhet. Fundera över de analyser som ni tidigare har gjort av underlaget vid betygssättning – vad har ni uppmärksammat kring exempelvis underlagets bredd och relevans eller vad i undervisningen som kan behöva förändras?
  2. Rektorn och lärarna behöver följa upp betyg och resultat från nationella prov på skolan.
    • Vilka verktyg och rutiner för att följa upp och analysera betyg och resultat på nationella prov har ni på skolan?
    • Vilka för- och nackdelar ser ni med dessa?
    • Vad har ni lärt er genom de analyser ni gjort?

5. Prövning

Läs allmänna råd och kommentarer i avsnittet om prövning på sidan 51−57. Notera det du vill diskutera med dina kollegor. Börja gärna med att gå laget runt och utgå från det ni noterat. Ni kan också använda er av ett urval av diskussionsfrågorna här nedanför.

  1. Vid en prövning behöver underlaget täcka tillräckligt omfattande delar av det centrala innehållet för att ge en bra bild av vilket betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper i ämnet eller kursen. En prövning får inte vara en komplettering där endast vissa delar av betygskriterierna prövas.
    • Vilken information får elever som gör en prövning på er skola?
    • Hur fungerar organisationen av planering, genomförande och betygssättning av prövningarna?
    • Hur resonerar ni i kollegiet om vad det innebär att prövningen ska pröva ”tillräckligt omfattande delar av det centrala innehållet för att ge en bra bild av vilket betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper i ämnet eller kursen”?
    • Varför räcker det inte att som prövning använda ett gammalt nationellt prov?

Sammanfatta era diskussioner

Avsluta gärna era diskussioner om betyg och betygssättning med att sammanfatta era tankar. De här frågorna kan vara till hjälp i diskussionerna.

  1. Vilka råd eller kommentarer tycker ni är särskilt betydelsefulla?
  2. Är det något kopplat till er betygs- och bedömningspraktik som ni vill skruva lite på framöver? Vad och varför?
  3. Är det något av det ni diskuterat som ni kan och vill utveckla gemensamt?
Forskning och fördjupning

Filmer om betyg och betygssättning

I föreläsningsserien Läroplanerna i fokus hittar ni de tre föreläsningarna Nya möjligheter för undervisning, bedömning och betygssättning, Sammantagen bedömning och lärares professionella friutrymme och När styrdokument förändras.

Föreläsningarna ger fördjupad kunskap om några viktiga teman kopplade till de ändrade läroplanerna och kursplanerna som börjar att gälla hösten 2022, men de fungerar också bra som introduktion till arbetet med de allmänna råden om betyg och prövning.

Föreläsningsserien Läroplanerna i fokus

Hösten 2022 kommer ett antal kortare filmer riktade till lärare som handlar om betyg, nationella prov och undantagsbestämmelsen.

Senast uppdaterad 04 augusti 2022