Det nationella provsystemet i den målstyrda skolan - omfattning, användning och dilemman

Hur omfattande är det nationella provsystemet? Varför har vi ett nationellt provsystem? Vad kostar det? Hur används det? Varför ser det ut som det gör? Uppfyller det sina syften? Det är några frågor som den här skriften diskuterar och försöker ge svar på.

Alla prov och allt övrigt material som ingår i det nationella provsystemet har utvecklats och formats mot bakgrund av den omfattande reformering av skolan som ägde rum under första halvan av 1990-talet. Övergången till mål och resultatstyrning, den ändrade ansvarsfördelning mellan stat, kommun och profession samt den vidgade definition av kunskapsbegreppet var tre genomgripande och betydelsefulla förändringar som hade direkt påverkan på utformningen av det nationella provsystemet. Den grund på vilken proven byggdes från början har inte förändrats under de år det "nya nationella provsystemet" varit i bruk. I de utvecklingsplaner som regeringen skrivit har betonats att mål- och resultatstyrningen ligger fast, det vidgade kunskapsbegreppet har utvecklats och ansvarsfördelningen mellan stat och kommun/huvudman har inte ändrats. Det som har tillkommit är den alltmer omfattande diskussionen om kvalitet och kvalitetssäkring och skolhuvudmannens ansvar att bedöma kvaliteten i den egna verksamheten för att därefter rapportera till Skolverket. Det har då legat nära till hands att se elevernas resultat på nationellt fastställda prov som ett mått på kvalitet och den fråga som rests i sammanhanget är i vilken grad resultaten är tillförlitliga. Tveksamheten har bl.a. bottnat i att den enskilde lärarens omdöme har varit en del av resultatet, trots att detta var en del av själva poängen med proven från början.Man skulle kunna säga att det finns en motsättning idag mellan den pedagogiska,stödjande och utvecklande ambitionen med det nationella provsystemet och den kontrollerande och styrande ansatsen med krav på tillförlitliga data som går att aggregera på olika nivåer. Det är tveksamt om ett nationellt provsystem kan rymma båda dessa syften. Om bedömningen är att så inte är möjligt, torde slutsatsen bli att någon ambition måste ge vika.