Historia

GRGRHIS01gr12

Kursplan - Historia

Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar sitt his­torie­­medvetande och sin historiska bildning. Det blir möjligt genom att ele­ver­na i undervisningen får utveckla kunskaper om historiska förhållanden och his­­toriska begrepp, får insikter i hur historia skapas genom tolkningar av källor samt utvecklar förståelse för hur historia kan brukas i olika samman­hang. På så sätt får eleverna förståelse för hur det förflutna har format nutiden och därmed präglar våra förväntningar på framtiden.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referen­sram och en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tider­na har skapat och förändrat samhällen och kulturer. Därigenom ska ele­ver­na få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt genom his­torien och för historiska skeenden som har påverkat nutiden. Under­vis­ningen ska vidare bidra till att eleverna får förståelse för att varje tids männi­skor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar. Genom att ge pers­pektiv på långa historiska linjer med relevans för nutiden, såsom levnads­vil­lkor, migration och makt, ska undervisningen ge eleverna en fördjupad för­ståel­se för hur historisk utveckling präglas av både kontinuitet och förändring.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial. Eleverna ska också ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historiska kunskaper. Arbetet med källor ska även ge eleverna förutsättningar att leva sig in i det förflutna.

Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur historia används i samhället och i vardagslivet. Därigenom ska eleverna få olika perspektiv på hur bruket av historiska berättelser och referenser kan på­verka människors identiteter, värderingar och föreställningar.

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att ut­veck­la

  • kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer,
  • förmåga att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa, och
  • förmåga att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.

Centralt innehåll

I årskurs 1-3

Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 1–3

Att leva tillsammans

  • Migration inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.
  • Skildringar av människors levnadsvillkor förr i tiden, till exempel i barn­litte­ratur, sånger och filmer. Minnen berättade av människor som lever nu.
  • Samtal om och reflektion över moraliska frågor och livsfrågor med be­ty­del­se för eleven, till exempel kamratskap, könsroller och döden.
  • Samtal om och reflektion över normer och regler i elevens livsmiljöer, däri­bland i skolan och i digitala miljöer.
  • Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.

Att leva i närområdet

  • Några utmärkande drag i närområdets natur- och kulturlandskap. Spår av den senaste istiden.
  • Hemortens historia och vad närområdets platser, byggnader och vardagliga före­mål kan berätta om livet där under olika tider.
  • Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.
  • Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och sko­la.
  • Yrken och verksamheter i närområdet.

Att leva i världen

  • Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och livs­medel.
  • Rumsliga förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
  • Namn och läge på världsdelarna och världshaven samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
  • Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt förändrade lev­nads­villkor i samband med övergången till jordbruk.
  • Norden befolkas. Människors levnadsvillkor under nordisk stenålder, brons­ålder och järnålder.
  • Berättelser i antik och nordisk mytologi samt i samisk religion.
  • Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och juden­dom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörder.
  • Mänskliga rättigheter inklusive alla människors lika värde och bar­nets rättig­heter i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter (barn­kon­ventionen).
  • Grundläggande demokratiska principer. Vad åsikts- och yttrandefrihet samt majoritetsprincipen kan innebära i skolan och i samhället.
  • Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.
  • Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

Att undersöka verkligheten

  • Metoder för att söka information, till exempel textläsning, intervjuer och ob­ser­vationer. Samtal om olika källors användbarhet och tillförlitlighet.
  • Jordgloben, analoga och digitala kartor samt storleksrelationer och väder­streck.
  • Mentala kartor, till exempel över närområdet, skolvägar eller andra platser som är betydelsefulla för eleven.
  • Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

I årskurs 4-6

Undervisningen i historia ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 4–6

Kulturmöten och statsbildning i Norden, cirka 800–1500

  • Nordens kulturmöten med andra delar av världen genom vikingars resor och medeltidens handelssystem.
  • Statsbildning och kristendomens etablerande i Norden samt konsekvenser av dessa förändringar.
  • Likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män under tids­perioden.
  • Vad historiska källor är, till exempel arkeologiska fynd, texter, muntliga berättelser och digitalt material, och hur de kan användas för att ge kun­ska­per om det förflutna.
  • Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur vikingar framställs i popu­lärkulturen.

Maktförhållanden och levnadsvillkor i Norden, cirka 1500–1800

  • Kampen om den politiska makten i Norden. Reformationen och fram­väx­ten av en stark kungamakt i Sverige. Uppror och motstånd mot kungamakten.
  • Det svenska Östersjöväldet. Orsaker till dess uppkomst och upplösning samt konsekvenser för människor runt Östersjön.
  • Likheter och skillnader i levnadsvillkor mellan olika grupper i stånds­sam­hället.
  • Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kar­tor, kan berätta om det förflutna.
  • Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel i gatunamn, minnes­mär­ken och reklam.

Folkökning, ändrade maktförhållanden och emigration, cirka 1800–1900

  • Nya maktförhållanden i Sverige och mellan länder i Norden.
  • Jordbrukets omvandling och den stora folkökningen samt översiktligt om den tidiga industrialiseringen i Sverige. Olika konsekvenser av detta för barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor.
  • Olika orsaker till och konsekvenser av emigrationen från Sverige.
  • Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel kyrkböcker, fotografier och domstolsprotokoll, kan berätta om det förflutna.
  • Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur historiska händelser och aktörer framställs i böcker och på museer.

I årskurs 7-9

I årskurs 7–9

Samhällsomvandlingar: framväxten av civilisationer och industrisamhällen

  • Framväxten av högkulturer i olika delar av världen, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess be­ty­delse för vår egen tid.
  • Europeisk kolonisation och slavhandel. Konsekvenser av detta för männi­skor och kulturer samt för det ökade globala handelsutbytet mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
  • Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika orsaker till indu­stria­lise­ringen och konsekvenser av denna för människor och miljö.
  • Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideo­logier.
  • Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod och granskning utifrån käll­kritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
  • Analys av historiebruk kopplat till någon tidsperiod, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter.

Imperialism och världskrig, cirka 1850–1950

  • Europeisk nationalism, imperialism och framväxten av olika former av de­mo­krati och diktatur.
  • De båda världskrigen, deras orsaker och konsekvenser. Förtryck, folk­för­driv­ningar och folkmord. Förintelsen och Gulag. Människors motstånd mot förtryck.
  • Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån käll­kri­ti­ska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
  • Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur olika ak­tö­rer använder historia för att skapa opinion eller legitimera makt.

Demokratisering och ökad globalisering, cirka 1900 till nutid

  • Demokratiseringen i Sverige och framväxten av välfärdssamhället. Bild­andet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.
  • Kalla krigets konflikter samt nya maktförhållanden och utmaningar i värl­den efter det kalla krigets slut.
  • Kontinuitet och förändring med utgångspunkt i långa historiska linjer kring lev­nads­villkor, migration och makt.
  • Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån käll­kriti­ska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
  • Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur individer och grupper använder historia för att kritisera samtida fenomen och på­verka våra föreställningar om framtiden.

KRITERIER FÖR BEDÖMNING AV KUNSKAPER OCH BETYGSKRITERIER I ÄMNET HISTORIA

Kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Eleven visar grundläggande kunskaper om geografiska och historiska förhållanden, samhällsförhållanden och religiösa traditioner. Eleven beskriver likheter och skillnader samt orsaker och konsekvenser i sammanhang som är relevanta för ämnena. Eleven samtalar om människors livsfrågor och levnadsvillkor samt om miljöfrågor och andra samhällsfrågor ur olika perspektiv.

Eleven använder begrepp, metoder och verktyg från de samhällsorienterande ämnena.

Betygskriterier för slutet av årskurs 6

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven visar grundläggande kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp. Eleven för enkla resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors handlingar i förfluten tid. Eleven för också enkla resonemang om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor under olika tidsperioder.

Eleven ställer frågor till historiska källor, beskriver vad som kan vara en historisk källa och ger något exempel på vad källorna kan berätta om det förflutna.

Eleven ger exempel på hur historia kan brukas i något sammanhang.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven visar goda kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp. Eleven för utvecklade resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors handlingar i förfluten tid. Eleven för också utvecklade resonemang om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor under olika tidsperioder.

Eleven ställer frågor till historiska källor, beskriver vad som kan vara en historisk källa och ger några exempel på vad källorna kan berätta om det förflutna.

Eleven ger exempel på hur historia kan brukas i olika sammanhang.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 6

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven visar mycket goda kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp. Eleven för välutvecklade resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors handlingar i förfluten tid. Eleven för också välutvecklade resonemang om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor under olika tidsperioder.

Eleven ställer frågor till historiska källor, beskriver vad som kan vara en historisk källa och ger några välgrundade exempel på vad källorna kan berätta om det förflutna.

Eleven ger exempel på hur och i vilket syfte historia kan brukas i olika sammanhang.

Betygskriterier för slutet av årskurs 9

Betygskriterier för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven visar grundläggande kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp. Till detta hör att eleven visar kunskaper om särskilt centrala historiska skeenden, däribland Förintelsen. Eleven för enkla resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors levnadsvillkor och handlingar i förfluten tid. Eleven för enkla resonemang om kontinuitet och förändring utifrån några långa historiska linjer.

Eleven ställer frågor till historiska källor och för enkla resonemang om vad källorna kan berätta om det förflutna samt om källornas relevans och trovärdighet.

Eleven för enkla resonemang om hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.

Betygskriterier för betyget D i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betygskriterier för betyget C i slutet av årskurs 9

Eleven visar goda kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp. Till detta hör att eleven visar kunskaper om särskilt centrala historiska skeenden, däribland Förintelsen. Eleven för utvecklade resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors levnadsvillkor och handlingar i förfluten tid. Eleven för också utvecklade resonemang om kontinuitet och förändring utifrån några långa historiska linjer.

Eleven ställer frågor till historiska källor och för utvecklade resonemang om vad källorna kan berätta om det förflutna samt om källornas relevans och trovärdighet.

Eleven för utvecklade resonemang om hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.

Betygskriterier för betyget B i slutet av årskurs 9

Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betygskriterier för betyget A i slutet av årskurs 9

Eleven visar mycket goda kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp. Till detta hör att eleven visar kunskaper om särskilt centrala historiska skeenden, däribland Förintelsen. Eleven för välutvecklade resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors levnadsvillkor och handlingar i förfluten tid. Eleven för också välutvecklade resonemang om kontinuitet och förändring utifrån några långa historiska linjer.

Eleven ställer frågor till historiska källor och för välutvecklade resonemang om vad källorna kan berätta om det förflutna samt om källornas relevans och trovärdighet.

Eleven för välutvecklade resonemang om hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.

META - GRGRHIS01, from 2022-07-01, v.12, grund 2010:37, ändring 2022:8, tom VERSIONINFO - Betygskriterier+ rev 19