Betyg mäter mer än ämneskunskaper

Avhandlingen "Grades and grade assignment: effect of students and school characteristics" har utifrån ett omfattandet empiriskt material analyserat vilka faktorer som påverkar betygen på både skol- och elevnivå.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Alli Klapp Lekholm har utgått från betyg från 99 000 niondeklassare, 8 700 enkätsvar om elevernas attityder till betyg och resultat från nationella prov i studien.

Elevens ämneskunskaper ska ligga till grund för bedömningen men en rad andra faktorer inverkar på betygen. Elevens intressen, föräldrarnas engagemang för barnets skolgång och motivation är sådant som påverkar på betygen.

Knappt 5 procent av enskilda betygen förklaras av andra faktorer än elevens faktiska kunskaper. Det finns könsskillnader när det gäller hur olika variabler påverkar betygen.

Klapp Lekholm hävdar att motivation och intresse delvis förklarar flickornas högre betyg. Vidare visar studien att elevens ämneskunskaper spelar en något mindre roll i skolor där många av eleverna har lågutbildade föräldrar. Det går, enligt Klapp Lekholm, att tolka det som att det sker en viss kompensatorisk betygsättning.

Friskolor och stora skolar sätter också generellt sett högre betyg än genomsnittsskolan. Att så är fallet beror, enligt författaren, inte på skolformen. Snarare bör det förklaras med att elever i dessa skolor generellt sett har en hög andel elever med högutbildade föräldrar.

Källa

Avhandlingen Grades and grade assignment: effect of students and school characteristics Länk till annan webbplats.

Publicerad 14 maj 2012.  Senast uppdaterad 07 april 2022.