Start
› Skolutveckling
› Forskning och utvärderingar
› Artiklar om forskning
› AI inom bedömning väcker förhoppningar och farhågor

AI inom bedömning väcker förhoppningar och farhågor

Artificiell intelligens har i dag inverkan på utvecklingen inom områden som teknik, samhälle och utbildning. Det finns begränsat med forskning om hur AI kan användas som stöd för bedömning, men förhoppningen är att AI kan hjälpa lärare med automatiserad bedömning för tidsbesparing. Samtidigt finns det frågor om tillförlitligheten i bedömningen samt hur verktyg som Chat GPT öppnar upp för fusk.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Artificiell intelligens är ett område som har väckt uppmärksamhet och stort intresse inom många områden de senaste åren. Inte minst inom utbildning har AI gjort sitt intåg och skapat ett eget forskningsfält.

Som ett område inom detta forskningsfält finns också ett specifikt intresse för AI och bedömning. Denna artikel syftar till att ge en inblick i vad en del forskning hittills fokuserat på och vad ny forskning, nationell såväl som internationell, framöver kan komma att behandla kopplat till AI och bedömning.

Forskningen om AI och utbildning är begränsad

Först kan vi konstatera att forskning om AI och utbildning är relativt begränsad, inte minst den forskning som fokuserar på AI och bedömning. För att ändå måla upp en bild av forskningsläget måste blicken lyftas och riktas internationellt samt mot högre utbildning. Doktoranden och tidigare högstadieläraren Cornelia Linderoth vid Linköpings universitet skriver en avhandling inom området AI och bedömning och är sakkunnig på området.

– Det pågår forskning, men det har inte publicerats jättemycket i en svensk kontext. Det mesta är också inom högre utbildning på universitet, säger hon.

Trots att forskning saknas inom svensk grundskola och gymnasium menar Cornelia Linderoth att det går att dra paralleller mellan befintlig forskning och den svenska skolkontexten. Vad gäller befintliga forskningsresultat från högre utbildning kan även en del av dessa resultat vara av relevans för svensk grundskola och gymnasium, menar hon. Det som i dag införs och testas inom högre utbildning menar Linderoth är sådant vi sannolikt även kommer att se framöver inom svensk grundskola och gymnasium.

Som alltid är det dock viktigt att tolka resultat med försiktighet när forskning är genomförd inom annan skolform eller utanför svenskt skolsystem och kontext.

Automatiserad bedömning kan spara tid

Vilka spår kan då urskiljas ur den befintliga forskningen? Det finns flera nyare forskningsöversikter från 2022 och 2023 som gemensamt ger en bild över vilka områden AI används inom när det gäller bedömning.

De amerikanska forskarna Helen Crompton och Diane Burke visar i sin litteraturöversikt från 2023 hur större delen av den forskning som hittills publicerats fokuserat på hur bedömning kan automatiseras genom AI, vilket i sin tur är tänkt att kunna spara tid för lärare i sitt arbete.

Forskare framhäver att potentialen med AI inom bedömning är stor. De brittiska forskarna Mary Richardson och Rose Clesham argumenterar i en studie från 2021 för att om AI används väl skulle teknologin kunna underlätta lärares bedömningsarbete och potentiellt ge större utrymme för läraren att fokusera exempelvis på planering av undervisning.

Är AI-bedömning tillförlitlig?

Richardson och Clesham drar även slutsatsen från tidigare forskning från 2021 att AI i bedömning av prov inom språk faktiskt kan användas med hög tillförlitlighet. Potentialen med AI som stöd inom lärares bedömningspraktik menar Clesham är stor. Det kan minska mänsklig partiskhet och fördomar i bedömning samtidigt som bedömningen kan vara lika tillförlitlig som den mänskliga.

Dock väcker annan forskning frågor och möjligen farhågor om det här. I en svensk studie från 2019 av Stefan Hrastinski med kollegor har bland annat lärare och andra verksamma inom pedagogisk utveckling inom högskola och universitet intervjuats.

Utifrån lärarnas perspektiv väcks å ena sidan frågan och farhågan om vi kan lita på automatiserad bedömning genom AI. Pedagogiska utvecklare å andra sidan problematiserar vems bedömning som har företräde; vad är sant om AI och läraren inte är överens om bedömningen?

Forskare lyfter frågor om AI och bedömning

Även Cornelia Linderoth menar att man inom forskning trycker på potentialen med AI, men att det samtidigt finns flera frågor som bör lyftas kring AI i relation till lärarens roll.

– Det ställer ju väldigt många frågor till lärarprofessionen. För vad händer om vi lägger över den ändå viktiga delen av en lärares arbete på en algoritm? Vad händer med lärarens relation till sina elever om man till exempel inte själv läser texter de har skrivit? Hur påverkas den personliga kontakten med eleverna? Och vad händer med lärarens egen fortbildning kring att hålla sig uppdaterad och på fötterna i sin bedömning, säger hon.

AI kan ge stöd för individanpassad undervisning

Ett annat område forskningsöversikterna lyfter fram är hur AI kan individanpassa både läromedel, prov och elevåterkoppling. Eleverna kan få personliga genomgångar, uppgifter och respons genom att tekniken med hjälp av AI analyserar elevernas prestationsdata och levererar individanpassat material tillbaka.

– En väldigt stark positiv riktning i AI-läromedel eller så kallad adaptiv maskininlärning är just att man också kan få hjälp att få syn på elevernas kunskaper utifrån de här adaptiva läromedlen, säger Cornelia Linderoth.

AI kan skapa material åt läraren

I flera studier, bland annat i en översikt från 2022 genomförd av den australiensiske forskaren Zachari Swiecki med kollegor, pekas ytterligare ett område ut där så kallad generativ AI, det vill säga skapande AI, kan användas för att producera material åt läraren. Exempelvis kan generativ AI skapa provfrågor, som flervalsfrågor eller frågor med öppna svarsalternativ.

Bland annat ger forskarna exempel på hur AI används för att skapa prov där utgångspunkten är en större samling av frågor. Genom användande av AI väljs frågor i provet ut och anpassas utifrån elevers förmåga. På så sätt får eleverna ett skräddarsytt prov. Genom metoden visar forskning att antalet frågor i elevprovet kunde minska med 50 procent.

Andra områden där Swiecki med kollegors studie visar AI:s potential är exempelvis inom bedömning av längre texter, där AI kan bedöma och poängsätta texter inom olika kategorier. Genom att AI kan användas för att ge återkoppling till eleven så kan den fungera som ett stöd för elever i sitt skrivande.

AI och akademisk ohederlighet

Ett nyare område inom AI och bedömning handlar om AI och vad man i forskningen benämner som akademisk ohederlighet, men vad i vardaglig mening närmare skulle benämnas som fusk. Enligt Cornelia Linderoth finns det inte mycket forskning om metoder för lärare att använda för att komma runt problem med fusk med generativ AI, som Chat GPT.

– Jag tror att det här med fusk, den forskningen kommer nu. I september förra året så satt jag och pratade om att jag hade hört att det skulle komma någon ny AI-motor som skulle kunna generera text, och vad det kommer att göra med vår syn på kunskap. Och helt plötsligt dök Chat GPT upp och väckte frågan hur kan vi veta vem som har skrivit texten.

– Det har inte varit ett superstort fokus i forskning om AI men det kommer säkerligen bli det när man nu har en generativ AI-motor som kan skapa text så oerhört fort och relativt bra. Väldigt många saker ställs på sin ände, säger Cornelia Linderoth.

En forskningsartikel från Storbritannien av Simon Sweeney skriven 2023 lyfter just den centrala frågan ”vem skrev det här?” som säkerligen flera lärare erfarit och ställt sig. I användande av generativ AI blir gränsen otydlig mellan det egna arbetet och det som är genererat.

En av få studier som går att finna om Chat GPT är en mindre intervjustudie med studenter vid ett universitet i Filipinerna, där resultatet visar att över hälften av de intervjuade uppger att de känt sig lockade av att fuska med hjälp av AI-verktyget.

Framtida forskning i Sverige

Avslutningsvis kan det vara intressant att blicka framåt. Vilken forskning kan vi exempelvis tänka oss få se framöver inom svensk kontext och grundskola. Cornelia Lindroth ger en fingervisning utifrån hennes forskning framöver.

– Jag är intresserad av vad lärare själva tycker och tänker. Mitt fokus nu är att titta på vad AI i den bästa av världar skulle kunna hjälpa till med, enligt lärarna. Hur skulle det kunna se ut? Hur tänker man kring det? Vad tänker man att AI inte ska vara till för i ett skolsammanhang? Och hur tänker lärare att deras profession kommer att påverkas? Vilken typ av förändringar kan behöva göras?

– Jag är väldigt intresserad av att sätta mig ner och prata med lärare eftersom de rösterna är väldigt osynliga i mycket av forskningen. Det finns ganska få studier i dagsläget som faktiskt tittar på lärarnas plats i det här och professionen kopplat till det, säger Cornelia Lindroth.

Text: Johan Forsell, Linköpings universitet