Bedömning i engelska på låg- och mellanstadiet kan präglas av osäkerhet och tidsbrist

Brist på tid och självförtroende, oro över att göra fel, svårtolkade kriterier för bedömning samt vårdnadshavares ointresse. Det är faktorer som kan prägla lärares bedömningspraktik i ämnet engelska för låg- och mellanstadielärare, visar en kvalitativ studie från Mälardalens universitet.

Engelska som ämne har hög status då det värderas högt i många sammanhang i svenska samhället. Trots det visar forskning från 2020 av Thorsten Schröter och Agnieszka Jablonska-Eklöf, att engelska i låg- och mellanstadiet inte alltid ges resurser i relation till hur viktigt ämnet framstår.

I Schröter och Jablonska-Eklöfs studie deltog 15 engelsklärare, verksamma vid två olika kommuner i Sverige, som vid tillfället undervisade elever i årskurs 1–5. Lärarna delades upp och intervjuades tillsammans i sammantaget fyra grupper. Syftet med studien var att undersöka vilka utmaningar och tillvägagångssätt för bedömning i engelska som lärare i låg- och mellanstadiet beskriver. Studiens resultat baseras på en analys av gruppintervjuerna.

Summativ bedömning var i fokus

Schröter och Jablonska-Eklöf lyfter fram att lärarna endast några få gånger gjorde uttalanden som kan kopplas till summativ bedömning, det vill säga den bedömning som syftar till att summera kunskap inför till exempel omdömen, skriftliga individuella utvecklingsplaner eller betyg.

Summativ bedömning tycktes ha relevans först för lärarna i årskurs 6, då betyg sätts och nationella prov genomförs. I andra årskurser relaterade lärarna i studien summativ bedömning främst till arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Även vid utvecklingssamtal med vårdnadshavare beskrev lärarna hur det primära fokuset låg på summativ bedömning. I intervjuerna beskrev lärarna hur vårdnadshavare verkade visa intresse för ämnet först i årskurs 6, eftersom det först då ges nationella prov och sätts betyg.

Lärarna använde inte heller begreppet formativ bedömning i intervjuerna, det vill säga bedömning i syfte att stödja lärande framåt. I samtalen framgick dock att det var något som lärarna använde sig av. Dessa bedömningar skedde dock främst informellt, det vill säga oplanerat och spontant i undervisningssituationerna. I lärarnas berättelser om formativ bedömning framgick även att lärarna upplevde den som svår att genomföra, och en oro uttrycktes för att göra fel.

Lärarna saknar självförtroende och önskar ökade kunskaper i bedömning

Vad som var tydligt i låg- och mellanstadielärarnas berättelser om sin bedömningspraktik i engelska var hur de upplevde osäkerhet och dåligt självförtroende. I intervjuerna gav lärarna uttryck för en oro för att göra fel i bedömningen.

Lärarna beskrev att de upplevde att de saknar kunskaper och förmågor för bedömning. Samtidigt berättade de att de upplevde kunskapskraven (enligt 2011 års upplaga av läroplanen) som otydliga och vaga och att de själva fått leta efter stöd och riktlinjer för bedömning.

Det råder brist på fortbildning och tid

Utöver låg- och mellanstadielärarnas känsla av osäkerhet i sin bedömningspraktik beskrev de även att de inte fått tillräckligt med träning eller vidareutbildning i bedömning. Lärarna beskriver i intervjuerna hur de känt sig exkluderade från vidareutbildning och hur de nedprioriteras i relation till lärare i högre årskurser. Få av lärarna uppgav att de överhuvudtaget fått träning i att bedöma ämnet engelska.

En annan brist, enligt lärarna i ämnet engelska i låg- och mellanstadiet, är att undervisningen kantas av tidsbrist. Detta trots ämnets höga status i olika sammanhang i samhället, som inom affärsvärlden, högre utbildning och för att kunna kommunicera i internationella sammanhang.

Trots ämnets höga status uppgav lärarna att de inte upplevt att ämnet givits tillräckligt med undervisningstid i låg- och mellanstadiet i relation till de mål som eleverna förväntas uppnå i engelska. Lärarna betonade dock i sammanhanget att de får draghjälp i ämnet av positiva influenser utanför skolans sammanhang där engelska finns närvarande, vilket ökat elevernas motivation och intresse för språket.

Som slutsats i studien menar Schröter och Jablonska-Eklöf att resultaten visar på en motsättning mellan hur lärarna i studien värderar engelska i allmänhet i samhället och hur ämnet prioriteras i låg- och mellanstadiet. Timplanen upplevs ge för lite tid åt undervisning i ämnet. Lärare i studien upplever osäkerhet kring sin förmåga att bedöma engelska samt otydligheter i kursplanens kriterier för bedömning. De upplever också att kompetensutveckling för bedömning av yngre elever inte prioriteras.

Text: Johan Forsell, Linköpings universitet

Källa:

Schröter, T., & Jablonska Eklöf, A. (2020). Assessment in English for Young Learners in Sweden Länk till annan webbplats.. Educare – Vetenskapliga Skrifter, (3), 1-45.