Geografi

Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 1–3

Att leva tillsammans

• Migration inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.
• Skildringar av människors levnadsvillkor förr i tiden, till exempel i barn­litte­ratur, sånger och filmer. Minnen berättade av människor som lever nu.
• Samtal om och reflektion över moraliska frågor och livsfrågor med be­ty­del­se för eleven, till exempel kamratskap, könsroller och döden.
• Samtal om och reflektion över normer och regler i elevens livsmiljöer, däri­bland i skolan och i digitala miljöer.
• Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.

Att leva i närområdet

• Några utmärkande drag i närområdets natur- och kulturlandskap. Spår av den senaste istiden.
• Hemortens historia och vad närområdets platser, byggnader och vardagliga före­mål kan berätta om livet där under olika tider.
• Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.
• Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.
• Yrken och verksamheter i närområdet.

Att leva i världen

• Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och livsmedel.
• Rumsliga förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
• Namn och läge på världsdelarna och världshaven samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
• Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt förändrade lev­nads­villkor i samband med övergången till jordbruk.
• Norden befolkas. Människors levnadsvillkor under nordisk stenålder, brons­­ålder och järnålder.
• Berättelser i antik och nordisk mytologi samt i samisk religion.
• Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och juden­dom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörder.
• Mänskliga rättigheter inklusive alla människors lika värde och bar­nets rättigheter i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter (barn­kon­ventionen).
• Grundläggande demokratiska principer. Vad åsikts- och yttrandefrihet samt majoritetsprincipen kan innebära i skolan och i samhället.
• Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.
• Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

Att undersöka verkligheten

• Metoder för att söka information, till exempel textläsning, intervjuer och obser­vationer. Samtal om olika källors användbarhet och tillförlitlighet.
• Jordgloben, analoga och digitala kartor samt storleksrelationer och väder­streck.
• Mentala kartor, till exempel över närområdet, skolvägar eller andra platser som är betydelsefulla för eleven.
• Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 4–6

Geografiska förhållanden, mönster och processer

• Introduktion till jordens endogena och exogena processer, samt hur dessa for­mar och förändrar landskapet.
• Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och mine­raler. Var på jorden olika naturresurser finns och hur människors an­vänd­ning av resurserna påverkar landskapet och människans livsmiljöer.
• Klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar männi­skans livsmiljöer.
• Utmärkande drag för några natur- och kulturlandskap i Sverige, Europa och värl­den.
• Namn och läge på geografiska objekt i Sverige, Europa och världen. Ett ur­­val av hav, sjöar, floder, berg, öknar, regioner, länder och städer.

Hållbar utveckling

• Hur val och prioriteringar på individ- och samhällsnivå kan påverka miljön och främja hållbar utveckling.
• Några grundläggande orsaker till och konsekvenser av fattigdom och ohäl­sa, till exempel bristande tillgång till utbildning, hälsovård och vatten. Ar­be­­te för att förbättra människors levnadsvillkor, till exempel genom Förenta Nationerna (FN).

Geografins metoder och verktyg

• Digitala och analoga kartor och deras uppbyggnad med gradnät, färger, sym­boler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
• Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap.
• Beskrivningar och enkla analyser av platser och regioner med hjälp av kar­tor och andra geografiska källor, metoder, verktyg och begrepp.

I årskurs 7–9

Geografiska förhållanden, mönster och processer

• Jordens endogena och exogena processer, samt hur dessa formar och förän­drar landskapet.
• Rumslig utbredning av sårbara platser på jorden, till exempel områden som riske­rar att återkommande drabbas av översvämningar, torka eller jord­bäv­ningar. Hur samhällsplanering och människans verksamheter påverkar sår­barhet och hur risker kan förebyggas.
• Globala produktions- och konsumtionsmönster samt flöden av varor och tjäns­ter.
• Orsaker till och konsekvenser av demografiska mönster och förändringar: be­folknings­fördelning, befolkningsutveckling, migrationsmönster och urba­nisering.
• Namn och läge på platser och regioner som är relevanta för studierna av geo­grafiska förhållanden, mönster, processer och hållbarhetsfrågor.

Hållbar utveckling

• Vad klimat är och faktorer som påverkar klimatet. Människans påverkan på klimatet och konsekvenser av klimatförändringar för människa, sam­hälle och natur i olika delar av världen.
• Människors tillgång till och användning av förnybara och icke-förnybara natur­resurser och hur det påverkar människans livsmiljöer. Intresse­kon­flik­ter kring naturresurser.
• Samband mellan ekonomisk och social levnadsstandard och faktorer som de­mo­grafi, jämställdhet, utbildning och naturresurser.
• Lokalt, regionalt och globalt arbete för att främja hållbar utveckling.

Geografins metoder och verktyg

• Digitala och analoga kartors uppbyggnad samt olika kartprojektioner och deras egenskaper. Geografiska informationssystem (GIS) och exempel på hur de används i samhället.
• Beskrivningar och analyser av platser och regioner med hjälp av kartor, enk­la former av GIS, fältstudier och andra geografiska källor, metoder, verk­tyg och begrepp.