Bättre social skolmiljö kan minska mobbning
Förbättringar inom den sociala skolmiljön är gynnsamma för elevers välmående eftersom de kan bidra till att minska förekomsten av mobbning och stärka elevers möjligheter att hantera svåra situationer. Strategier med mål att förbättra hälsan kan också ha positiva effekter på elevers lärande. Det visar en rapport från Nordens välfärdscenter.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning
Ett syfte med rapporten Adolescent Health in the Nordic Region – Health promotion in school settings, är att inspirera människor verksamma i skolan och att visa exempel på hur man kan stärka faktorer som gör att elever mår bättre. Ett tydligt mål är därför snarare att hitta generella arbetssätt som når det stora flertalet elever i skolmiljön än specifika initiativ som riktar in sig på särskilda målgrupper. Det handlar också om att försöka ge elever verktyg som förbättrar deras möjligheter att ta kontroll över sin psykiska hälsa. Ibland kan detta röra sig om mycket små förändringar i en skola som kan få stor betydelse för elevernas hälsa och välbefinnande. Andra förändringar kan vara större och mer genomgripande och ha som mål att genomföra eller förändra det hälsofrämjande arbetet och att minska förekomsten av negativa faktorer såsom mobbing i skolmiljön.
Här presenteras två delar i rapporten som är av särskild relevans för det hälsofrämjande arbetet i den svenska grundskolan, dels Charli Erikssons kapitel – ” Mental health trends and the role of the school” och dels en exemplifierande text skriven av Louise Hertzberg – ”Reading ambassadors and physical activity both improve health”.
Hälsofrämjande arbete centralt
Charli Erikson beskriver i sin text de utmaningar som ungdomar ställs inför på grund av en rad förändringar som hör till ungdomsperioden. Det handlar om fysiologiska, emotionella och sociala förändringar, samtidigt som ungdomar strävar efter att bli mer självständiga från sina föräldrar. Dessa förändringar gör att ungdomar kan vara sårbara för att utveckla psykisk ohälsa, samtidigt som de också gör val som påverkar deras framtida hälsa, utbildning och socioekonomiska position. Eriksson menar att om vi inte lyckas att mota ungas psykiska ohälsa finns det en risk att detta får konsekvenser också i vuxen ålder. Därför är det hälsofrämjande arbetet helt centralt för ungas välmående. Det är viktigt att unga få möjlighet att utveckla goda sömnvanor, motionsvanor, att utveckla möjligheter att hantera olika typer av svårigheter men också att lära sig att hantera känslor.
Svenska ungdomar upplever större psykisk ohälsa
Det finns ett antal faktorer som kan bidra till att unga upplever stress, vilket i sin tur också kan påverkar deras hälsa negativt. Inte minst gäller detta stora samhälleliga förändringar och förändringar i skolan som gör att unga upplever en osäkerhet och ökad stress.
Vid en jämförelse med andra nordiska länder uppvisar sedan 1980-talet de svenska ungdomarna sämre självrapporterad psykosomatisk hälsa. Fler än tidigare har också vårdats för en psykiatrisk diagnos under de senaste 20 åren, ett mönster som gäller både för flickor och för pojkar.
Huvudfaktorer som visar positiv effekt
Hälsofrämjande initiativ för att förbättra elevers psykiska hälsa fokuserar på att stärka skyddsfaktorer, hjälpa dem att välja bättre alternativ till olika typer av riskbeteenden, och försöka att hjälpa dem att bygga upp en motståndskraft mot och möjlighet att hantera svåra situationer.
Arbete med skolmiljön är av avgörande betydelse för att kunna förbättra elevers välmående. Tidigare forskning har visat på tre huvudfaktorer som har visat en positiv effekt på elevers psykiska hälsa:
1.) Att anta ett helhetsperspektiv där flera personalgrupper i skolan samverkar
2.) Arbete med den sociala miljön i skolan inklusive relationer mellan elever, lärare och föräldrar
3.) Arbete med att utveckla elevers livskunskaper (t.ex. kunskaper om hur man kan hantera svåra situationer).
Exempel på initiativ för att öka rörelse i skolan
Louise Hertzberg menar i kapitlet ”Reading Ambassadors and physical activity both improve health” att både lärande och hälsa påverkas av liknande faktorer i skolan. Det betyder att det som händer i skolan är av särskild betydelse för att kunna utveckla varje elevs förmåga på bästa sätt. Det ömsesidiga sambandet mellan hälsa och lärande gör också att strategier som riktar sig mot att förbättra elevers hälsa med stor sannolikhet också får gynnsamma effekter på elevers lärande.
I kapitlet ges exempel på hur initiativ som har som mål att öka rörligheten i skolan också bidrar till att elevers kognitiva förmåga kan förbättras. Förutom traditionella pulsövningar som har som mål att öka elevers puls och andfåddhet ger Hertzberg exempel där två områden samordnas, genom att elevers rörelse aktiveras samtidigt som deras förmåga inom matematik övas. Ett sådant exempel är dansmatematik, där elever formar siffror med hjälp av sina kroppar för att lära sig och förstå matematik på ett fysiskt sätt.
”Kompis på rasten” är ett annat positivt initiativ som beskrivs i kapitlet. Initiativet går ut på att fritidspersonal finns tillgänglig på rasterna under skoldagen. Fritidspersonalen initierar också aktiviteter som barnen gärna får delta i om de vill. En stor fördel med ”Kompis på rasten” är att ingen behöver vara ensam på rasten: om man inte har någon att leka med kan man vara med i den organiserade leken. En annan fördel är fritidspersonalen kan skapa sig en bild av hur eleverna mår.
Text: Daniel Bergh
