Det är skolans ansvar att alla elever lyckas

I Essunga har ändrat tänkande vänt en negativ trend till framgång. Rektorns upprepade mantra har varit att ”alla ska lyckas i klassrummet och att det är skolans ansvar!”. Traditionen att skylla ifrån sig har brutits.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Forskningsresultat från förändringsarbetet i det numera nationellt välkända Essunga kommun har publicerats internationellt. I artikeln med titeln ”Raising achievement through inclusion” betonar dock författaren att det inte hävdas att det är rörelsen mot inkludering i sig som har lett till högre kunskapsresultat vid den studerade skolan. Forskningsartikelns rubrik blir därmed vilseledande. Enligt författaren är det snarare strävan mot inkludering som sannolikt har haft en indirekt inverkan på skolans högre kunskapsresultat.

Strävan mot inkludering har främst lett till ökad medvetenhet om forskning, läroplan och undervisning. Detta har varit genomgående i samtliga genomförda intervjuer att denna ökade medvetenhet har relaterats till inkluderingsidén. I artikeln betonas att fokuseringen på måluppfyllelse, genom inkludering, också har lett till en vidare definition av vad en framgångsrik skola är, samt till en ändring av tänkandet i skolan.

Det ändrade tänkandet – en ny tankestil

En tankestil har etablerats på högstadieskolan där samtliga intervjuer är gjorda. Tankestilen beskrivs ha inkludering som en centralt vägledande princip för undervisningen och elevers lärande. Detta ska ses som att det har etablerats en samsyn kring grundläggande principer om likvärdighet och rätt till meningsfullt deltagande i undervisningen för alla elever.

Tänkandet syftar till målet att få ett mer inkluderande samhälle. I tänkandet betonas skolans ansvar som mycket viktigt. Rektorns kritiska funktion för etablerandet av en ny tankestil beskrivs. Rektorns upprepade mantra: att alla ska lyckas i klassrummet och att detta är skolans ansvar, har haft stor betydelse för tänkandet vid skolan.

Skolans ansvar betonas

Enligt författaren har en tidigare tradition på skolan att skylla elevers misslyckanden på yttre förhållanden därmed brutits. I stället för att hänskjuta orsaker till problem till någon yttre omständighet, som att elevens problem beror på familjesituationen, så har skolans ansvar betonats.

En utmaning har varit att övertyga skolans lärare och föräldrar att stödet till elever i behov av särskilt stöd ska ges i klassrummet och att det är möjligt för lärare att undervisa alla elever i ordinarie klasser. Stöd i resultat från forskningsstudier beskrivs här ha varit av stor vikt.

Viktiga faktorer för skolans trendbrott

Studien visar på en mängd resultat som ses som viktiga för skolans trendbrott – att på mycket kort tid ha avancerat från en måluppfyllelse bland de sämsta kommunerna i landet (2007) till de främsta (2010). Detta har skett i en inkluderande anda där samtliga mindre segregerade grupper har tagits bort och eleverna har fått sin placering i vanlig klass.

Anledningen till att smågrupper togs bort var att eleverna inte kunde återvända till sina ordinarie klasser, vilket var den uttalade målsättningen. Eleverna kom inte ifatt sina klasskamrater, vilket var tanken med stöd i små grupper. Från skolans sida motverkades därmed en etablerad exkludering av elever.

Forskningsbaserade angreppssätt

Författaren skriver att även nivågruppering övergavs. De frigjorda resurserna har använts till ökad lärarbemanning särskilt i ämnena svenska, engelska och matematik. Inga ökade medel har tillförts men skolan har fått behålla det budgetutrymme som fanns tidigare med de särskilda undervisningsgrupperna.

Ett annat viktigt initiativ som framhålls är det forskningsbaserade angreppssätt som har använts i förändringsarbetet. Forskning som visar på goda resultat för elever, såväl socialt som kunskapsmässigt, i heterogena klasser, var ett stöd för förändringsarbetet i en inkluderande riktning. Lärare fick studera forskningstexter och genom en ökad andel lärare som arbetade parvis så fanns möjligheter till reflektioner kring undervisningen gentemot den lästa forskningslitteraturen vid seminarier och i andra sammanhang.

Åtgärder relaterade till förändrat tänkande

Studien visar alltså och beskriver ett flertal åtgärder som har vidtagits i förändringsarbetet. Dessa är relaterade till ett förändrat tänkande än tidigare vid skolan. De kan samtidigt ses som viktiga resultat för förståelsen av Essungas trendbrott. Ytterligare andra åtgärder eller resultat som framhålls i artikeln som samtidigt har varit väsentliga delar för förändringsarbetet är:

  • Positiva förväntningar på eleverna
  • Hög uttryckt ambitionsnivå bland personal och elever, högre än godkända betyg
  • En undervisning med tydligt uttryckta mål och kriterier
  • Tydlig struktur på lektioner
  • Reducerande av praktiska hinder, till exempel att extra böcker och pennor tillhandahålls
  • Tydlig auktoritetsroll intas av lärare
  • Kontrakt med elever och noga kontroll med uppföljning vid frånvaro
  • Läxhjälp två eftermiddagar i veckan
  • Lovundervisning vid samtliga lov
  • Rik variation av undervisningsmetoder av aktivt arbetande lärare
  • Ett närmare samarbete med bland annat socialtjänst och fritidsverksamhet

Det framgår också att specialundervisning där en speciallärare undervisar en elev – undervisning erbjöds som komplement till ordinarie undervisning. Den bedöms ha varit en framgångsfaktor i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Vidare framgår att elevers olikheter används som en resurs i undervisningen, riktigt hur framgår inte. Men det framhålls att det övergripande målet i kommunen har varit att alla elever redan under tidig skolgång ska möta vad som beskrivs som den naturliga variationen av elever.

Tankestilen – avgörande som framgångsfaktor

Resultat och slutsatser baseras på en omfattande insamling av uppgifter. Ett flertal grupper har intervjuats; politiker, förvaltningschefer, rektorer, speciallärare, specialpedagoger, lärare, elever, föräldrar och annan personal inom kommunen. Observationer har gjorts i klassrum, samtal har förts med elever och personal.

Dokumentanalyser av skriftliga dokument har gjorts, däribland en loggbok som en specialpedagog har fört sedan 2007. Genom resultatsammanställning och analys har det ändrade tankesättet eller tankestilen kommit att framstå som viktig för att förstå skolans förändring.

I artikeln beskrivs en kärnfråga: att undersöka vad som är kännetecknande för en skola som har en inkluderande inriktning, goda kunskapsresultat och som även i sådana aspekter som meningsfullt och lustfyllt lärande samt sociala hänseenden visar på goda resultat. Mycket av detta har beskrivits i denna artikel av Persson där tankestilen, eller ”tänket”, av vuxna vid den studerade skolan, med efterföljande åtgärder, kan betecknas ha varit en särskilt viktig framgångsfaktor.

Text: Johan Malmqvist

Källa:

Artikeln Raising achievement through inclusion. Länk till annan webbplats.

Publicerad 15 maj 2013.  Senast uppdaterad 28 september 2020.