Bilder kan störa läsningen för dyslektiker

Bilder i läromedel förutsätts ofta vara ett hjälpmedel för att eleverna ska få ökat stöd att förstå innehållet i en text. För den som inte kan ta till sig informationen i bilden kan bilden i stället vara negativt för lärandet. De eleverna missar då det som bilden är tänkt att tillföra.

Såväl läromedelsförfattare som lärare kan motverka sådana orättvisor. Läromedelsförfattare kan designa läromedel på ett mer genomtänkt sätt. Lärare kan lära elever strategier för att hantera den information som finns i bilder.

Bilder kan bli en nackdel

Bilder förekommer i allt större utsträckning idag tillsammans med texter inte minst i medier baserade på digital teknik. Förmågan att hantera information som förmedlas via bilder sätts också på prov i olika slags läromedel. Eva Wennås Brante beskriver i sin avhandling att denna förmåga får allt större betydelse för elever i deras lärande. Deltagarna med dyslexi hade dock i flera fall, till skillnad mot kontrollgruppens deltagare utan dyslexi, en nackdel av att ha bilder tillsammans med text.

Deltagarna i studien deltar i flera delstudier varav två bygger på experiment. Wennås Brante har därför valt att vända sig till myndiga personer som studerar vid folkhögskola eller på universitetsnivå. Avhandlingens innehåll knyter samtidigt tydligt an till grund- och gymnasieskola. Resultat samt slutsatser är tydligt relaterade även till dessa skolformer.

Skillnader mellan deltagare med dyslexi och kontrollgrupp

För deltagarna med diagnosen dyslexi är inte läsningen automatiserad. Eva Wennås Brante har intresserat sig för om bilder tillsammans med text underlättar eller försvårar deras läsförmåga. En nackdel kan vara att belastningen ökar på arbetsminnet.

  Bilder är inte heller entydigt positiva för lärande, oavsett dyslexi eller inte,  när text presenteras tillsammans med bilder. Det är en övergripande slutsats som dras i avhandlingen. Detta var speciellt påtagligt för de deltagare som hade diagnosen dyslexi.  När bilder innehöll information som var betydelsefull för lärande kunde kontrollgruppens deltagare oftare dra fördel av detta. Deltagarna med dyslexi valde ofta bort att studera bilderna och missade därmed värdefull information.

En tolkning som görs är att deltagarna med dyslexi var tvungna att fokusera enbart på texten. Vid experimentet fanns inte några tidsgränser. Deltagarna bestämde därmed själva hur länge de ville uppehålla sig vid varje text med bild. De hade därför haft möjlighet att ägna tid åt bilderna som kompletterade texterna. Ett problem som Wennås Brante pekar på var att deltagarna med dyslexi valde bort att studera bilderna mer ingående. De missade därmed värdefull information.

  Ogenomtänkt material försvårar förståelse och lärande

  Författaren ställer frågan om läromedelsförfattare i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till hur bilder används. Hon skriver:

  ”Ogenomtänkt designade material framstår därmed som ett slöseri då människor i lärandesituationer inte kan undgå att uppmärksamma ’onödiga’ kontraster” (sidan 91). Det framgår från avhandlingen att ”ogenomtänkt designade material” i särskild stor utsträckning kan försvåra för elever som redan har svårt med läsförståelse.

Råd till lärare och läromedelsförfattare

 Wennås Brante beskriver några aspekter som viktiga för lärare och läromedelsproducenter att ta hänsyn till. Några av de viktigaste aspekterna har här omformulerats till några råd:

• Hjälp elever att utveckla strategier för att hantera bilder (till exempel att inledningsvis skapa en överblick med hjälp av bilder vilket deltagarna i kontrollgruppen gjorde)
• Stöd elevers förståelse av bilder (ta hänsyn till elevers olika förkunskaper, en för svår bild försvårar förståelse och lärande).
• Utnyttja kontrastverkan i såväl texter som i bilder (kontraster drog till sig deltagarnas uppmärksamhet i störst utsträckning).
• Använd inte bilder med irrelevant information eftersom de försvårar förståelse. Även oväsentlig information drar till sig uppmärksamhet och kontraster i oväsentlig information försvårar dessutom ytterligare förståelsen.

Forskningsmetoder som har använts

Wennås Brante har använt sig av ett flertal metoder i avhandlingens fyra delstudierna för att komma fram till dessa resultat och slutsatser. Hon har använt ett screeningmaterial för att kartlägga fonologisk förmåga, gjort intervjuer och ställt läsförståelsefrågor. För att undersöka var deltagarna har fäst uppmärksamheten så har författaren använt eye-tracker-teknologi. Med en sådan registreras ögats rörelser kontinuerligt i relation till ett föremål.

Wennås Brante har därmed kunnat studera vad ögonen har riktats mot under tiden som deltagaren har arbetat med en uppgift. Hon har dokumenterat dessa ögonmönsterrörelser och de har därefter analyserats. På så sätt har hon kunnat fastställa om deltagarna har studerat bilderna. Hon har också kunnat urskilja vilka aspekter av bilderna som har studerats för att inhämta information och hur länge. Detta underlag tillsammans med läsförståelsefrågor och intervjusvar har använts för att studera läsförståelsen.

Text: Johan Malmqvist

Källa:

Avhandlingen Möte med multimodalt material. Vilken roll spelar dyslexi för uppfattandet av text och bild? Länk till annan webbplats.