Ändrade villkor för lärande när alla elever får egen dator

När eleverna har var sin dator ställs ökade krav på den fysiska miljön. Eleverna blir mer mobila och klassrummen uppfattas ibland som begränsande för skapandet av nya arbetssätt.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Det är några av ett flertal resultat som framkommer i Anna Åkerfeldts rapport ”Lärande i digitala miljöer. Observation av 1:1”, som också är en del av ett avhandlingsarbete.

Anna Åkerfeldt, som är doktorand i didaktik vid Stockholms universitet vid institutionen för pedagogik och didaktik, har under tre år (2009-2011) deltagit i ett utvärderingsprojekt där en kommun satsade på att sponsra de kommunala skolornas elever och lärare med bärbara datorer i en så kallad en-till-en satsning. I projektet följdes fyra klasser över en treårsperiod. Eleverna som deltog var i åldern 7-18 år.

Resultaten visar på en komplex bild av implementeringen av en-till-en: Lärare har lämnat ”tips och trix”-stadiet och för nu samtal om vikten att använda datorn för att kunna öppna upp klassrummet till det omgivande samhället.

De pekar samtidigt på vikten av it-pedagoger som stöd i arbetet med digitala resurser. Nya typer av tjänster och arbetsuppgifter har uppkommit i samband med införandet av datorer. Det kan vara att skolan tilldelar en lärare ett it-ansvar på en del av tjänsten eller att man anställer en it-chef, vilket innebär andra kvalifikationer.

Redskapen påverkar hur uppgifterna utförs

En del av projektet, men framförallt Annas avhandlingsarbete, fokuserar hur digitala resurser påverkar individers möjlighet och förutsättningar att representera sin kunskap i skolan:

– Ett grundantagande är att de redskap och resurser som lärare och elever använder i undervisning och lärande formar dess mening och innehåll, men också att resurserna formar och påverkar elevernas sätt att handla och utföra uppgifterna. Det innebär att de digitala resurserna delvis omförhandlar villkoren för lärande. Ett exempel är lärarnas förändrade möjlighet till kontroll över innehållet i undervisningen då eleverna kan ”googla” fram alternativ till läroboken och därmed skapa ett annat innehåll än vad kanske läraren avsåg. Medierna – och den sociala praktiken - skapar förutsättningar och villkor för lärande och vilka aktiviteter som är möjliga att genomföra, säger Anna Åkerfeldt.

Mindre lärobok, mer visuellt material

Fyra delstudier utgör utvärderingsprojektets material. I den första genomfördes videoobservationerna i fyra olika klasser under tre år i ämnena svenska, matematik och SO.

– Gemensamt är att lärarna i någon grad går ifrån läroboken på ett eller annat sätt under de tre åren och konstruerar egna arbetsuppgifter i relation till en-till-en. Speciellt är detta tydligt på högstadiet och gymnasiet, i de lägre åldrarna finns redan ett arbetssätt där läroboken inte används i samma utsträckning. Vi kan också se att det sker en ökad elevaktivitet på högstadiet och i de lägre åldrarna. I de lägre åldrarna ökar det individualiserade arbetet.

– På gymnasiet i matematik finns en tendens till att en minskad andel elever tar med sig sina datorer till skolan. Det sker också en gradvis ökning av framförallt lärarnas användning av visuellt material, särskilt i gymnasieklassen, i matematik och i de lägre åldrarna. Ibland tenderar lärarna att gå tillbaka till ett analogt arbetssätt där datorn inte integreras i undervisningen. Förändringsprocesser av detta slag tar tid både för lärarna och eleverna att anpassa sig och hitta ett arbetssätt där datorn fungerar som ett naturligt redskap.

Ändrat sätt att tala om arbetssätt

Den andra delstudien bestod av fokusgruppsamtal med lärare och rektorer kring deras uppfattningar om utmaningar när de bärbara datorerna integrerades i deras verksamheter.

– Det har skett en tydlig förändring i lärarnas sätt att samtala kring sitt arbetssätt och hur de arbetar med datorerna i undervisningen, säger Anna Åkerfeldt. Även rektorerna samtalar i stor utsträckning om vikten av att förändra undervisningen och arbetssättet i skolan och pekar på ett pågående arbete när det gäller att organisera och skapa förutsättningar för kunskapsdelning på skolorna.

Elevernas entusiasm mattas

Vad säger eleverna då? Vid tre tillfällen har elever på nio skolor besvarat enkäter.

– Elevernas entusiasm kring användningen av datorn i relation till skolarbetet mattas av efter varje år. Detta syns tydligast i högstadiet och på gymnasiet. Antalet elever som vill att läraren ska använda datorn på varje lektion minskar i samtliga årskurser.

Enkäterna visar samtidigt att ett varierat datoranvändande har ökat.

– Det är framförallt i årskurs 4-6 det sker en ökning av antalet elever som anger att de arbetar med bild, ljud och video. Annars är den mest använda programvaran enligt eleverna Word i samtliga åldrar.

Alla ämnen inte representerade

Inom ramen för utvärderingsprojektet har även Petter Karlström vid Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet, gjort en programanalys för att belysa den verktygslåda som står till buds för lärares praktik i den aktuella en-till-en-satsningen.

Analysen visar att programmen stödjer både faktainhämtning och erfarenhetsbaserad kunskap, men att det är lite sämre med program för sociala aspekter och för reflektion. Inte heller alla ämnen finns representerade i programutbudet, det löser lärarna via olika webbtjänster.

Text: Marie Leijon

Källa:

Rapporten Lärande i digitala miljöer. Observation av 1:1 Länk till annan webbplats.

Publicerad 28 maj 2013.  Senast uppdaterad 15 oktober 2020.