Underhållsarbete 20–21 september
Kurs- och ämnesplanerna är inte tillgängliga från klockan 17, den 20/9 till och med klockan 17, den 21/9 på grund av underhållsarbete.

GRNSVACvuxgr1

Svenska som andraspråk Nationell delkurs 3

Kurskod: GRNSVAC
Verksamhetspoäng: 200

Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

Syfte

Undervisningen i kursen svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleven ges förutsättningar att utveckla sitt svenska tal- och skriftspråk så att eleven får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv. Det innebär att eleven genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling.

Undervisningen ska ge eleven rika möjligheter att kommunicera på svenska i funktionella och meningsfulla sammanhang samt ge eleven möjlighet att utveckla sin förmåga att förstå talad och skriven svenska. Undervisningen ska även stimulera elevens intresse för att läsa och skriva på svenska. Genom undervisningen ska eleven ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Eleven ska i undervisningen ges möjlighet att kommunicera i digitala miljöer med interaktiva och föränderliga texter. Undervisningen ska även syfta till att eleven utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Vidare ska undervisningen bidra till att eleven utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar innehåll från olika källor.

I undervisningen ska eleven möta, samt ges möjlighet att utveckla kunskaper om, olika former av sakprosa och skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleven ges förutsättningar att utveckla sitt språk.

Genom undervisningen ska eleven ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, uttal, ord och begrepp samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevens medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också bidra till att eleven får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för sig själv och för andra människor. Därigenom ska eleven ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket i olika sammanhang och medier. I undervisningen ska eleven ges möjlighet att reflektera över flerspråkighetens betydelse för utvecklingen av språk.

Genom undervisningen i kursen svenska som andraspråk ska eleven sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • välja och använda språkliga strategier,
  • läsa och analysera skönlitteratur och sakprosa för olika syften,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
  • söka information från olika källor och värdera innehållet.

Centralt innehåll

Läsa och skriva

  • Att läsa och skriva i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.
  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier. Att urskilja texters uttalade och outtalade budskap samt deras olika syften.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras syfte, mottagare, typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter, till exempel att förtydliga och variera dem. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Att disponera och redigera texter med hjälp av digitala verktyg. Olika funktioner för språkbehandling.
  • Språkets struktur, till exempel sats- och meningsbyggnad, tempus och textbindning.
  • Olika hjälpmedel för stavning och ordförståelse, till exempel digitala verktyg.

Tala, lyssna och samtala

  • Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.
  • Att medverka i olika samtal och diskussioner, till exempel att formulera och bemöta argument samt ta initiativ till nya frågeställningar eller ämnesområden.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om olika ämnen för olika mottagare. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel för att planera och genomföra muntliga presentationer, till exempel digitala medier och verktyg.
  • Uttal, betoning och satsmelodi. Olika variationer av talad svenska.

Sakprosatexter och berättande texter

  • Sakprosa som är beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och längre insändare.
  • Sakprosatexters syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag samt deras ord och begrepp.
  • Skönlitteratur och annan fiktion från skilda delar av världen som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
  • Skönlitterära texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad. Hur en skönlitterär text kan konstrueras med inledning, händelseförlopp och avslutning.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel tv-program och webbtexter. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Texter i digitala miljöer med länkar och andra interaktiva funktioner.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord som underlag för att planera sitt skrivande och strategier för att identifiera överordnade idéer i en text.
  • Ord, symboler och begrepp för att uttrycka kunskaper, åsikter och känslor i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.
  • Hur ords och begrepps nyanser och värdeladdning kan påverka uppfattningen av innehåll och budskap i texter och samtal.
  • Ords betydelseomfång samt kategorisering och klassificering av ord, till exempel i över- och underordning. Synonymer och motsatsord.
  • Ordbildning, till exempel sammansättningar och avledningar, samt betydelsen av olika prefix och suffix.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på mottagare och syfte, till exempel skillnaden mellan språket i samhällsinformation och reklam.
  • Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang. Skillnader och likheter mellan svenska och något annat språk, till exempel att flera ord på ett språk kan motsvaras av endast ett ord på ett annat språk.

Informationssökning och källkritik

  • Olika sätt att söka, välja, värdera, kritiskt granska och använda sig av information från internet och andra källor. Hur man citerar.
  • Källkritik. Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Kunskapskrav i tabellform, Svenska som andraspråk Nationell delkurs 3

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan läsa sakprosa och skönlitteratur med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter och referensramar, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter.

Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning och i huvudsak fungerande anpassning till syfte, mottagare och texttyp samt till språkliga normer och strukturer. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens användbarhet. Sammanställningarna kännetecknas av enkla beskrivningar, egna formuleringar och viss användning av ämnesspecifika ord och begrepp. Genom att kombinera olika texttyper och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förtydliga och förstärka sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och språk och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan med en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterat och ämnesrelaterat språk samtala om och diskutera varierande ämnen på ett enkelt sätt. I sådana situationer kan eleven ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven använder då i huvudsak fungerande språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning samt viss anpassning till syfte och mottagare.

Betyget D

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C

Eleven kan läsa sakprosa och skönlitteratur med gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt sätt. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter och referensramar, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika texter.

Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning och relativt väl fungerande anpassning till syfte, mottagare och texttyp samt till språkliga normer och strukturer. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens användbarhet. Sammanställningarna kännetecknas av utvecklade beskrivningar, egna formuleringar och relativt god användning av ämnesspecifika ord och begrepp. Genom att kombinera olika texttyper och medier så att de olika delarna samspelar på ett relativt väl fungerande sätt kan eleven förtydliga och förstärka sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll och språk och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett relativt väl fungerande sätt.

Eleven kan med en relativt väl fungerande kombination av vardagsrelaterat och ämnesrelaterat språk samtala om och diskutera varierande ämnen på ett utvecklat sätt. I sådana situationer kan eleven ställa frågor och framföra åsikter med utvecklade och relativt väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven använder då relativt väl fungerande språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande inledning, innehåll och avslutning samt relativt god anpassning till syfte och mottagare.

Betyget B

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A

Eleven kan läsa sakprosa och skönlitteratur med mycket gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter och referensramar, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika texter.

Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning och väl fungerande anpassning till syfte, mottagare och texttyp samt till språkliga normer och strukturer. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens användbarhet. Sammanställningarna kännetecknas av välutvecklade beskrivningar, egna formuleringar och god användning av ämnesspecifika ord och begrepp. Genom att kombinera olika texttyper och medier så att de olika delarna samspelar på ett väl fungerande sätt kan eleven förtydliga och förstärka sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge välutvecklade omdömen om texters innehåll och språk och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett väl fungerande sätt.

Eleven kan med en väl fungerande kombination av vardagsrelaterat och ämnesrelaterat språk samtala om och diskutera varierande ämnen på ett välutvecklat sätt. I sådana situationer kan eleven ställa frågor och framföra åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven använder då väl fungerande språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande inledning, innehåll och avslutning samt god anpassning till syfte och mottagare.

Nationella delkurser

Sedan den 1 januari 2017 gäller nationella delkurser i

  • engelska
  • matematik
  • svenska
  • svenska som andraspråk.

Det är rektor som beslutar om nationella kurser ska delas upp i delkurser eller inte. Om rektor beslutar att delkurser ska inrättas i något av ämnena engelska, matematik, svenska eller svenska som andraspråk så är det de nationella delkurserna som ska användas.

Nya kurser i samhällsorienterande och naturorienterande ämnen

Sedan den 15 juli 2018 finns nya kurser i samhällsorienterande och naturorienterande ämnen. I varje ämne finns en inledande kurs som omfattar 100 verksamhetspoäng och en fortsättningskurs som omfattar 200 verksamhetspoäng.

Samhällsorienterande ämnen

Kurserna i de samhällsorienterande ämnena är en sammanslagning av innehållet från kurserna i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. De nya kurserna har en samhällsorienterande kärna där grundläggande delar i de olika ämnena identifierats ur ett vuxenperspektiv och ur perspektivet att eleven ska få de kunskaper som behövs för samhällsliv, vardagsliv, arbetsliv och vidare studier.

Naturorienterande ämnen

Kurserna i de naturorienterande ämnena är en sammanslagning av innehållet från kurserna biologi, fysik och kemi. De nya kurserna har en naturorienterande kärna där grundläggande delar i de olika ämnena identifierats ur ett vuxenperspektiv och ur perspektivet att eleven ska få de kunskaper som behövs för samhällsliv, vardagsliv, arbetsliv och vidare studier.

De nya kurserna ersätter inga kurser

De nya kurserna existerar parallellt med de befintliga ämneskurserna. De är framtagna för att täcka in grundläggande delar från de samhällsorienterande respektive naturorienterande ämnesområdena och ska betraktas som likvärdiga med de separata kurserna i respektive ämne. Kurserna lämpar sig väl för framför allt elever som inte har gått i svensk grundskola och har kort eller ingen tidigare utbildning.

Beslutet om eleven ska läsa någon av dessa kurser eller någon eller några av de separata ämneskurserna tas utifrån elevens behov, förutsättningar och mål med sina studier. Beslutet behöver tas i dialog mellan studie- och yrkesvägledare, lärare och elev.

Hem- och konsumentkunskap utgår

Kursen hem- och konsumentkunskap utgår. För hem- och konsumentkunskap gäller att för kurser som påbörjats före den 15 juli 2018 gäller äldre bestämmelser, dock senast till och med den 1 juli 2019.