Båda språken viktiga för tvåspråkiga elevers lärande

Tvåspråkiga elevers båda språk är viktiga resurser vid undervisning i naturvetenskap. En ny studie visar att elever bland annat hjälper varandra med okända svenska vardagsord genom att översätta. Resultaten visar även att det är viktigt att eleverna får stöd för att undvika missförstånd kring framförallt vetenskapliga begrepp.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Det vardagliga språket är basen när elever lär sig att hantera ett naturvetenskapligt språk. För tvåspråkiga elever består vardagsspråket av två olika språk, och forskning visar att båda kan vara resurser vid lärandet. Men det leder även till utmaningar, särskilt i klassrum där läraren inte kan samma språk som sina elever. Forskare vid Stockholms universitet har gjort en studie av hur tvåspråkiga elever i årskurs 7 använder sina språk när de lär sig om kemi.

Exempel ur vardagen inte alltid välbekanta

När lärare tar exempel ur vardagen som stöd för undervisningen så kan det bli problem om eleverna inte är bekanta med alla ord. En av forskarna var med på lektioner om syror och baser under en månad, och såg att elever ofta fick be läraren att klargöra ords och uttrycks betydelser. Alla elever kände till exempel inte till ordet ”vask”, vilket gjorde att de först inte förstod lärarens exempel om propplösare. När läraren illustrerade sitt exempel på tavlan förstod eleverna att de kunde använda ordet ”handfat” istället, vilket de kände till.

I många fall var det alltså inte bara det vetenskapliga innehållet som gav problem, utan även ord ur vardagen eller vad läraren avsåg med sina frågor. Eleverna i studien talade turkiska och svenska, och resultaten visar att de använde båda språken när de lärde sig. De kunde till exempel hjälpa varandra genom att hitta det turkiska ordet för svenska vardagsord som de inte kände till.

– När det gäller vardagsord så underlättade översättningarna generellt sett elevers förståelse av det naturvetenskapliga innehållet, enligt forskaren Zeynep Ünsal.

Resultaten visar även att vetenskapliga termer också kunde leda till problem för eleverna. Vid en lektion förklarade läraren vad ”kalk” är genom att referera till kalksten, och antog att eleverna visste vad det är. Det gjorde de dock inte, vilket innebar att deras frågor om ordet inte fick något svar. Eleverna kunde därför inte följa med helt i det som läraren gick igenom. För att kunna förstå var eleverna tvungna att efter lektionen själva ta reda på det turkiska ordet för kalk. Eleverna kände till denna vetenskapliga term på turkiska men inte på svenska, vilket visar hur båda språken kan bidra som resurser vid lärandet.

Mångtydiga termer kan ge problem vid översättning

Ett annat problem uppstod när eleverna översatte termer på fel sätt, något som framför allt visade sig kunna ge problem vid översättning av vetenskapliga termer. Ordet ”lösning” är ett exempel på en sådan term. På svenska är ordet mångtydigt och fångar både en vardaglig och en vetenskaplig betydelse. Turkiska skiljer däremot på ordet för lösning i vardaglig betydelse (till exempel ”lösning av ett problem”) och i kemin (till exempel ”en sur lösning”).

På grund av att eleverna inte kände till den vetenskapliga betydelsen så översatte de ordet enligt den vardagliga betydelsen. Eleverna tolkade därför begreppet på ett sätt som inte stämmer med hur det används i kemi. En elev förklarade till exempel att en starkt basisk vätska är en lösning eftersom den kan lösa problemet med stopp i avlopp. Zeynep Ünsal påpekar dock att det inte bara är flerspråkiga som kan ha svårt att tolka vetenskapliga ord. Därför är det viktigt att alla lärare arbetar aktivt med språket för att ta reda på om elever förstår innehållet i undervisningen.

– Eleverna skulle ha kunnat göra samma tolkning av termen ”lösning” genom att använda sig av endast svenska, enligt Zeynep Ünsal.

Viktigt stödja tvåspråkiga i skolan

Studien gav även exempel på problem som kan uppstå när tvåspråkiga elever inte kan använda båda sina språk som resurs. Eleverna berättade vid gruppintervjuer att läraren inte ville att de skulle översätta åt varandra under prov. Detta gjorde att de ibland inte kunde svara på alla frågorna, eftersom provet innehöll för dem okända vardagliga svenska ord. Enligt Zeynep Ünsal har tidigare studier visat att svårigheter med språket kan bidra till att en lägre andel av tvåspråkiga elever har behörighet till gymnasiet jämfört med enspråkiga.

– Det är därmed ytterst viktigt att lärare uppmärksammar detta samt arbetar förebyggande, säger  Zeynep Ünsal.

Eleverna fick inget stöd i att använda båda sina språk som resurser eftersom såväl lektioner som lärobok och prov var på svenska. Läraren använde dock bilder och gester som ett sätt att minska de problem som kan bero av språket, för att på så sätt stödja elevernas lärande. En annan möjlig form av stöd som forskarna nämner är att helt enkelt låta elever ha tillgång till ett lexikon. Zeynep Ünsal menar även att lärare aktivt kan stödja tvåspråkiga elevers lärande genom att låta dem som kan samma språk arbeta ihop.

– Självklart är inte detta något som går att genomföra i alla klasser då det kräver att minst två talar samma språk. Men det är ett möjligt sätt att stödja och resultaten från studien visar att det faktiskt hjälper eleverna, säger Zeynep Ünsal.

Text: Gunnar Höst

Källa:

Ünsal, Z., Jakobson, B., Molander, B. O., & Wickman, P. O. (2016). Science education in a bilingual class: problematising a translational practice Länk till annan webbplats.. Cultural Studies of Science Education, 1-24.

Publicerad 26 januari 2017.  Senast uppdaterad 16 september 2020.