Politisk information i skolan

En skola får själv bestämma om politiska partier ska bjudas in i undervisningen. Om politiska partier bjuds in är det viktigt att skolan gör ett objektivt urval av partier när de bjuder in dessa. Här kan du läsa om vad som gäller kring politisk information i skolan.

Vad gäller när skolan bjuder in politiska partier?

Får politiska partier bjudas in till skolan?

Ja, det är rektorn som bestämmer. Rektorn kan också delegera rätten att bestämma om detta, till exempel till lärare. Förutsättningen är att skolan gör ett objektivt urval, därför kan skolan inte ta emot enstaka politiska partier som vill göra ett besök.

Källor: 1 kapitlet 5 a § och 2 kapitlet 10 § skollagen.

Vad är ett objektivt urval av partier?

Bestämmelsen om objektivt urval utgår från objektivitetsprincipen i regeringsformen, som skolan måste följa. En skola som bjuder in politiska partier måste göra det på ett sakligt och opartiskt sätt.

Ett objektivt urval av partier är att bjuda in alla partier som är representerade antingen i riksdagen, kommun- eller regionfullmäktige eller i Europaparlamentet. Skolan får bjuda in politiska partier även utifrån ett annat urval, om det är objektivt. Det kan, enligt förarbetena till bestämmelsen, till exempel vara partier som har rätt till statligt eller kommunalt partistöd. Ett annat objektivt urval kan vara partier som har rätt till valsedlar på statens bekostnad. Ett objektivt urval kan också någon gång styras av ämnet. Exempelvis kan det handla om en lokalt eller regionalt avgränsad politisk fråga där de partier som är verksamma lokalt har tagit ställning. Det kan vara ett motiv för skolan att utvidga inbjudan. Men det är viktigt att skolan inte väljer urvalskriterier för att undvika ett visst politiskt parti. Att göra så strider mot objektivitetsprincipen.

Källor: 1 kapitlet 9 § regeringsformen, 1 kapitlet 5 a § skollagen samt proposition 2017/18:17 Politisk information i skolan, sidorna 28-29.

Behöver andra politiska partier än de som har bjudits in ges möjlighet att lämna information till eleverna?

Nej, om rektorn har gjort ett objektivt urval av partier så behöver inte andra partier som har anmält intresse för att medverka i utbildningen ges den möjligheten.

Källa: 1 kapitlet 5 a § skollagen.

Måste skolan bjuda in politiska partier?

Nej, skolan måste inte bjuda in politiska partier. Skolan är inte en allmän plats och politiska partier har inte någon rätt att komma till skolor och sprida sitt budskap. Skolan har ett viktigt demokratiskt uppdrag, men kan fullgöra sitt uppdrag på olika sätt. Att bjuda in politiska partier till skolan är ett av flera sätt att arbeta med det demokratiska uppdraget. Rektorn måste bedöma om det är lämpligt och i enlighet med elevernas bästa att skolan bjuder in politiska partier. Det är viktigt att ordningen och arbetsmiljön för både elever och personal blir god när skolan bjuder in politiska partier.

Källor: 1 kapitlet 4-5 a och 10 §§, 5 kapitlet 3-4 §§ skollagen samt proposition 2017/18:17 Politisk information i skolan, sidorna 8 och 14-15.

Har partier rätt att komma oinbjudna till en skola?

Nej, skolan är inte en allmän plats. Rätten till yttrandefrihet innefattar inte en rätt att komma till en skola och sprida sitt budskap. Det är skolan som väljer om den vill bjuda in politiska partier eller inte. Objektivitetsprincipen gäller även om ett politiskt parti vill bjuda in sig till skolan. Det innebär att skolan kan välja mellan att bjuda in alla partier, att göra ett objektivt urval eller att inte bjuda in några partier alls till skolan.

Källor: 1 kapitlet 5 a § skollagen och proposition 2017/18:17 Politisk information i skolan, sidan 8.

Kan en skola bjuda in politiska partier från flera kommuner?

Ja, vissa frågor kan röra flera kommuner. Exempel på det är enligt förarbetena frågor om infrastruktur, grönområden eller kommunsammanslagningar. Rektorn kan då bedöma att det är bra för utbildningen att bjuda in partier från flera kommuner. Rektorn ska då göra ett objektivt urval i förhållande till de aktuella kommunerna. Det kan innebära att rektorn bjuder in alla partier från de aktuella kommunernas kommunfullmäktige.

Källor: 1 kapitlet 5 a § skollagen samt proposition 2017/18:17 Politisk information i skolan, sidorna 28-29.

Får en skola utesluta partier som till exempel är öppet våldsbejakande eller vars företrädare uttrycker åsikter som strider mot skolans värdegrund från inbjudan? Eller partier vars deltagande riskerar att leda till protester och bråk?

Nej, en skola kan inte avgränsa en inbjudan till politiska partier på grund av vissa partiers åsikter eller av skälen som beskrivs i rubriken. Skolan får bara begränsa antalet inbjudna partier om urvalet är objektivt. Men skolan kan alltid välja att avstå från arrangemanget.

Källor: 1 kapitlet 9 § och 2 kapitlet 1 § regeringsformen, 1 kapitlet 5 a § skollagen samt proposition 2017/18:17 Politisk information i skolan, sidorna 15-16.

Kan elevkårer utifrån eget urval bjuda in politiska partier i skolans lokaler under skoltid och gäller i så fall objektivitetsprincipen?

Skolledningen har alltid ansvaret för vad som händer i skolans lokaler under skoltid. En elevkår kan därför inte bjuda in politiska partier till skolan under skoltid utan att rektorn har bestämt det. Skolledningen kan inte heller gå runt objektivitetsprincipen genom att låta eleverna bestämma urvalet och bjuda in politiska partier i skolans lokaler under skoltid.

Källor: 1 kapitlet 9 § regeringsformen samt 1 kapitlet 5 a § och 2 kapitlet 8 och 9-10 §§ skollagen.

Är det rektorn som beslutar vilka politiska partier som ska bjudas in om en extern organisation har bokat skolans lokaler för ett arrangemang utanför skoltid?

Nej, om det handlar om en extern bokning av skolans lokaler utanför skoltid ansvarar rektorn inte för arrangemanget. Rektorn beslutar därför inte heller vem som ska bjudas in.

Källor: 1 kapitlet 3 och 5 a §§, 2 kapitlet 9-10 §§ skollagen samt proposition 2017/18:17 Politisk information i skolan, sidan 16.

Lärarens befogenheter och skyldigheter

När får läraren avbryta en inbjuden politiker?

I vissa situationer har läraren både en rätt och en skyldighet att avbryta en inbjuden politiker. Det är om politikern säger saker som är brottsliga. Exempel på det är förtal, förolämpning och hets mot folkgrupp.

Källor: 2 kapitlet 23 § regeringsformen, 5 kapitlet 1-4 §§ och 16 kapitlet 8 § brottsbalken samt proposition 2017/18:17 Politisk information i skolan, sidorna 16-17.

När får läraren inte avbryta en inbjuden politiker?

Läraren får inte avbryta en inbjuden politiker, om det inte handlar om brottsliga uttalanden såsom förtal, förolämpning eller hets mot folkgrupp. Det innebär exempelvis att läraren inte får avbryta en politiker som säger något som är allmänt trakasserande eller kränkande, om uttalandena inte är brottsliga. Läraren får inte heller avbryta en inbjuden politiker som säger något som strider mot skolans värdegrund.

Källor: 2 kapitlet 1 § regeringsformen och proposition 2017/18:17 Politisk information i skolan, sidorna 16-17.

Vad ska läraren göra om en inbjuden politiker säger något som trakasserar eller kränker en elev men som inte är ett brottsligt uttalande? Eller om en inbjuden politiker säger något som strider mot skolans värdegrund?

Läraren ska agera om en inbjuden politiker trakasserar eller kränker en elev. Men det är viktigt att lärarens agerande inte strider mot yttrandefriheten. Av förarbetena till bestämmelsen framgår att agerandet inte får uppfattas som en repressalie mot den som har gjort uttalandet. Agerandet ska ha ett sakligt förhållningssätt. Exempelvis kan läraren bjuda in en annan deltagare att bemöta och uttrycka sin uppfattning i en viss fråga i en replik. Ytterst kan läraren avbryta debatten när alla deltagare har fått sin tid för inlägg eller repliker. Skolan kan också ha ordningsregler som att inte tala i munnen på andra utan i stället vänta på att ordet fördelas från en moderator.

Diskussionen som följer efter är en lika viktig del. Under en debatt eller liknande arrangemang kan det ha sagts saker som strider mot skolans värdegrund. Läraren måste då bemöta och diskutera det som sagts med eleverna efteråt. Läraren ska alltså behandla och problematisera sådana uttalanden och tydliggöra skolans värdegrund. Att läraren ska förhålla sig objektivt till partierna tar inte ifrån läraren hens uppgift att förmedla skolans värdegrund. Läraren har ett ansvar för att föra fram de värderingar som skolan står för. Läraren kan därför behöva belysa skillnader i åsikter när det handlar om exempelvis synen på mänskliga rättigheter eller det demokratiska styret.

Källor: 2 kapitlet 1 § regeringsformen, 1 kapitlet 4-5 a och 10 §§ skollagen samt proposition 2017/18:17 Politisk information i skolan, sidorna 16-17.

Om skolans ansvar vid upplevd kränkande behandling eller trakasserier

Får inbjudna politiker säga vad de vill?

Enligt skollagen ska alla som verkar inom utbildningen främja mänskliga rättigheter och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Gäller det även för inbjudna politiker?

Nej, det gäller inte för inbjudna politiker eftersom de inte kan jämställas med anställda i skolan eller uppdragstagare. Inbjudna politiker behöver alltså inte förhålla sig till skollagens bestämmelser om att främja mänskliga rättigheter och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.

Källor: 2 kapitlet 1 § regeringsformen, 1 kapitlet 5 § skollagen och proposition 2017/18:17 Politisk information i skolan, sidan 17.

Bestämmelserna säger att om ett antal politiska partier har bjudits in till en skola genom ett objektivt urval så behöver inte andra politiska partier ges en sådan möjlighet. Men rektorn får bestämma att eleverna som ett led i utbildningen ska ges möjlighet att ta del av information också från dessa andra politiska partier på ”lämpligt sätt”. Vad betyder på ”lämpligt sätt”?

Att informationen bör lämnas på ”lämpligt sätt” betyder att skolan ska hitta en bra metod för att visa olika partiers åsikter för eleverna. Detta sätt ska vara sakligt. Begreppet ”lämpligt sätt” innebär inte att politiker har en rätt att närvara fysiskt i skolan. Men om rektorn bedömer att det är lämpligt kan politiker från andra politiska partier få närvara, till exempel vid ett bokbord. Ett annat lämpligt sätt kan vara att ge de andra politiska partierna möjlighet att skicka in skriftig information. Oavsett vilken form som rektorn väljer måste hen agera objektivt och sakligt.

Källor: 1 kapitlet 5 a § skollagen och proposition 2017/18:17 Politisk information i skolan, sidorna 19-21.

Beslut om politisk information i skolan

Vem beslutar om elever ska ges möjlighet att ta del av information från andra politiska partier än de inbjudna?

Det är rektorn som beslutar om elever ska ges möjlighet att ta del av information från andra politiska partier än de inbjudna.

Källa: 1 kapitlet 5 a § skollagen.

Vem beslutar när informationen från andra politiska partier senast ska ha kommit in till skolan?

Det är rektorn som beslutar när informationen från andra politiska partier senast ska ha kommit in till skolan.

Källor: 1 kapitlet 5 a § skollagen och proposition 2017/18:17 Politisk information i skolan, sidan 21.

Om andra partier bjuds in att lämna skriftlig information, vem bestämmer hur informationen ska presenteras?

Det är läraren som bedömer vad som är ett lämpligt sätt att presentera ett partis uppfattning. Det innebär att informationen inte behöver lämnas till eleverna exakt som partierna framställer den. Det kan exempelvis handla om att läraren bygger in partiernas uppfattningar i en viss fråga i undervisningen genom att använda sig av det material som partierna har skickat in. Läraren ska då behandla de politiska partierna på ett objektivt sätt. Men det innebär inte att läraren måste redovisa alla uppfattningar från alla politiska partier. Läraren kan utifrån planeringen för undervisningen exempelvis välja att lyfta fram alla partiers åsikter i bara en viss fråga.

Källa: Proposition 2017/18:17 Politisk information i skolan, sidan 21.

Behöver ett beslut om att bjuda in politiska partier vara skriftligt?

Nej, ett beslut om att bjuda in politiska partier behöver inte vara skriftligt. Men i förarbetena har regeringen uttalat att det kan vara bra om beslutet är skriftligt, eftersom det skapar tydlighet i förhållande till politiska partier, skolans personal och eleverna. Ett skriftligt beslut underlättar även en tillsyn av verksamheten, till exempel om en inbjudan har avgränsats genom ett objektivt urval.

Källor: 1 kapitlet 5 a § skollagen samt proposition 2017/18:17 Politisk information i skolan, sidan 22.

När politiker inte bjuds in som partiföreträdare

Gäller bestämmelsen om objektivt urval när en politiker bjuds in i en annan egenskap än partiföreträdare?

Nej, bestämmelsen om objektivt urval gäller inte när en politiker bjuds in i en annan egenskap än partiföreträdare. Exempelvis kan en kommunfullmäktiges ordförande bjudas in för att berätta om det allmänna arbetet i kommunfullmäktige.

Källor: 1 kapitlet 5 a § skollagen och proposition 2017/18:17 Politisk information i skolan, sidan 22.

Hittade du inte svar på din fråga?

Om du inte hittar svar på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta Skolverkets upplysningstjänst

Senast uppdaterad 09 november 2021

Innehåll på denna sida