”Critical literacy” synliggör maktrelationer och motiverar

I arbetet med förskolebarns och elevers språkutveckling är det viktigt att vara medveten om komplexa samband mellan barns sociala värld och erfarenheter, olika kommunikationsprocesser, språket, lärande och maktrelationer. Ett sätt att arbeta med språkutveckling utifrån en sådan holistisk syn är "critical literacy".

Syftet med critical literacy är att med språkutvecklande insatser få barn och elever att utveckla förmågan att förstå och påverka sin omvärld och förhålla sig kritiskt till olika beskrivningar av omvärlden.

I ett critical litteracyarbete ska förskolebarn och grundskoleelever ges möjlighet att tillsammans med andra analysera olika textformer som omger dem. Olika textformer kan vara paroller, bloggar, dikter, reklamskyltar, kataloger, filmer, foto, serietidningar, datorspel, TV-program, tidningsartiklar, projektplaner, skönlitterära texter, enkäter etcetera.

Critical literacy handlar om att: a) bygga förståelse för ett innehåll med hjälp av språket, b) kunna tolka och jämföra olika textformer, c) få en sammanhållen syn på språk, kunskap, identitet och demokrati, d) kritiskt granska klass, genus, etnicitet och andra rättvise- och maktfrågor, samt e) engagera barn/elever i för dem relevanta frågor.

I boken ”Glädjen i att förstå” beskriver språkdidaktikerna Kerstin Bergöö och Karin Jönsson lärares och förskolelärares arbete med critical literacy. Boken ger olika exempel på hur arbetet med ett demokratiskt och kritiskt språkarbete kan gå till och vänder sig främst till förskolelärare och lärare i grundskolans tidigare år.

Språket, en del av vår identitet

När vi pratar om critical literacy bör vi ha i åtanke att detta inte är en metod, färdig att ta med sig in i klassrummet eller förskolan. Critical literacy är en syn på språket och språkutvecklande aktiviteter som inbegriper mycket mer än förmågan att kunna skriva och läsa.

Språket hjälper oss att formulera våra framtidsvisioner, beskriva och tolka våra erfarenheter och den värld vi lever i, menar Bergöö och Jönsson. Språket spelar en central roll i våra sociala interaktioner när vi kommunicerar med andra människor i t.ex. sociala medier, visuella texter, tal och skriftspråk. Det är alltså med hjälp av språket som andra människor får en förståelse av oss. Därmed är språket avgörande när vår identitet formeras.

Eftersom våra identiteter och levnadsförhållanden formas av och i olika sociala sammanhang så handlar språkbruk och språkutveckling om maktrelationer och demokrati. Olika aspekter av språket har alltså en existentiell och frigörande innebörd.

Bli en medveten textläsare

Critical literacy är ett flerdimensionellt sätt att arbeta med språket. En viktig dimension i detta arbete är att få barn och elever att förstå hur alfabet, ljud, stavning, språkkonventioner och mönster fungerar. Det är viktigt att poängtera att språkutvecklande arbete inte bara handlar om att kunna avkoda bokstäver och ljud. Det gäller också att förstå hur språk, syntax och stil påverkar textens innehåll och budskap, menar Bergöö och Jönsson.

Likaledes måste läraren utarbeta didaktiska ramar som främjar skapande, bruk och kritisk analys av olika textformer. Eleverna och barnen måste förstå att olika texttyper har olika syften, struktur och ton, understryker författarna.

I lärandesituationer har lärares sätt att ställa frågor och frågornas och uppgifternas utformning central betydelse för möjligheten för barnen och eleverna att gå från ytinlärning till allt större djup i sin förståelse av viktiga ämnen, företeelser och frågor. Bergöö och Jönsson skriver att critical litteracyarbete måste inkludera följande frågor:

• Med vilka värderingar skrivs en viss text?
• Vad försöker texten göra med mig?
• Vilka röster och intressen finns i texten?
• Vilka är tysta och frånvarande?

Språkliga maktrelationer måste synliggöras

Lärare måste synliggöra uteslutningsprocesser, marginaliserade perspektiv och andra maktrelationer som klass, genus och etnicitet. På sikt handlar det om att eleverna ska ges möjlighet att förstå vad det är som påverkar deras levnadsförhållanden, syn på omvärlden och var och hur deras livsvillkor kan förändras.

En medveten textbrukare ska kunna se att texter aldrig är neutrala utan representerar ett visst sätt att se på världen, en röst eller ett intresse, konstaterar Bergöö och Jönsson. Texten gör något med sina läsare och det måste barn och elever få hjälp att förhålla sig till. Bokens huvudtes är att lärare måste medvetandegöra barnen och eleverna om makt- och kunskapsrelationer som texter av olika slag försätter dem i.

Text: Vanja Lozic

Källa:

Bergöö Kerstin, Jönsson Karin. Glädjen i att förstå: språk- och textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur, 2012.