Återkoppling effektivare i yrkesämnen än i teoretiska
En effektiv återkoppling kräver att eleverna är aktiva. Det visar en norsk studie där kvalitet i återkoppling, elevers användning av återkoppling och hur elever och lärare uppfattade återkoppling undersöktes.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning
Det överordnade syftet med det tvååriga projektet på sex skolor i Norge var att studera om bedömning och återkoppling stöttade elevers lärande i olika ämnen. Bedömningspraxis och upplevda effekter av återkoppling studerades i anslutning till sex ämnen; matematik, engelska, norska samt yrkesämnena matlagning, snickeri och frisör.
Undervisning bygger inte på tidigare återkoppling
För att studera hur lärare och elever uppfattade att bedömning och återkoppling användes i klassrummet och som uppföljning av prov genomfördes en omfattande enkät. Denna följdes sedan upp genom fokusintervjuer med lärare och elever. I studien jämförs elevernas svar med lärarnas. Det finns stora skillnader mellan deras uppfattningar om användning av bedömning och återkoppling.
I yrkesämnena var eleverna med i planering av mål och utformandet av kriterier för bedömning, något som mycket sällan förekom i de teoretiska ämnena. Systematisk användning av återkoppling för att stödja elevers framtida lärande var dock sällsynt i alla ämnen. Återkoppling används för att diskutera lösningar på uppgifter, men undervisningen bygger inte på tidigare återkopplingsdiskussioner.
Aktiviteten hos eleverna avgörande
Aktiviteten hos eleverna var avgörande för hur de kunde använda återkopplingen som gavs. Passiva elever som behöver mer stöd kan inte tillgodogöra sig den återkoppling som görs. Lärarna visar att de har svårt att ge effektiv återkoppling till elever som inte skriver eller lämnar in uppgifter.
I uppgifter i yrkesämnen diskuterar eleverna olika lösningar och eleverna menar att de får mer adekvata svar från sina kamrater än från lärarna. En elev säger att lärarna kan mycket men att de ofta inte förstår vilken hjälp eleven efterfrågar. Kamratåterkopplingen sker i den aktuella lärandeprocessen och kan därmed stödja lärandeprocessen.
Återkoppling inte alltid tvåvägskommunikation
Återkoppling sker generellt i anslutning till prov och muntligt i klassrummet. Mer sällan ges återkoppling under tiden som elever arbetar med uppgifter i teoretiska ämnen. Matematik utgör ett undantag. Här ges utförliga instruktioner om problemlösning inför olika arbetsområden, vilket inte förekom i norska och engelska.
Studien visar att lärare uttrycker stor omsorg om sina elevers lärandeprocesser men att återkopplingen inte alltid är en tvåvägskommunikation. Lärarna utgick att eleverna använde sig av den återkoppling som gavs. Detta gällde bara för de aktiva eleverna.
Text: Ingrid Mossberg Schüllerqvist
