Bedömningskultur påverkar elevernas förutsättningar
Umeå universitet har i flera forskningsprojekt analyserat elevers inställning till internationella kunskapsmätningar. I Hanna Eklöfs artikel Skill and will: test-taking motivation and assessment quality analyseras och diskuteras motivationens roll för provresultat.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning
Eklöfs utgångspunkt är att om motivation får för stort genomslag vid provsituation riskerar provresultaten att inte spegla elevernas kunskaper på ett bra sätt. Proven mäter då inte vad som var avsett att mäta. Det innebär i förlängningen att validiteten blir lidande. I synnerhet kan det vara problematiskt då proven har ringa betydelse för den enskilde eleven, men stor betydelse för de som tolkar och använder resultaten, till exempel beslutsfattare.
Motivationsfaktorn spelar också roll på andra sätt. Provens utformning spelar exempelvis generellt sett roll för hur hög motivationen är i provsituationen. Det finns internationella studier som visar att mer komplexa frågor tenderar att leda till mindre motiverade elever. Även samband mellan kön och motivation har påvisats i forskningen.
Motivationen varierar mellan stadierna
Eklöf har framför allt studerat hur motiverade svenska elever är när de gör stora internationella kunskapstest som TIMSS (i TIMSS testas elevernas kunskaper i matematik och naturvetenskap). I artikeln jämförs studier från 2003 och 2008. Dock kan man inte på grundval av detta dra slutsatser om förändringar i motivation över tid då studien 2003 gjordes i årskurs åtta och studien från 2008 genomfördes på gymnasieelever.
När TIMSS genomfördes 2003 i årskurs åtta angav 24 procent av eleverna att de inte kände sig motiverade, motsvarandet siffra för 2008 på gymnasiet var 58 procent. Andelen elever som 2003 i årskurs åtta angav att provet inte var betydelsefullt var 26 procent medan andelen 2008 på gymnasiet var cirka 90 procent.
Åldersfaktorn kan spela roll
Skillnad mellan stadierna kan eventuellt förklaras med åldersfaktorn, men de elever som genomförde TIMSS 2008 tycks också ha varit i en speciell situation. T.ex. gick de sista terminen på gymnasiet och hade redan fått slutbetyg i matematik, vilket kan ha påverkat motivationen negativt
Avslutningsvis konstaterar Eklöf att motivation är viktigt i provsituationen och kanske särskilt viktigt att beakta när provresultaten inte får några direkta konsekvenser för eleven. Samtidigt är det just resultaten på dessa internationella testen som ofta får stort genomslag i den skolpolitiska debatten. Preliminära resultat från framförallt studien 2008 indikerar att resultaten påverkades av elevernas motivation.
Text: Johan Samuelsson
Källa:
Skill and will: test-taking motivation and assessment quality. Hanna Eklöf, Assessment in Education: Principles, Policy & Practice Vol. 17, No. 4, November 2010