Är samhällskunskap rätt ämne att ge medborgarkunskaper?

Den svenska skolans demokratiuppdrag gäller skolan som helhet. Men det innehåller också efterfrågade kunskaper och förmågor som behöver specifik undervisning för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig. Men frågan är var medborgarkunskaper ges.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Samhällskunskap har ofta ansetts vara det bästa lämpade ämnet för sådan undervisning men har i den forskningsrelaterade debatten påståtts till viss del tappat den ledande rollen. Blanck & Lödén menar i en artikel att användande av nyckelbegreppen ”samhälle” och ”samhällsanalytiskt tänkande” kan stärka samhällskunskapsämnets möjlighet att bidra till elevernas medborgarkunskaper.

Att den svenska skolan har en uppgift att ge medborgarkunskaper är inte särskilt omdiskuterat och det finns också starkt stöd för detta i styrdokument som skollag, läroplaner och kursplaner. Detta innebär bland annat att ge kunskaper om medborgerliga rättigheter och skyldigheter, att ge färdigheter för att förstå företeelser i samhället och att bidra till samhällsengagemang.

Men i vilken grad skolan faktiskt har möjlighet att genomföra detta och vilka skolämnen som är bäst lämpade och som har det tydligast inskrivet i sina styrdokument är mer omtvistat och också föremål för en akademisk debatt. Inte minst gäller detta för ämnet samhällskunskap. Johan Sandahl menar till exempel att medborgarkompetenser inte framträder så tydligt i ämnesplanen för samhällskunskap och att det där snarare framkommer ett medborgarideal av en analytisk betraktare och framförare av åsikter mer än som en faktisk deltagare.

I diskussionen om ämnet samhällskunskap har det också framförts att ämnet saknar identitet, är splittrat och har svårt att ge förutsättningar för att skapa en helhet i undervisningen. Detta skulle också kunna ses som en orsak till samhällskunskapens eventuellt minskade roll för medborgarskapsutbildningen. I en artikel i tidskriften Nordidactica menar Blanck & Lödén att svagheten i ämnet är överdriven men att det kan behövas något eller några samlande begrepp som samhällskunskapsämnet kan använda för att knyta ihop dess många delar och perspektiv till en helhet. Deras förslag är samhälle och samhällsanalytiskt tänkande.

Reflekterande åskådare som huvudsaklig ambitionsnivå

Innan Blanck & Lödén går närmare in på hur deras förslag på bärande begrepp ska kunna användas resonerar de sig fram till vad de menar kan vara en rimlig ambitionsnivå för skolans medborgarskapsutbildning. Särskilt gäller detta vilken grad av engagemang och samhällsdeltagande som utbildningen ska leda till. De hänvisar till flera forskningsinriktningar men tar särskilt stöd i den tyske demokratididaktikern Joachim Detjen och hans teori om fyra olika medborgartyper: 1. Politiskt ointresserad medborgare 2. Reflekterande åskådare 3. Den handlingsförmögne medborgaren 4. Aktiv medborgare.

Blanck & Lödén menar att medborgartyp 2, den reflekterande åskådaren, bör ses som den rimliga miniminivån för ämnet samhällskunskap. Ett ämne som samhällskunskap, menar de och Detjen, kan främst ge bidrag till elevernas kognitiva kompetens som att kunna analysera olika företeelser och aktörer i samhället. Denna kognitiva kompetens bör ses som en förutsättning för att kunna delta i samhället på ett genomtänkt och effektivt sätt. Men för det faktiska deltagandet som medborgartyp 2 och 3 krävs också andra förmågor som exempelvis att förstå text och att kunna uttrycka sig i både tal och skrift. Dessa kompletterande förmågor kan erövras i andra ämnen och även utanför skolan.

Blanck & Lödén är dock noggranna i påpekandet att ge eleverna förutsättningar för att uppnå medborgartyp 2 ska ses som en miniminivå för ämnet samhällskunskap. Det bör ske undervisning i ämnet där faktiskt deltagande övas men det är medborgartyp 2 med dess reflekterande åskådare som kan vara realistiskt för de flesta eleverna att uppnå.

Detta ger eleverna möjlighet till både nutida och framtida deltagande, särskilt om reflektionerna relateras till en helhet bestående av vad som påverkar och styr vårt samhälle och vad som krävs om vi vill förändra det vi uppfattar som dåligt eller åtminstone mindre bra. Och det är i relation till detta, att kunna knyta delar av den kognitiva kompetensen till en helhet, som Blanck & Lödén för fram begreppen samhälle och samhällsanalytiskt tänkande.

Samhälle och samhällsanalytiskt tänkande som utgångspunkt och mål

Även om forskningen inte är överens om en gemensam definition av ”samhälle” så finns det en samsyn om att den sociala miljön som finns i ett samhälle på något sätt är begränsad och ordnad, att den innehåller normer och regler som både påverkar människornas beteende och som påverkas av samma människors agerande. De akademiska discipliner (allra minst statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi) som ryms i skolämnet samhällskunskap har många analytiska verktyg i form av begrepp och teorier som kan ge svar på frågor om samhället. Till exempel på vilket sätt den sociala miljön är begränsad, hur informella normer påverkar individen eller hur strukturen för beslut av formella normer ser ut.

Svagheten är dock ofta att det blir separata frågor och separata svar när begreppen från de olika akademiska disciplinerna används. Om samhällskunskapsläraren utgår från ”samhälle”, både som begrepp och fenomen när eleverna lär sig analysera via begrepp kan också begreppsanvändningen ge en helhetsförståelse. Delarna kan då tillsammans sägas utgöra ett ”samhällsanalytiskt tänkande” som bidrar till en förståelse av ”samhället”. Då får också ämnet samhällskunskap en tydligare bild av att bidra till medborgarkunskaper där ett samhällsengagemang kan förstås och ses som en viktig del i samhällsutvecklingen.

Blanck & Lödén avslutar med att deras förslag till stor del bygger vidare på sådant som redan utförs i samhällskunskapsundervisning. Exempel från klassrumsstudier bekräftar detta där elever ges verktyg för att förstå viktiga aspekter av samhället, att kunna vara en reflekterande medborgare. Men studierna visar också på behovet av något som kan knyta ihop de olika reflektionerna och analyserna. Förhoppningsvis kan begreppet ”samhälle” utvecklas till att kunna fungera som denna utgångspunkt och sammanhang.

Text: Anders Broman

Källor:

Med samhället i centrum – Medborgarskapsutbildningen och samhällskunskapsämnets relevans. Länk till annan webbplats.

Leitbilder der Demokratie-Erziehung: Reflektierte Zuschauer – interventionsfähige Bürger – Aktivbürger.

Samhällskunskap och historia i svensk gymnasieskola: ämnenas roll och relation i diskurs och ämnesplaner. Länk till annan webbplats.

Publicerad 12 februari 2019.  Senast uppdaterad 25 februari 2022.