Utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal ska hållas i alla skolformer utom kommunal vuxenutbildning. Här hittar du information om vilka regler som gäller för utvecklingssamtalet.

Elevers och vårdnadshavares rätt till information

Vilken rätt har elever och vårdnadshavare till information om elevens skolsituation?

Elever och deras vårdnadshavare ska få fortlöpande information om elevens utveckling i alla skolformer utom kommunal vuxenutbildning. Även vårdnadshavare till barn i förskolan ska få sådan information. Det är upp till varje förskola och skola att organisera hur de ska förmedla den fortlöpande informationen, men ett tillfälle för informationsutbyte som är specifikt reglerat i skollagen är utvecklingssamtalet.

Källor: 3 kapitlet 3 §, 8 kapitlet 11 §, 9 kapitlet 11 §, 10 kapitlet 12–13 §§, 11 kapitlet 15–16 a §§, 12 kapitlet 12–13 a §§, 13 kapitlet 12–13 §§, 15 kapitlet 20 §, 18 kapitlet 20 § skollagen.

Utvecklingssamtal på distans under coronapandemin

Utvecklingssamtalets innehåll

Hur ofta ska förskolan eller skolan erbjuda utvecklingssamtal och vad ska samtalet handla om?

Förskolan

Personalen i förskolan ska ha fortlöpande samtal med barnets vårdnadshavare om barnets utveckling. Minst en gång per år ska personalen och barnets vårdnadshavare också ha ett utvecklingssamtal om barnets utveckling och lärande. Det finns ingen bestämmelse som säger att barnet ska vara med vid utvecklingssamtalet i förskolan.

Till skillnad från i skolan finns inga mål som barn i förskolan ska uppnå. Det är inte det enskilda barnets resultat som ska utvärderas. Däremot är det viktigt att följa varje barns lärande och utveckling och hur förskolan kan bidra till detta. Barnets utveckling ska sättas in i ett vitt pedagogiskt och socialt sammanhang utifrån samspelet med andra barn och vuxna.

Utvecklingssamtalet får och kan inte ersätta de dagliga kontakter och kontinuerliga samtal som personal och föräldrar har när barnet lämnas och hämtas i förskolan.

Källor: 8 kapitlet 11 § skollagen, Läroplan för förskolan, proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet sidorna 352–353.

Förskoleklassen

I förskoleklassen ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om elevens utveckling och lärande minst en gång varje läsår. Det ska vara ett samtal som fokuserar på eleven och eleven ska få möjlighet att vara delaktig och bli lyssnad på. Samtalet ska ha formen av en väl förberedd och strukturerad dialog mellan lärare, elev och vårdnadshavare, där alla parter kan bidra med information om hur eleven trivs och utvecklas på bästa sätt.

Källor: 9 kapitlet 11 § skollagen, proposition 2009/10:165 sidorna 361–362.

Grundskolan och motsvarande skolformer

I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal minst en gång varje termin. Utvecklingssamtalet ska handla om

  • hur skolan bäst kan stödja elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling
  • vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.

Det är viktigt att utvecklingssamtalet både är framåtsyftande och tillbakablickande. Informationen som ges från skolan ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och kunskapskraven i de ämnen eller ämnesområden som eleven får undervisning i. I de årskurser i grundskolan och motsvarande skolformer där betyg inte sätts ska en skriftlig individuell utvecklingsplan (IUP) upprättas en gång per läsår. Det ska ske i samband med ett av utvecklingssamtalen.

Källor: 10 kapitlet 12–13 §§, 11 kapitlet 15–16 a §§, 12 kapitlet 12–13 a §§, 13 kapitlet 12–13 §§ skollagen, Skolverkets allmänna råd med kommentarer om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen sidorna 11–16.

Individuella utvecklingsplanen (IUP)

Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

Elever i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan ska erbjudas ett utvecklingssamtal minst en gång varje termin. Under utvecklingssamtalet ska eleven få samlad information om sin kunskapsutveckling och studiesituation. Om hen är under 18 år ska elevens vårdnadshavare också få sådan information. Men vårdnadshavarna behöver inte närvara vid själva utvecklingssamtalet, utan kan få informationen på annat sätt. I gymnasiesärskolan ska utvecklingssamtalet genomföras med elevens individuella studieplan som grund.

Källor: 15 kapitlet 20 §, 18 kapitlet 20 § skollagen.

Hur ska elever inom komvux få information om sin utveckling?

För vuxenutbildningen finns det inte några bestämmelser om utvecklingssamtal. Hemkommunen ansvarar för att en individuell studieplan upprättas för varje elev. Den individuella studieplanen ska utarbetas tillsammans med eleven och innehålla uppgifter om elevens utbildningsmål och planerad omfattning av studierna. Elever inom vuxenutbildningen ska också ha tillgång till studie- och yrkesvägledning.

Källor: 2 kapitlet 29 §, 20 kapitlet 8 §, 21 kapitlet 8 § skollagen, 2 kapitlet 16 § förordning om vuxenutbildning.

Vad menas med hemkommun?

Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i.

Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i.

Organisera utvecklingssamtal

Vem ansvarar för att utvecklingssamtal genomförs?

Förskolan

I förskolan har förskollärarna det övergripande ansvaret för att utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande överensstämmer med de nationella målen. Men vem som praktiskt genomför samtalet avgörs på varje förskola. Den i personalgruppen som har ett särskilt ansvar för barnet eller den person som känner barnet bäst kan genomföra utvecklingssamtalet, oavsett vilken yrkeskategori hen tillhör.

De obligatoriska skolformerna

I de obligatoriska skolformerna är det läraren som ansvarar för att genomföra utvecklingssamtal.

Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

I gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska rektorn se till att utvecklingssamtal genomförs. Det är det inte specifikt reglerat vem som ska genomföra samtalet. Till exempel kan elevens mentor ha en sammanhållande roll i förberedelserna inför utvecklingssamtalet.

Alla skolformer

För alla skolformer gäller att rektorn leder det pedagogiska arbetet och beslutar om förskolans eller skolans inre organisation, inklusive hur utvecklingssamtalen ska organiseras. Men rektorn kan överlåta enskilda ledningsuppgifter åt en anställd eller uppdragstagare som har tillräcklig kompetens och erfarenhet. Ytterst är det huvudmannen som ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra författningar. Kommunen är huvudman för kommunala förskolor och skolor, medan styrelsen är huvudman för fristående förskolor och skolor.

Källor: 2 kapitlet 8 och 10 §§, 8 kapitlet 11 § skollagen, proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet sidorna 352–353, proposition 2017/18:183 En gymnasieutbildning för alla sidan 139, Läroplan för förskolan, Skolverkets allmänna råd med kommentarer om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen sidan 12.

Rektorns ansvar

Hur behöver läraren som håller i utvecklingssamtalet i grundskolan och motsvarande skolformer förbereda sig?

Läraren som håller i utvecklingssamtalet företräder skolan. Det är viktigt att läraren har fått information från de andra lärare som undervisar eleven inför samtalet. Utvecklingssamtalet ska innehålla konkret och relevant information även om ämnen som läraren själv inte ansvarar för. Rektorn måste skapa förutsättningar för att lärarna ska kunna utbyta information, så att den lärare som håller i utvecklingssamtalet får en samlad bild av elevens kunskaper. I vissa fall kan även information från elevhälsan bidra till en mer fullständig bild av elevens skolsituation.

I utvärderingen inför utvecklingssamtalet kan det framgå att eleven riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. I så fall är det viktigt att läraren som ansvarar för utvecklingssamtalet talar om det för eleven och vårdnadshavaren. Eleven och vårdnadshavaren ska få information om vad som behöver förbättras och vilka åtgärder skolan kommer att vidta. I vissa fall ska utvecklingssamtalet resultera i ett åtgärdsprogram.

Källa: Skolverkets allmänna råd med kommentarer om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen sidorna 11–13 och 16.

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Kan en förskola eller skola genomföra utvecklingssamtal i grupp?

Det är viktigt att det finns förutsättningar för ett trepartssamtal mellan eleven, vårdnadshavaren och läraren. Det är också viktigt att samtalet präglas av respekt och förtroende mellan dem som deltar. Skolan måste organisera utvecklingssamtalet så att man kan uppnå det. Tänk också på att det kan innebära svårigheter ur sekretesshänseende om fler personer än läraren, eleven och vårdnadshavaren närvarar i samma lokal.

Källa: Skolverkets allmänna råd med kommentarer om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen sidan 11.

Kan en förskola eller skola genomföra utvecklingssamtal genom att elever och vårdnadshavare får gå runt till olika lärare eller boka tid med vissa lärare?

I skollagen finns det inget uttryckligt hinder mot att fler än en lärare deltar i utvecklingssamtalet. Men i Skolverkets allmänna råd om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen betonas att utvecklingssamtalet ska vara ett trepartssamtal mellan eleven, vårdnadshavaren och läraren och att det ska präglas av respekt och förtroende. Det är viktigt att utvecklingssamtalet blir ett samtal, ett möte, mellan eleven, vårdnadshavaren och skolan. Skolan måste organisera utvecklingssamtalet så att man kan uppnå det.

Källa: Skolverkets allmänna råd med kommentarer om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen sidorna 11–12.

Kan eleven själv leda utvecklingssamtalet?

Eleven ansvarar inte för att genomföra utvecklingssamtalet. Det är läraren som är ansvarig och ska hålla i samtalet. Tänk också på att det ibland kan vara svårt för en elev att förmedla en tydlig bild av sin skolsituation. Samtidigt är det viktigt att utvecklingssamtalet blir ett samtal, ett möte, mellan eleven, vårdnadshavaren och skolan. Utvecklingssamtalet kan leda till en bredare beskrivning av elevens skolsituation genom att de tre parterna ger varsin bild och gemensamt bidrar till att eleven utvecklas på bästa sätt. Eleven kan själv värdera och beskriva sitt skolarbete genom att till exempel visa egen dokumentation i olika former.

Källa: Skolverkets allmänna råd med kommentarer om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen sidorna 12–13.

Kan elever och vårdnadshavare kräva skriftlig dokumentation vid utvecklingssamtalet i de årskurser där skolan inte behöver ta fram en skriftlig individuell utvecklingsplan?

I skollagen finns det inget krav på att själva utvecklingssamtalet ska dokumenteras. I de årskurser där man inte sätter betyg ska skolan upprätta en skriftlig individuell utvecklingsplan (IUP) en gång per läsår i samband med ett av utvecklingssamtalen. I de årskurser där man sätter betyg avgör läraren vilken dokumentation som behövs för att stödja elevernas kunskapsutveckling och för att säkerställa ett brett och varierat underlag inför betygssättningen. Men det finns inget krav på att läraren ska ha med sig delar av detta underlag eller annan specifik dokumentation till utvecklingssamtalet.

Källor: 10 kapitlet 12–13 §§, 11 kapitlet 15–16 a §§, 12 kapitlet 12–13 a §§, 13 kapitlet 12–13 §§ skollagen, Skolverkets allmänna råd med kommentarer om betyg och betygssättning sidorna 20–21.

Individuella utvecklingsplanen (IUP)

Vem får närvara vid utvecklingssamtal?

Har en förälder som inte är vårdnadshavare rätt att vara med vid utvecklingssamtalet?

Enligt skollagen är det barnets eller elevens vårdnadshavare som ska erbjudas att delta i utvecklingssamtalet. En förälder som inte har vårdnaden om sitt barn har inte ansvar för barnet på samma sätt som en vårdnadshavare och kan inte heller kräva att få vara med på utvecklingssamtalet. Men även om en förälder som inte är vårdnadshavare inte kan kräva att få närvara vid utvecklingssamtalet står det i läroplanerna för de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet att skolan fortlöpande ska informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling. Oavsett vem man informerar om barnets eller elevens situation måste man ta hänsyn till bestämmelserna om sekretess och tystnadsplikt. En utomstående eller en förälder som inte har vårdnaden om sitt barn har inte samma ställning som en vårdnadshavare i sekretesshänseende.

Källor: 8 kapitlet 11 §, 9 kapitlet 11 §, 10 kapitlet 12 §, 11 kapitlet 15 §, 12 kapitlet 12 §, 13 kapitlet 12 §, 29 kapitlet 14 § skollagen, 12 kapitlet 2–3 §§ offentlighets- och sekretesslagen, Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet, Läroplan för grundsärskolan, Läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall, Läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall.

Får en vårdnadshavares partner eller någon annan anhörig vara med vid utvecklingssamtalet?

Enligt skollagen är det barnets eller elevens vårdnadshavare som ska erbjudas att delta i utvecklingssamtalet. Om andra personer än barnets vårdnadshavare ska vara med vid ett utvecklingssamtal bör båda vårdnadshavarna vara överens om det.

Oavsett vem man informerar om barnets situation måste man ta hänsyn till bestämmelserna om sekretess och tystnadsplikt. En utomstående eller en förälder som inte har vårdnaden om sitt barn har inte samma ställning som en vårdnadshavare i sekretesshänseende.

Källor: 8 kapitlet 11 §, 9 kapitlet 11 §, 10 kapitlet 12 §, 11 kapitlet 15 §, 12 kapitlet 12 §, 13 kapitlet 12 §, 29 kapitlet 14 § skollagen, 12 kapitlet 2–3 §§ offentlighets- och sekretesslagen.

Måste förskolan eller skolan erbjuda två utvecklingssamtal om barnets eller elevens vårdnadshavare inte vill träffa varandra?

Om förskolan eller skolan vill erbjuda separata tider för utvecklingssamtal står det dem fritt att göra det, men det finns ingen sådan skyldighet enligt skollagen. Huvudregeln är att båda vårdnadshavarna har samma rätt till information om barnets eller elevens utveckling. Därför måste förskolan eller skolan ha ett enhetligt förhållningssätt för hur förskollärare och lärare kan agera i en situation där vårdnadshavarna inte vill delta i samma utvecklingssamtal. Förskolans eller skolans förhållningssätt ska utgå från barnets bästa.

Källor: 1 kapitlet 10 §, 3 kapitlet 3 § skollagen, Skolverkets allmänna råd med kommentarer om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen sidan 12.

Vad ska en förskola eller skola göra om en vårdnadshavare inte vill komma till utvecklingssamtalet eller inte tycker att den erbjudna tiden passar?

Förskolan eller skolan ansvarar för att genomföra utvecklingssamtalet. och för att i god tid föreslå en tidpunkt för samtalet. Skollagen ger ingen vägledning kring vad man ska göra om det inte går att hitta en tid som passar alla inblandade. Det finns heller ingen bestämmelse i skollagen om hur många gånger förskolan eller skolan behöver erbjuda en tid för utvecklingssamtal. Man får därför försöka komma fram till en lösning som passar alla inblandade. Utvecklingssamtalet kan äga rum vid olika tidpunkter under terminen.

Källor: 8 kapitlet 11 §, 9 kapitlet 11 §, 10 kapitlet 12 §, 11 kapitlet 15 §, 12 kapitlet 12 §, 13 kapitlet 12 § skollagen, Skolverkets allmänna råd med kommentarer om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen sidan 12.

Senast uppdaterad 03 september 2020