Attityder och hjälpmedel viktiga i undervisning av synnedsatta

Matematik, teknik och naturvetenskapliga ämnen kräver en hög grad av abstrakt tänkande. Samtidigt kräver de goda förmågor att visualisera och att använda visuell information. Därför blir det en särskild utmaning att lära ut dessa ämnen till elever med funktionsnedsättningar inom synområdet.

I en nyligen publicerad undersökning menar man att lärares attityder och tillgången till pedagogiskt anpassat material och hjälpmedel är viktiga faktorer för att elever med svåra synnedsättningar/blindhet ska lära sig matematik och naturorienterande ämnen.

I artikeln ”Impact of Adaptive Materials on Teachers and their Students with Visual Impairments in Secondary Science and Mathematics Classes" av Rule, Stefanich, Boody och Peiffer rapporteras utfallet av en undersökning av vad som händer när elever med grav synnedsättning/blindhet ges nya möjligheter att lära sig matematik och naturorienterande ämnen.

Fick tillgång till nya hjälpmedel

Artikelförfattarna pekar på svårigheter att rekrytera till högre utbildning inom naturvetenskap och teknik. Det är också ovanligt med studenter med funktionsnedsättningar inom dessa utbildningar. Man menar att detta dels innebär att man inte använder de möjligheter som finns till att lösa rekryteringsproblemet samtidigt som elever med funktionsnedsättningar inte ges samma möjligheter som andra elever. Projektet som beskrivs i artikeln syftar just till att förbättra möjligheterna för elever med funktionsnedsättningar inom synområdet att lyckas inom matematik och naturorienterande ämnen.

I USA, där undersökningen genomförts, är elever med grav synnedsättning/blindhet i regel integrerade i ”vanliga” klasser. 13 elever i åldern 13-18 år och 15 av deras lärare deltog i projektet. Eleverna bedömdes prestera minst lika väl som sina klasskamrater. Åtta av eleverna är blinda och fem har grav synnedsättning. Under ett års tid genomfördes en rad förändringar i skolvardagen; eleverna fick framförallt ökad tillgång till uppförstorade texter och/eller texter upplästa av talsyntes, taktila bilder och man fick ökade möjligheter att känna på olika material, så kallad ”hands-on-science”. Projektet utvärderades med intervjuer med lärare före och efter. Framförallt studerades förändringar i attityder och i själva undervisningen.

Positivt både för lärare och elever

I huvudsak uttrycker lärarna att projektet inneburit positiva förändringar både i deras egen attityd till elevgruppen och för eleverna själva. I intervjuerna berättar lärarna också om hur de mött och hanterat olika pedagogiska utmaningar. Ett intressant resultat är att flera av de tonåriga eleverna motsatte sig förändringarna eftersom de ansåg att de blev utpekade av de särskilda insatserna. I analysen identifieras tre olika strategier som lärarna använde för att hantera detta: 1) att låta alla elever omfattas av den förändrade pedagogiken 2) att övertala eleven om nödvändigheten av anpassningen och 3) att för övriga klassen skapa förståelse för elevens funktionsnedsättning och också klargöra vikten av att göra anpassningen. Intressant är också följande slutsats: ”…many adaptations provided for the student with visual impairment benefitted the entire class”.

Intressant utvärdering med begränsningar

Artikeln är intressant på många sätt. För det första kan man säga att den förskjuter perspektivet på ett viktigt och intressant sätt. Forskarna redogör för tidigare forskning som visar hur studenter med synnedsättning ofta avråds från att utbilda sig inom matematik, teknik och naturvetenskapliga ämnen och på så viss kan artikeln alltså sägas erbjuda ett nytt perspektiv på elevgruppens möjligheter.

Man redogör också för en rad olika sätt att anpassa undervisningen till elevgruppen. Dessutom innehåller artikeln en intressant genomgång av tidigare forskning inom området, av elevgruppens rättigheter och hur elevgruppen uppfattas av lärare på olika nivåer. Artikelförfattarna diskuterar även studiens brister. Framförallt är det kanske avsaknaden av mer ”objektiva” mått på lärandet och en kontrollgrupp som saknas. Det blir alltså svårt att avgöra vilken effekt förändringarna hade och också vad det är som ger resultat. Det hade också varit mycket intressant om elevernas perspektiv getts utrymme i artikeln. Men som en dörröppnare till ett högintressant och viktigt område fyller studien en viktig funktion.

Text: Claes Nilholm

Källa:

Rule, A., Stefanich, G., Boody, R. och Peiffer, B. (2011) Impact of Adaptive Materials on Teachers and their Students with Visual Impairments in Secondary Science and Mathematics Classes. International Journal of Science Education, 33(6), 865-887.