Analogier kan användas tidigt i undervisningen i NO

Barn kan använda analogier tidigare än vad man hittills trott. Redan i första klass kan elever förstå och även hitta på egna analogier. Med rätt stöd och i rätt situation kan analogier vara ett bra sätt att undervisa på och ge intressanta klassrumsdiskussioner menar forskare.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Tidigare har många, däribland utvecklingspsykologen Jean Piaget, hävdat att barn inte klarar av att använda analogier förrän de är över 10 år. Forskare från Linköpings universitet visar i en artikel att även barn mellan sju och åtta år kan klara av att förstå analogier. I vissa fall kunde barnen även skapa egna analogier för komplexa naturfenomen.

Forskarna Jesper Haglund, Fredrik Jeppsson och Johanna Andersson har gjort en studie med 25 elever i en klass i årskurs 1. Barnen fick med stöd av forskarna tänka ut vilka likheter som finns mellan till exempel en bil och en cykel. Det visade sig att barnen var bra på att förstå hur de skulle tänka kring vad som ”fungerar på samma sätt”. Flera barn kunde också förstå svårare analogier. De jämförde till exempel däcken på en bil med skorna på en person. Att det blev en sådan skillnad mot tidigare resultat kan bero på hur forskarna gjorde sin studie.

- Vi gjorde vår studie i klassrumsmiljö. En sådan miljö är rikare än miljön vid traditionella intervjuer mellan forskare och individuella barn, förklarar Jesper.

Analogier viktiga för att lära naturvetenskap

En analogi är en speciell typ av jämförelse. Ett klassiskt exempel från fysiken är analogin mellan solsystemet och en atom enligt Bohrs atommodell. Planeterna har samma förhållande till solen som elektronerna har till atomens kärna. Analogin jämför alltså förhållandena inom två olika områden. Däremot jämför analogin inte sakernas enskilda egenskaper, vilket skulle kunna få en att tro att atomkärnan är gul och varm som solen.

Analogier är viktiga redskap för lärare, eftersom de kan hjälpa elever att sätta ord på något abstrakt genom att jämföra med saker de redan vet. Enligt forskarna passar det väl ihop med tanken att elever är aktiva i att skapa sin egen kunskap.

- Användning av analogier i undervisningen utgår tydligt från grundantagandet i ett konstruktivistiskt perspektiv: att man bara kan lära sig genom att bygga på det man redan vet, enligt Jesper.

Även forskare inom naturvetenskap använder analogier och andra bildspråk för att förstå och kommunicera sina resultat. Till exempel kan teorier från ett område inom vetenskapen ge forskare nya idéer om hur resultat inom ett annat område ska förstås. Det innebär att de skapar sina egna analogier för att förstå bättre.

Egna analogier svårare

I exemplet med bilen och cykeln pekade forskarna ut vad barnen skulle jämföra. I nästa skede lät forskarna barnen hitta på egna analogier. I denna övning fick barnen alltså bara veta ena delen av det de skulle jämföra.

Först fick de förutse och testa vad som händer i två praktiska gruppövningar kring fysiska processer som bara går åt ett håll (irreversibla processer). Den ena handlade om vad som händer med handtaget på ett stekjärn på en spisplatta när man sätter på plattan. Det andra fallet handlade om hur saker blandas. Kulor i två olika färger låg från början åtskilda i en låda, och under övningen fick barnen vicka på lådan för att se vad som händer. Efter övningarna skulle barnen själva försöka tänka ut något som fungerar på samma sätt.

Det visade sig vara svårare för barnen att hitta på egna analogier än att hitta likheter mellan två på förhand bestämda områden. Trots det lyckades en del barn ändå komma på analogier på egen hand. Till exempel jämförde en flicka hur värmen går från plattan till stekjärnet med hur värmen går från ett strykjärn till en pärlplatta. En pojke jämförde blandningen av kulor med hur fruktbitar blandas i en fruktsallad.

Barnen fick även rita bilder för att de lättare skulle kunna förklara sina analogier. Forskarna såg att barnen använde bilder på olika sätt. I vissa fall var det tydligt att barnen använde teckningarna som ett stöd för tänkandet. Men i många fall kopierade de av varandra, och fokuserade på att bilderna skulle se bra ut.'

Använd analogier tidigt i skolan

Forskarna menar att lärare mycket väl kan börja använda analogier redan tidigt i undervisningen om naturvetenskap. Men det är viktigt att ge barnen tillräckligt mycket stöd, och att använda områden som barnen känner till väl. Trots att det var utmanande för barnen i studien att komma på egna analogier, menar forskarna att det kan vara ett bra sätt att undervisa. I så fall är det viktigt att diskutera med barnen vilka likheterna är, och var analogin upphör att gälla.

- Vi kan också bli mer lyhörda för elevernas egna spontana analogier och plocka upp dem till diskussion i undervisningen, föreslår Jesper. Det kan många gånger räcka att en eller några få elever kommer på en analogi för att intressanta klassrumssamtal ska komma igång.

Jesper Haglund och Fredrik Jeppsson är redaktörer för antologin ”Modeller, analogier och metaforer i naturvetenskapsundervisning”. Den ges ut av Studentlitteratur under slutet av 2013. I boken utvecklar författarna bland annat sina tankar kring barns analogier.

Text: Gunnar Höst

Källa:

Haglund, J., Jeppsson, F., & Andersson, J. (2012). Young children's analogical reasoning in science domains. Science Education, 96(4), 725-756.

Publicerad 10 oktober 2013.  Senast uppdaterad 29 december 2021.