Så använder du styrdokumenten inom komvux på grundläggande nivå

Utbildningen och undervisningen för komvux på grundläggande nivå styrs av läroplanen för vuxenutbildning och av de olika kursernas kursplaner.

Vuxenutbildningen består av två skolformer:

  • kommunal vuxenutbildning
  • särskild utbildning för vuxna

Skolformerna följer samma läroplan men har olika kursplaner. Studierna ska utgå från en individuell studieplan som ska finnas för varje elev.

Läroplanens uppbyggnad

I läroplanen beskrivs verksamheternas värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för arbetet.

Läroplanen består av två avsnitt:

  • Vuxenutbildningens uppdrag och värdegrund
  • Övergripande mål och riktlinjer

Som lärare läser du läroplanen som en helhet för förtydligande av relationen mellan läroplanen och kursplanens olika delar. Läroplanen är uppbyggd så att den först beskriver vuxenutbildningens uppdrag och värdegrund. Därefter beskriver den de övergripande mål och riktlinjer som ska genomsyra hela utbildningen uppdelad i:

  • kunskaper
  • utbildningsval – arbete och samhällsliv
  • bedömning och betyg
  • rektors ansvar

Utgångspunkten för utbildningen är individens behov och förutsättningar och mål med sina studier.

Kursplanernas uppbyggnad

Kursplanen innehåller information om:

  • varför kursen finns
  • syfte
  • mål
  • innehåll
  • omfattning
  • kunskapskraven för de olika betygsstegen

Det centrala innehållet är utformat så att det lämnar utrymme för dig som lärare att göra egna fördjupningar eller tillägg.

Totalt finns det 13 ämnen för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och för varje ämne finns det en kursplan.

Nationella kurser och orienteringskurser

Inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå finns:

  • nationella kurser
  • orienteringskurser

Nationella kurser

På grundläggande nivå finns ett antal kurser som eleven kan välja bland. För varje kurs finns en kursplan som beskriver kursens syfte, centrala innehåll och de kunskapskrav som gäller för de olika betygsstegen.

Delkurser och nationella delkurser

De nationella kurserna kan delas upp i delkurser. Varje delkurs motsvarar i regel kunskapsinnehållet i ämnet och slutnivån för grundskolan. Det är rektor som beslutar om nationella kurser ska delas upp i delkurser eller inte och hur många verksamhetspoäng varje delkurs ska omfatta. Det finns även nationella delkurser inom vissa ämnen.

Betyg ska sättas på varje avslutad nationell kurs och på varje avslutad delkurs. För en elev som har betyg från samtliga delkurser av en kurs sätts även ett sammanfattande betyg i den nationella kursen som helhet. I de fall det finns nationella delkurserna bildar de en progression inom respektive kurs, och ett betyg på den sista delkursen motsvarar ett betyg i kursen som helhet. Det innebär att elevens betyg i kursen som helhet, när eleven läst samtliga delkurser, ska vara detsamma som det betyg eleven fått i den sista delkursen. Ett betyg på den högsta nationella delkursen ses som ett sammanfattande betyg på kursen i sin helhet. Betyg sätts däremot inte på individuella kurser och orienteringskurser.

Orienteringskurser

Orienteringskurser svarar mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationell kurs.

Orienteringskurser

Kursplanernas struktur och innehåll

Kursplanerna för alla ämnen består av syfte, centralt innehåll och kompletteras med kunskapskrav.

Syfte

Varje kursplan inleds med ett syfte som beskriver vilka kunskaper eleven ska få möjlighet att utveckla i undervisningen. Syftet avslutas med ett antal punkter som fungerar som långsiktiga mål. Målen sammanfattar vilka ämneskunskaper som ska betygssättas och det finns därför en relation mellan målen och kunskapskraven. Du som lärare planerar och genomför undervisningen med utgångspunkt i syftet och målen för undervisningen.

Centralt innehåll

Det centrala innehållet är det ämnesinnehåll som eleven ska få möta i undervisningen. De olika delarna av det centrala innehållet kan få olika mycket utrymme i undervisningen och kombineras på olika sätt utifrån olika delar av ämnets syfte. Du kan också lägga till innehåll som inte står framskrivet i det centrala innehållet utifrån elevernas behov och intressen.

Det centrala innehållet är ordnat i punktlistor under ett antal kunskapsområden. De olika kunskapsområdena motsvarar inte arbetsområden i undervisningen, utan de är enbart ett sätt att strukturera innehållet i ämnet. I din planering väljer du hur du kombinerar punkterna inom och mellan kunskapsområdena. Du kan också göra eleven delaktiga i planeringen av undervisningen och i planering av olika bedömningssituationer.

Kunskapskrav

Kunskapskraven beskriver vilka kunskaper som krävs för de olika betygsstegen i kursen. De är formulerade utifrån de långsiktiga målen och det centrala innehållet.

Lösryckta ur sitt sammanhang kan inte kunskapskraven på ett meningsfullt sätt säga något om nivån på elevens kunnande. Du behöver därför läsa och tolka kunskapskraven i förhållande till syftet, det centrala innehållet och din egen undervisning. Du använder kunskapskraven som ett verktyg för att bedöma elevens kunskaper vid betygssättningen. Kunskapskraven är alltså inte tänkta att fungera som grund för planeringen av undervisningen. Däremot behöver du ta stöd i dem för att samla in ett brett och varierat underlag inför betygssättningen.

Undervisa utifrån kursplanerna

Vuxenutbildningen har ett brett bildningsuppdrag. Alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Eleven ska få möjlighet att utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Syfte och centralt innehåll – utgångspunkter för din undervisning

God undervisning bygger på att lärare både följer och stödjer elevernas kunskapsutveckling. Du planerar och genomför undervisningen så att eleven får möjlighet att inhämta och utveckla de kunskaper och värden som beskrivs i läroplanen.

Syftet och det centrala innehållet ger dig information om vad som är väsentliga kunskaper i kursen, men det är du som avgör hur syftets och det centrala innehållets delar väljs ut och kombineras i ett arbetsområde i undervisningen. Du väljer ut vad som ska ingå, hur undervisningen ska utformas och vilka kunskaper den ska hjälpa eleverna att utveckla inom det aktuella arbetsområdet. Dessa ämnesdidaktiska val ligger till grund för hur undervisningen genomförs, och påverkar därmed vilka kunskaper eleven får möjlighet att utveckla. Det handlar om att medvetet utfor­ma undervisningen utifrån ämnets inne­håll och samspelet mellan dig som lärare och din elev. För att på bästa sätt stödja elevens kunskapsutveckling behö­ver du även identifiera elevens styrkor och utvecklingsbehov och utifrån den informationen planera den fort­satta undervisningen.

Kunskapskraven – utgångspunkt för betygssättning

Vid betygssättningen utgår du från kunskapskraven, och tolkar dem i relation till syfte, centralt innehåll och din egen undervisning. Du analyserar och värderar kvaliteten på elevens kunnande utifrån kunskapskraven och avgör vilket betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Betygssättning är inte en mekanisk avprickning utan en professionell bedömning som lärare gör.

Det är viktigt att kunskapskraven inte görs till mål för undervisningen. Målen för vilka kunskaper eleverna ska ges möjlighet att utveckla anges i syftet och de långsiktiga målen som du planerar din undervisning utifrån. Samtidigt behöver du som lärare säkerställa att det finns ett brett och varierat underlag att allsidigt utvärdera vid betygssättningen. Du behöver även stämma av hur långt eleverna kommit i sin kunskapsutveckling så att du kan justera din undervisning för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås och utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Vid planering och genomförande är det kursens syfte och centrala innehåll som är grunden, men du behöver då och då göra avstämningar mot kunskapskraven. Vid betygssättningen är däremot kunskapskraven grunden, men då behöver hänsyn tas till syfte, centralt innehåll och den undervisning som bedrivits.

Läs mer om att sätta betyg i grundläggande vuxenutbildning

Senast uppdaterad 10 januari 2019