Sätt er in i de nya allmänna råden om betyg och prövning

Vissa diskussionsfrågor behöva läsas och tolkas utifrån den skolform ni arbetar inom eftersom betygsskalorna och bestämmelserna kan se lite olika ut:

• I grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och i komvux på gymnasial nivå används betygsskalan A–F.
• I komvux på grundläggande nivå och i svenska för invandrare används en betygsskala med två betygssteg: Godkänt och Icke godkänt.
• I komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå finns bara ett godkänt betygssteg. Grundsärskolan och gymnasiesärskolan använder enbart betygen A-E och inte betyget F.
• I grundsärskolan ska betyg bara sättas om eleven eller elevens vårdnadshavare begär det.

Betyg i grundskolan

Betyg i grundsärskolan

Betyg i specialskolan

Betyg i sameskolan

Betyg i gymnasieskolan

Betyg i gymnasiesärskolan

Betyg i dansarutbildningen

Betyg i svenska för invandrare (sfi)

Betyg i komvux på grundläggande nivå

Betyg i komvux på gymnasial nivå

Betyg i komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå

Betyg i komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå

1. Vilka bedömningar gör ni med mer formativa syften och vilka med mer summativa syften? Hur kan ni få balans mellan de olika syftena?
2. Vad har ni för erfarenheter av betygsmatriser som återkoppling till elever och vilka risker ser ni att det kan finnas med en sådan återkoppling?
3. Inför betygssättningen behöver ni säkerställa att det finns ett brett underlag som kan jämföras med kriterierna.
   • Hur kan ni utforma uppgifter som ger sådana underlag?
   • Hur kan ni planera så att eleverna får möjlighet att visa sina kunskaper på olika sätt innan det är dags för betygssättning?
4. Vid betygssättningen behöver det finnas ett tillräckligt brett och varierat underlag för att kunna göra en tillräckligt säker värdering av elevens kunskaper – samtidigt är det viktigt att undervisningen är i fokus och ger eleverna möjligheter att lära sig så mycket som möjligt.
   • Hur ser ni på balansen mellan undervisning och att samla in ett tillräckligt brett betygsunderlag?
   • Ser ni att balansen kan påverkas av införandet av sammantagen bedömning, en förenklad betygsskala i komvux eller av ändrade kurs- och ämnesplaner?
5. Vilken dokumentation behöver ni i era ämnen för att stödja elevernas kunskapsutveckling och för att säkerställa ett brett och varierat underlag inför betygssättningen?
6. Hur skulle ni tillsammans med rektor kunna arbeta för att minska risken för att ni dokumenterar för mycket eller för lite? Vad skulle ni kunna utveckla i era rutiner för dokumentation?
7. Hur kan ni arbeta med kollegiala diskussioner och sambedömning för att stärka kvalitén i era analyser och värderingar av olika betygsunderlags relevans vid betygssättningen?

1. Ni behöver inte alltid informera eleverna om era bedömningar. Om man som lärare vill tydliggöra bedömningen kan man använda sig av olika verktyg, exempelvis uppgiftsspecifika bedömningsmatriser, bedömningsaspekter eller elevexempel.
   • När tydliggör ni bedömningen och när gör ni det inte? Vad påverkar att ni väljer att göra det?
   • Hur fungerar de sätt ni valt att tydliggöra bedömningen för eleverna?
2. Ett råd är att rektorn, tillsammans med lärarna bör ”säkerställa att eleverna får väl avvägd och enhetlig information om betyg och betygssättning”.
   • Vilken information om betyg och betygssättning tycker ni att eleverna med fördel kan ges av skolan, snarare än av enskilda lärare?
   • På vilket sätt kan informationen ges, tycker ni?
3. Elever vill ofta veta i förväg vilket betyg det blir eller vad de behöver göra för ett högre betyg. Det går kanske aldrig att med hundraprocentig säkerhet eller i detalj svara på sådana frågor innan ett betyg sätts.
   • Hur möter ni elever och vårdnadshavare som har den typen av frågor?
   • Om ni får många sådana frågor – vad tror ni det kan bero på? Kan ni påverka, till exempel genom den information elever och vårdnadshavare får av lärare eller skolan?
   • Hur tänker ni att införandet av sammantagen bedömning kan påverka hur ni svarar på sådana frågor?
4. Ett råd gäller att lärare bör ”förklara vad som varit avgörande när hon eller han upplyser om skälen för betyget på begäran av eleven eller elevens vårdnadshavare”. För betygen D till A gäller nu att läraren ska göra en sammantagen bedömning och ”analysera hur elevens kunskaper förhåller sig till betygskriteriernas olika delar och vilket betygssteg som helheten indikerar”. I en kommentar till råden står att: ”Markeringar i betygsmatriser är inte heller tillräckligt som underlag för att förklara skälen till ett betyg.”
   • Ni behöver upplysa om skäl som varit avgörande och direkt påverkat vilket betyg som satts och förklara vilka underlag som vägt särskilt tungt och varför. Vad kan sådana skäl och underlag vara i era ämnen?
   • Tror ni att sammantagen bedömning gör att det blir lättare, svårare eller ingen skillnad i att upplysa elever om skälen för ett betyg?
   • Om någon eller några vill kan ni pröva på att redovisa skälen för ett tänkt betyg och övriga kan sedan ställa frågor som en elev kanske ställt eller ge konstruktiv återkoppling. Ett alternativ är att alla berättar om hur ni brukar göra och lyfter vad ni ser som viktigt i sådana samtal med elever.

1. I kommentarerna står att ”Betygssättning är ingen mekanisk avprickning utan en professionell bedömning som lärare gör”. Känner ni igen från er verksamhet att betygssättningen ibland blivit mer av en avprickning och vad tänker ni att det i så fall kan ha berott på?
2. Ett av råden är att läraren bör ”läsa och tolka betygskriterierna … utifrån ämnets eller kursens syfte, centrala innehåll och den undervisning som har bedrivits” (eller motsvarande inom sfi). Det står också att läraren läser och tolkar kurs- eller ämnesplanen, inklusive betygskriterierna, utifrån sina ämneskunskaper och sin erfarenhet.
   • Vad kan det betyda för er i era ämnen – vilka kunskaper eller delar i betygskriterierna, tillmäter ni större vikt vid betygssättningen och varför?
   • I råden och kommentarerna är det tydligt att professionen ska tolka kurs- och ämnesplanerna, inklusive betygskriterierna. Hur ser ni på tolkningsutrymmet av betygskriterierna – vilka möjligheter och svårigheter kan uppstå?
3. Olika underlag har olika relevans vid betygssättningen. Vad kan påverka vilken relevans olika underlag får?
4. Före införandet av sammantagen bedömning kunde man tolka bestämmelserna som att betygssättningen skulle ha fokus på bedömning av elevens kunskaper inom olika delar. En sammantagen bedömning handlar om att analysera både hur elevernas kunskaper förhåller sig till betygskriteriernas delar och vilket betyg som helheten indikerar. För betyget E behöver ni fortfarande säkerställa att elevens kunskaper motsvarar samtliga delar i betygskriterierna. Diskutera hur ni förstår innebörden i förändringen och fundera över hur det kan komma att påverka betygssättningen framöver.

1. Vid betygssättningen gör ni som lärare en analys av betygsunderlaget när det jämförs med betygskriterierna i sin helhet. Fundera över de analyser som ni tidigare har gjort av underlaget vid betygssättning – vad har ni uppmärksammat kring exempelvis underlagets bredd och relevans eller vad i undervisningen som kan behöva förändras?
2. Rektorn och lärarna behöver följa upp betyg och resultat från nationella prov på skolan.
   • Vilka verktyg och rutiner för att följa upp och analysera betyg och resultat på nationella prov har ni på skolan?
   • Vilka för- och nackdelar ser ni med dessa?
   • Vad har ni lärt er genom de analyser ni gjort?

1. Vid en prövning behöver underlaget täcka tillräckligt omfattande delar av det centrala innehållet för att ge en bra bild av vilket betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper i ämnet eller kursen. En prövning får inte vara en komplettering där endast vissa delar av betygskriterierna prövas.
   • Vilken information får elever som gör en prövning på er skola?
   • Hur fungerar organisationen av planering, genomförande och betygssättning av prövningarna?
   • Hur resonerar ni i kollegiet om vad det innebär att prövningen ska pröva ”tillräckligt omfattande delar av det centrala innehållet för att ge en bra bild av vilket betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper i ämnet eller kursen”?
   • Varför räcker det inte att som prövning använda ett gammalt nationellt prov?