Läsfrämjande och bildning

Skolbiblioteket ska enligt läroplanen användas i undervisningen bland annat för att stärka elevernas språkliga förmåga. Genom att erbjuda en stimulerande miljö och ett varierat och relevant utbud av medier kan skolbibliotek stödja läsundervisningen och skolans bildningsuppdrag såväl som undervisningen i stort.

Ett sätt att stärka barns och elevers intresse för läsning och kunskap är en god tillgång till medier och texter inom olika genrer, språk och svårighetsgrad. Med hjälp av skolbibliotekets mediebestånd och verksamhet kan eleverna möta både igenkänning, genom ett urval som speglar elevernas mångfald, och få möjlighet till en bredare världsbild. Läsning, och inte minst samtal om det lästa, ger även eleverna möjlighet att öka sin förmåga till kritiskt tänkande.

Skolbibliotekets bestånd

Genom att arbeta medvetet med medieplanering, inköp och gallring, kan beståndet anpassas efter skolans behov och elevernas olika förutsättningar och fungera som fördjupning och komplement till läromedel. Skolbibliotekets bestånd kan med fördel präglas av innehållet i läroplan och centralt innehåll i kurs- och ämnesplaner. Ett välutrustat skolbibliotek ger lärare och elever tillgång till såväl skönlitteratur och kunskapskällor så som sakprosa och relevanta databaser.

Uppmärksamma prioriterade grupper

Som en del av det allmänna biblioteksväsendet ska skolbibliotek, enligt bibliotekslagen, särskilt uppmärksamma prioriterade grupper såsom elever med funktionsnedsättning, nationella minoriteter och elever med annat modersmål än svenska. För elever med funktionshinder kan biblioteket erbjuda litteratur och hjälpmedel anpassade till deras behov. För de nationella minoriteterna och elever med annat modersmål än svenska kan biblioteket erbjuda litteratur på andra språk och lättläst svenska.

Välorganiserat bestånd ger överblick

Skolbibliotek kan beskrivas som en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Ett bestånd som är sökbart och välorganiserat underlättar både för elever och personal att få en överblick över vad som är tillgängligt. Det innebär inte att alla medier måste vara placerade i skolbibliotekets lokal. Klassrumsbibliotek eller mer eller mindre tillfälliga placeringar kan vara ett sätt att få böcker och andra medier mer tillgängliga.

Skolbibliotekets verksamhet

Skolan som helhet har ett tydligt uttalat demokratiskt uppdrag och skolbiblioteket är en del av detta. Bibliotekslagen förstärker detta genom att slå fast att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. I samma paragraf (§2) står "även Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt." Tillsammans med läroplanen är detta grunden för skolbibliotekets verksamhet.

Rektor ansvarar för att biblioteket används i undervisningen

Rektor har ansvar för att skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen men det är lärare och skolbibliotekarie som genomför arbetet tillsammans. Det är rimligt att det ingår i rollen som skolbibliotekarie att fördjupa sig inom läsning, litteraturförmedling och medieanvändning för att på så sätt kunna vara ett stöd för så väl lärare som elever.

Skolbibliotek och skolbibliotekarier har betydelse för elevers lärande genom att ge tillgång till både tryckta och elektroniska källor. Elever inom bibliotekslagens prioriterade grupper, exempelvis elever med läshinder eller med annat modersmål än svenska, behöver särskild uppmärksamhet. Det kan ske till exempel genom att stimulera elevernas fritidsläsning och ge möjlighet till studier efter skoltid. Som skolbibliotekarie kan du ge elever och lärare stöd i detta arbete. Lässtimulerande arbete kan också kombineras med informationssökning och källkritik.