Lär dig mer om digital läsning

Att läsa digitalt, på en datorskärm eller annan enhet, skiljer sig från att läsa på papper. Syftet med den här webbtexten är att fler ska få kunskap om digital läsning. Det är också en viktig förberedelse inför digitaliseringen av de nationella proven.

På den här sidan får du som är lärare stöd för att hjälpa elever utveckla sin läsning i digitala miljöer. Det är också en viktig del av förberedelsen inför digitala nationella prov, där digital läsning blir en naturlig del.

Längst ner i texten finns det konkreta tips att tänka på i undervisningen. Du hittar också frågeställningar att arbeta vidare med. Materialet tar ungefär en timme att genomföra. Du kan arbeta med materialet på egen hand eller tillsammans med kollegor. 

Texten om digital läsning är framtagen i samverkan med Sylvana Sofkova Hashemi från Högskolan i Halmstad och Maria Engberg från Malmö universitet.

En föränderlig miljö

Den som läser digitalt, ofta på internet, befinner sig i en föränderlig miljö. Digital läsning är multimodal i hög grad – det läsaren möter är inte bara text.

Läsaren behöver ofta förhålla sig till möjligheten att vara interaktiv, exempelvis genom att klicka på länkar, bidra med information eller på andra sätt interagera med webbsidan. Animationer, filmer, bilder, symboler och ljud är närvarande på ett sätt som inte finns i tryckt form. Man brukar benämna det som att digitala texter är flytande, till skillnad från tryckta texter som är linjära och vanligtvis följer en viss ordning.

När man läser en digital text vidgas ens förmågor. Läsaren ska inte bara förstå texten utan även kunna tolka de intryck som en multimodal och interaktiv miljö medför. Läsaren ska också behärska själva tekniken samt utveckla strategier för att kritiskt förstå och navigera på webbsidor.

Digital teknik öppnar för nya möjligheter

Digitala texter kan på olika sätt skapa nya läsmönster. Det kan handla om att läsaren tas med in i en digital värld där berättelsen förstärks genom olika upplevelser. Till exempel kan berättelsen utspelas i en tredimensionell miljö där läsaren kan titta runt och utföra olika uppgifter.

Ett annat exempel är digitala böcker där ljud, text, rörlig- och stillbild kombineras och på så sätt skapas en läsning som involverar flera sinnen. Läsningen i sådana miljöer utmanar invanda lässtrategier eftersom de utnyttjar digital tekniks möjligheter för multimodalitet och interaktivitet.

Design och användning förändras

Med digital teknik förändras texters design och användning av texterna. Läsupplevelsen kan i vissa fall förvandlas till en social upplevelse med interaktioner, samarbeten och diskussioner med andra. Det i sin tur ger upphov till nya behov att organisera tankar och kunskap, delta, nätverka och samarbeta.

Vilka enheter vi använder påverkar också läsningen. En webbsida får olika utseenden beroende på hur stor skärm läsaren har, och om läsningen sker på dator, surfplatta eller mobil. Interaktiva pekskärmar erbjuder funktioner som uppmuntrar läsaren till mer deltagande. Det kan handla om möjlighet att lägga till eget innehåll i form av texter, illustrationer eller ljud.

Större möjligheter till anpassning

Den digitala miljön skapar fler möjligheter att anpassa läsupplevelsen. Exempelvis kan läsaren välja att få texten uppläst. På samma sätt kan användaren anpassa gränssnittet för att passa det egna behovet. Det kan vara att ändra textstorlek, bakgrundsfärg eller skärmens ljusstyrka.

Möjligheten till anpassning är bra för alla men till stor fördel för människor med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. De kan genom digitala miljöer få tillgång till det skrivna språket på ett helt annat sätt än vad som var möjligt tidigare.

Distraktion är en utmaning

Det är bra att vara medveten om att det finns utmaningar när det kommer till läsning av digitala texter. Exempelvis riskerar läsningen att bli väldigt lång om eleven följer länkar som kan leda dem vidare till andra digitala texter.

I eller runt omkring en digital text kan det dyka upp distraherande moment som inte finns i tryckt format på samma sätt. Eleven riskerar att förlora uppmärksamhet på ämnet, läsningen kan bli ytlig eller gå för snabbt.

Ett digitalt format kan likna en tryckt boksida vid första anblick. Men att läsa en linjär text digitalt utmanar läsarens mentala bild eftersom det är betydligt svårare att få en överblick över texten om den skrollas fram bit för bit. Den dynamiska och interaktiva miljön gör det i detta fall svårare för eleven att förstå berättelsens struktur.

Digital läsning i undervisningen

Läsning är en central del inom undervisning och utbildning. Det är viktigt för elevernas självständighet och möjligheter att göra aktiva val i vardagslivet, som samhällsmedborgare och inför framtida studier och arbetsliv. Att utveckla en god läsförmåga är grundläggande i alla skolämnen och kurser och även i samhället i stort och i och med den digitala utvecklingen är det förstås grundläggande för alla att utveckla en god läsning även digitalt.

Undervisa eleverna i lässtrategier

I läroplanerna framgår det att eleverna ska kunna orientera sig, ta till sig information och agera i en komplex verklighet. Den ökade digitaliseringen och snabba förändringstakten ställer krav på studiefärdigheter och metoder att tillägna sig ny kunskap. Därför är det viktigt att undervisa eleverna i lässtrategier. Framför allt behöver eleverna förstå när och hur de ska tillämpa vilken strategi. De behöver även få kunskap om vad strategin bidrar med i det egna lärandet, så kallad metakognition.

Utveckla medvetenhet om sin läsning

Läsforskningen visar att olika texter kräver olika lässtrategier. Som goda läsare behöver eleverna utveckla en medvetenhet om sin egen läsning. Lärare behöver vägleda och stötta eleverna i metakognitivt tänkande och kritisk analys, så att eleverna får verktyg att använda när de inte förstår en text.

Det är viktigt för elevernas förståelse att de i undervisningen får diskutera texter utifrån hur de är strukturerade och varför författaren valt att strukturera texten på det sättet. Om texten har textresurser så som bilder, diagram och tabeller kan eleverna diskutera vad resurserna uttrycker och vad de tillför texten. Hur samspelar textresurserna och texten för att skapa mening?

På så sätt kan eleverna få en bättre förståelse för texten, något som stärker elevernas metakognitiva och kritiska förmågor.

Ställ frågor kring texten

Att öva på att ställa frågor till författarens val av textresurser blir viktigt för att stärka och relatera till elevens egen textproduktion och förmåga att förstå och tolka texter. Särskilt behöver man belysa att texter aldrig är neutrala och att det alltid finns en författare och en tilltänkt mottagare.

Det finns olika modeller för textsamtal för att utveckla elevers textförståelse. I dessa samtal ska eleverna få möta olika typer av texter, de ska öka sitt ordförråd och de ska utveckla ett flyt och en förståelse när de läser.

Modeller för textsamtal Länk till annan webbplats.

Kommentarer till kursplanens syfte

Digitaliseringen påverkar våra former för kommunikation och våra möjligheter till samverkan kring texter.

Eleverna behöver därför ges möjlighet att kommunicera i digitala miljöer med interaktiva och föränderliga texter, så att de kan ta del av digitala texter och själva delta i digital kommunikation och textskapande.

 

Kommentarer till kursplanens centrala innehåll

 

Texter som kombinerar ord, bild och ljud

Undervisningen ska också behandla texter som kombinerar ord, bild och ljud, det vill säga där flera olika medier samspelar och alla behöver läsas på olika sätt för att tillsammans bli meningsbärande. Det kan till exempel vara film, spel, webbtexter, tv-serier och teaterföreställningar. Tanken med innehållet här är att eleverna ska få studera hur budskap byggs upp och berättelser drivs framåt i sammansatta uttrycksformer.

I sin vardag möter eleverna en mängd olika typer av text i många olika sammanhang, och gränserna mellan olika texttyper är flytande. Därför ska även de texter som eleverna kommer i kontakt med på sin fritid ingå i undervisningen.

Texter i digitala miljöer

Texter i digitala miljöer har vanligen en komplex uppbyggnad, där man exempelvis genom att klicka på en länk eller bild får fram andra texter och bilder. De digitala miljöerna är ofta interaktiva, så att användaren ges möjlighet att själv producera text, ta till sig information och kommunicera med andra.

Eleverna behöver därför få utveckla sin förmåga att läsa och kommunicera i tal och skrift även i digitala miljöer, så att de kan dra nytta av de möjligheter till information och kommunikation som digitala verktyg och medier erbjuder. Detta är en viktig grund för att eleverna ska kunna delta aktivt i fortsatta studier och samhällsliv.

Progressionen markeras här genom att eleverna i årskurserna 1–3 arbetar med texter i digitala miljöer för barn, medan äldre elever får röra sig inom ett bredare område.

 

Kommentarmaterial till kursplanen i svenska, grundskolan Länk till annan webbplats.

Digital läsning en naturlig del av digitala nationella prov

Digitala nationella prov och bedömningsstöd kommer att genomföras i en provtjänst som Skolverket tillhandahåller. Eftersom provet genomförs i en digital enhet kommer digital läsning bli en naturlig del av provgenomförandet. Det handlar både om informationstexter och texter som hör till de olika delproven.

I provtjänsten kan eleven använda funktioner och inställningar, som att byta bakgrundsfärg, ändra textstorlek eller få texten uppläst. När tiden för genomförandet av de första digitala nationella proven närmar sig kommer lärare och elever få möjlighet att träna på så kallade demoprov i provtjänsten.

Redan nu behöver eleverna ges många tillfällen till att träna på att läsa digitala texter och att med lärarens stöd hitta lässtrategier som underlättar läsningen. Detta görs inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det är viktigt att alla elever får erfarenhet av att läsa texter i digitala miljöer, så att bedömningssituationen vid de digitala nationella proven blir likvärdig.

Tillgänglighet och anpassning i digitala nationella prov

Mer om digitala nationella prov

Konkreta tips

Att tänka på i undervisningen

I undervisningen kan läraren exempelvis:

  • Säkerställa att elever tar del av både skärmbaserade och tryckta texter.
  • Hjälpa eleverna att behärska tekniken och de digitala verktygen.
  • Hjälpa eleverna att navigera och förstå strukturen på webbsidor.
  • Medvetandegöra eleverna om vad som kan vara distraherande när man läser texter i digitala miljöer genom att diskutera till exempel länkar till andra texter och skrollande.
  • Uppmärksamma texters layout och textresurser samt undervisa om för att tolka bilder och andra textresurser kopplat till läsning.

Läraren kan också:

  • Arbeta med digitala texter ur ett författar- och mottagarperspektiv.
  • Guida eleverna till djupare läsning genom att dela upp texten i mindre delar, ställa frågor till texten och kontrollera informationen i texten.
  • Visa eleverna vikten av att föra anteckningar och skriva sammanfattningar utifrån nyckelorden för att öka förståelsen.
  • Vägleda eleven under digital läsning genom direkta frågor och kommentarer i textens marginal om det är möjligt i det digitala verktyget.

Reflektera och diskutera

  • Hur van är du att läsa olika typer av digitala texter? Hur van är du att använda olika digitala funktioner när du läser, för att exempelvis anteckna eller stryka under?
  • Vilken kompetens behöver du som lärare utveckla för att stötta eleverna att navigera och läsa i en digital miljö? (Tips! Läs mer om detta under rubriken "Att tänka på i undervisningen" ovanför.)
  • Reflektera över din egen undervisning angående lässtrategier. Lär du ut olika strategier beroende på vilken typ av text som eleven läser eller i vilket medium som texten finns?
  • Titta på Utbildningsradions program Skolstudion – Läsa på burk Länk till annan webbplats.. Håller du med i deras diskussioner?
  • Hur kan skolbiblioteket vara en resurs för den digitala läsningen?
Forskning och fördjupning

Baron, N. S. (2021). How we read now: strategic choices for print, screen, and audio. Oxford University Press.

Baron, N. S. (2017). Reading in a digital age. Phi Delta Kappan, 99(2), 15-20.

Cederlund, K. & S. Sofkova Hashemi (2018), ‘Multimodala bedömningspraktiker och lärares lärande’, Educare 1, 43–68.

Danielsson, K. & Selander, S. (2021) Multimodal Texts in Disciplinary Education. A Comprehensive Framework. Cham: Springer.

Godhe, A-L. & Sofkova Hashemi, S. (2019) Att skapa föränderliga och sammansatta digitala texter. I Godhe, A-L. & Sofkova Hashemi, S. (red.) Digital kompetens för lärare. Malmö: Gleerups.

Hattie, John (2012). Synligt lärande för lärare. Natur & Kultur.

Kucirkova, Natalia (2019) Socio-material directions for developing empirical research on children’s e-reading: A systematic review and thematic synthesis of the literature across disciplines. Journal of Early Childhood Literacy.

Lim, F. V. & Toh, W. 2020. How to teach digital reading? Journal of Information Literacy, 14(2), pp. 24-43.

Serafini, F. (2012), ‘Expanding the four resources model: Reading visual and multi-modal texts’, Pedagogies: An International Journal, 7/2, 150–64. doi: 10.1080/1554480X.2012.656347

Sofkova Hashemi, S., Godhe, A-L. & Magnusson, P. (2019) Digitala kompetenser i svenskämnet – tendenser i den reviderade läroplanen. I Nordenstam, A. & Parmenius-Swärd, S. (red.) Digitalt. Svensklärarföreningens Årsskrift 2018, s. 100-116.

Sofkova Hashemi, S., Godhe, A-L. & Magnusson, P. (2019) Digitala kompetenser i svenskämnet – tendenser i den reviderade läroplanen. I Nordenstam, A. & Parmenius-Swärd, S. (red.) Digitalt. Svensklärarföreningens Årsskrift 2018, s. 100-116.

Stougaard Pedersen, B., Engberg, M., Have, I., Henkel, A. Q., Mygind, S., & Bundgaard Svendsen, H. (2021). To Move, to Touch, to Listen: Multisensory Aspects of the Digital Reading Condition. Poetics Today, 42(2), 281-300.

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, REVIDERAD 2019

Kommentarmaterial i svenska för grundskolan Länk till annan webbplats.

Senast uppdaterad 11 oktober 2023

Relaterat

  • Skolans digitalisering

    Här finns information och stöd för dig som arbetar med digitalisering i förskola, skola och vuxenutbildning.