Bristande kvalitet i individuella utvecklingsplaner

De skriftliga individuella utvecklingsplanerna innehåller inte den typ av framåtsyftande återkoppling som kan stärka elevers lärande, visar en studie från 2019. Flickor får dock mer återkoppling av god kvalitet än vad pojkar får. Forskarna fann även att det var bättre kvalitet på återkopplingen i de skolor där föräldrarna hade högre utbildningsnivå.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Skriftliga individuella utvecklingsplaner (IUP) är obligatoriska i de årskurser där betyg inte sätts. De har två syften. Det ena är att ge omdömen i de olika ämnena för att informera elev och föräldrar om elevens kunskapsläge. Det andra syftet är att fungera som en framåtsyftande planering genom att sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och utvecklas så långt som möjligt i relation till läroplanens mål.

En IUP är alltså tänkt att vara både bakåtblickande och framåtsyftande. I den framåtsyftande planeringen ska skolans insatser finnas med liksom de insatser som elev och vårdnadshavare har möjlighet att bidra med. Information om elevens sociala utveckling får finnas med om rektor så beslutar, men Skolverket betonar vikten av att visa respekt för elevens integritet. IUP:er får dock enligt de allmänna råden inte innehålla personliga beskrivningar av elevens karaktär och beteenden.

Variation mellan skolor undersöks

Den tidigare forskningen om IUP har visat att det finns en stor variation mellan skolor när det gäller hur utvecklingsplanerna utformas. Det finns också indikationer i forskningen om att det förekommer innehåll i utvecklingsplanerna som faller utanför målen i läroplanen, exempelvis utsagor som handlar om eleven som person snarare än elevens kunskaper.

Mot den bakgrunden formulerade Korp, Sjöberg och Thorsen studiens syfte, där intresse bland annat riktas mot i vilken utsträckning IUP innehåller framåtsyftande återkoppling. De undersökte också vilka budskap som förekom som inte handlade om kunskap och om det förekom skillnader i fråga om återkopplingens kvalitet, dels mellan könen och dels mellan skolor där elever har olika bakgrund.

De skillnader mellan skolor som studerades gällde föräldrars utbildningsnivå och utländsk bakgrund. Datamaterialet bestod av 233 IUP:er från årskurs 5 från 31 skolor. Ett systematiskt urval gjordes och en femtedel av IUP:erna ingick i studien.

Ovanligt med framåtsyftande återkoppling av hög kvalitet

Den återkoppling som fanns i utvecklingsplanerna sorterades i fem nivåer, från hög kvalitet till ingen framåtsyftande återkoppling. De olika kategorierna var utformade efter kriterier från tidigare forskning och återkopplingen av hög kvalitet uppfyllde de flesta kriterier för formativ återkoppling, exempelvis att den skulle vara tydlig och specifik och bestå av guidning och råd som kan användas för att utveckla elevens kunskaper, färdigheter och lärprocesser i enlighet med läroplanens mål.

Det visade sig vara ovanligt med användbar framåtsyftande återkoppling i utvecklingsplanerna. I 69 procent av dem saknades framåtsyftande återkoppling helt, och i ytterligare 11 procent var den så diffus att den betraktades som meningslös. Det var mycket ovanligt med framåtsyftande återkoppling av hög kvalitet. Endast 2,3 procent av materialet representerade denna kategori.

På gruppnivå kunde forskarna konstatera att det fanns könsskillnader i utsagorna i utvecklingsplanerna. Flickor fick mer återkoppling av hög kvalitet än pojkar medan det var vanligare att pojkar inte fick någon framåtsyftande återkoppling alls.

Mestadels beröm i återkoppling om personlighet

När det gällde de budskap som inte rörde kunskap eller färdigheter användes fyra kategorier för att sortera innehållet:

  • Budskap för att stärka självförtroende.
  • Budskap om elevens lärandekapacitet.
  • Positiva uttalanden om elevens personlighet eller beteende.
  • Negativa uttalanden om elevens personlighet eller beteende.

I 38 procent av utvecklingsplanerna fanns uttalanden som inte rörde kunskaper och färdigheter. Den övervägande delen av dessa budskap var positiva uttalanden om elevers personlighet eller beteende i form av beröm (21 procent) medan 7 procent var negativa.

De negativa beskrivningarna kunde handla om att eleven var lat, långsam, oengagerad eller ostyrig. När det gällde utsagor av personlig karaktär fick pojkar mer negativa kommentarer medan flickor fick mer kommentarer som riktades mot att stärka självförtroendet.

Inga skillnader på grund av utländsk bakgrund

Resultaten för skillnader mellan skolor i relation till elevernas bakgrund visade inga signifikanta skillnader mellan skolor med olika andel elever med utländsk bakgrund. Däremot fann man skillnader mellan skolor där föräldrars utbildningsnivå varierade. I skolor där föräldrarna hade hög utbildning var det mindre vanligt att eleverna beskrevs som svagpresterande eller att det förekom kommentarer om personlighet eller beteende.

Risk för att elever tappar motivation

Forskarna för en diskussion om att det förekom en hel del kommentarer rörande personlighet, attityd, beteende eller förmåga. I synnerhet de negativa kommentarerna av den karaktären lyftes fram som särskilt olyckliga. Detta mot bakgrund av att när elevens egenskaper karaktäriseras som stabila och opåverkbara kan det innebära att eleven tappar motivation och uppfattar att det inte är någon idé att anstränga sig. Negativa kommentarer som inte handlar om kunskap tillsammans med låga förväntningar kan bli en självuppfyllande profetia.

En annan aspekt som tas upp i diskussionen är skillnaden mellan innehållet i IUP mellan skolor. Forskarna menar här att det tycks som att utvecklingsplanerna snarare bekräftar och förstärker existerande mönster beroende på kön och föräldrarnas utbildningsbakgrund där de i stället skulle behöva ha en kompensatorisk funktion för att minska skillnader i studieprestationer mellan grupper. En kompensatorisk funktion skulle exempelvis kunna innebära en starkare tonvikt på framåtsyftande återkoppling i skolor där föräldrar har låg utbildningsnivå.

Sammanfattningsvis kan konstateras att de skriftliga individuella utvecklingsplanerna sannolikt inte fungerar som effektiva redskap för att stärka elevernas lärande. Inte mer än var tredje skriftlig IUP innehöll någon form av framåtsyftande återkoppling och av den framåtsyftande återkoppling som fanns var det mesta av låg kvalitet. Det fanns väldigt lite information som kunde guida lärande, exempelvis genom råd om hur utveckling kan ske, vilket hade varit önskvärt.

Text: Agneta Grönlund

Källor:

Korp, H., Sjöberg, L. & Thorsen, C. (2019). Individual Development Plans in the Swedish Comprehensive School: Supporting High Quality Learning and Equity, or Rote Learning and Social Reproduction? Scandinavian Journal of Educational Research, 63(2), 229-244.

Skolverket (2013). Allmänna råd med kommentarer om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Skolverket

Publicerad 19 november 2021.