Utvärdering av kollegialt lärande fyra år efter Skolverkets lyft
Matematiklyftet, Läslyftet och Specialpedagogik för lärande utgör Skolverkets tre största kompetensutvecklingsinsatser det senaste decenniet. Skolverket har i en utvärdering följt upp i vilken mån dessa insatser har lett till ett fortsatt arbete med kollegialt lärande på ett antal skolor.
– Skolverkets modell för kollegialt lärande har gjort avtryck på skolornas kompetensutvecklingsarbete. På vissa skolor har man jobbat vidare enligt insatserna. Men på andra skolor är det kollegiala lärandet mindre framträdande och beroende av enskilda individers engagemang, säger undervisningsråd Lisa Blomqvist.
Många av Sveriges lärare har under det senaste decenniet deltagit i någon av Skolverkets kompetensutvecklingsinsatser Matematiklyftet, Läslyftet och Specialpedagogik för lärande. Gemensamt för de tre insatserna är att de bygger på Skolverkets modell med kollegialt lärande. Det innebär ett strukturerat arbete där kollegor diskuterar sin undervisning utifrån forskningsbaserade underlag, testar i klassrummet och därefter följer upp tillsammans.
Kartläggning av vilka skolor som deltar
I utvärderingens första delrapport kartlades deltagandet i insatserna och vilka mönster som finns i de skolor som deltar. Det finns en övervikt av skolor med offentlig huvudman, och större skolor deltar i högre utsträckning. Mönstret är också att skolor med gynnsam socioekonomisk elevsammansättning deltar i högre grad än skolor med mer ogynnsam.
– Det är bekymmersamt att Skolverkets kompetensutvecklingsinsatser med syfte att utveckla och förbättra undervisningens kvalitet, i större utsträckning genomförs på skolor med redan starka förutsättningar och högre lärarkompetens. Vi prioriterar skolor med socioekonomiska utmaningar när vi gör urval bland dem som sökt statsbidrag. Vi skulle dock behöva bli ännu bättre på att nå ut till dessa skolor och möta deras behov, säger enhetschef Helena Car.
Lyften har stärkt det kollegiala lärandet
I den andra delrapporten har syftet varit att undersöka om arbetet med kollegialt lärande har bidragit till en varaktig förändring på skolorna. Sju av de grundskolor som deltagit i alla tre insatserna har ingått i undersökningen. Intervjuer med lärare och fokusgrupper har genomförts fyra år efter att insatserna avslutats.
– Vi ser att det kollegiala lärandet ger ett stort mervärde på skolorna, bland annat i form av nya idéer för lärarna att testa i sin undervisning. Lyften har bidragit till att stärka skolornas kollegiala lärande, säger Lisa Blomqvist.
Rektorn har en central funktion
Utvärderingen visar också att rektorn är avgörande för stabiliteten i det kollegiala lärandet samt att det finns utmaningar med att få till stånd ett varaktigt kollegialt lärande.
– Om rektorn inte driver arbetet med det kollegiala lärandet eller om det saknas nyckelpersoner bland lärarna, är utsikterna sämre när hinder uppstår längs med vägen. På de skolor där det skett rektorsbyten efter lyften ser vi att det saknats en överlämning från tidigare rektorer. För att det kollegiala lärandet ska bli varaktigt är det viktigt att skolorna tar fram en plan för hur det kollegiala lärandet ska fortsätta när insatsen är avslutad, säger Lisa Blomqvist.
Om utvärderingen
Några av slutsatserna
- Kollegialt lärande uppges ha ett stort mervärde för verksamheten, både för lärarnas arbetsro och för undervisningen och elevernas studiero. Lärarna menar att det bidrar till en öppen kultur på skolorna där det är lätt att be kollegor om hjälp och där lärarna delar med sig av nya idéer som kan provas i undervisningen.
- De förutsättningar som lärare och rektorer uppger behövs för ett fungerande och kvalitativt kollegialt lärande är schemalagd tid, planering av och mål för träffarna, god kvalitet på underlag, mötesledare, ett brett deltagande och rektorers engagemang samt kontinuitet i rektorsrollen och bland övrig personal.
- Skolor där rektorn aktivt tar ansvar för det kollegiala lärandet bedöms ha en större förmåga att hantera utmaningar, och ändå fortsätta det kollegiala lärandet.
- På de skolor där det har skett rektorsbyten efter lyften har det saknats en överlämning från den rektor som arbetat under lyften. Detta har gjort att lärdomar från lyften såsom modellen för kollegialt lärande endast i liten utsträckning har tagits tillvara.
- Skolorna arbetar vidare med kollegialt lärande men i olika grad.
- Ingen av skolorna uppger att de tog fram en plan för fortsatt kollegialt lärande inom ramen för lyften.
Läs hela rapporten
Vilka skolor deltar i lyften?
- I både Matematiklyftet och Läslyftet har en majoritet av deltagande skolor offentliga huvudmän.
- Större skolor deltar i högre utsträckning än de minsta skolorna.
- Skolor med mer gynnsam socioekonomisk sammansättning deltar i högre utsträckning än skolor med mer ogynnsam sammansättning.
Publicerades den .