Det finns en variation i hur elever ser på ekonomins roll i hållbar utveckling

I en studie undersökte forskare vilka argument som elever på gymnasiet använder när de diskuterar kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling. Resultaten visar att det finns en stor variation i hur elever kopplar samman den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling med de sociala och ekologiska dimensionerna.

En undervisning som hanterar ekologiska, sociala och ekonomiska dimensioner tillsammans kan gynna lärande för hållbar utveckling genom att stödja elevers förståelse för hållbarhetsfrågors komplexitet. Det är alltså viktigt att inte bara behandla de tre dimensionerna av hållbar utveckling var för sig, utan också att ta upp hur de hänger ihop och vilka motsättningar som kan finnas mellan dem.

Den ekonomiska dimensionen är central för att förstå samband mellan de andra två dimensionerna, menar en del forskare. Det finns dock forskning som tyder på att den ekonomiska dimensionen inte tas upp vid lärande för hållbar utveckling.

En anledning till att ekonomiska aspekter av hållbar utveckling ofta inte behandlas i skolan kan vara att lärare känner en osäkerhet inför hur det kan tas upp i undervisningen. Ett sätt är att låta undervisningen utgå från variationen i elevers uppfattningar om ekonomiska aspekter av hållbar utveckling.

För att få veta mer om hur elever tänker kring detta undersökte forskare från Karlstads universitet hur elever på gymnasiet argumenterar utifrån den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling.

Resultatet visar på en variation i elevresonemangen. Elever skiljer sig bland annat åt i huruvida de ser ekonomisk tillväxt som nödvändig för eller som ett hot mot hållbar utveckling. Sådana skillnader kan vara utgångspunkt för intressanta diskussioner i klassrummet, menar forskarna.

– Studien visar också hur viktig den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling är för att komma åt kärnan i elevernas tankar om hur hållbar utveckling kan åstadkommas, säger forskaren Teresa Berglund, vid Karlstads universitet.

Eleverna har fyra typer av resonemang

Forskarna bakom studien, Teresa Berglund och Niklas Gericke, har tidigare beskrivit fyra olika typer av förhållningssätt till den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling. De fyra typerna representerar olika sätt att förhålla sig till ekonomisk tillväxt, ekonomisk utveckling och vilken relation dessa aspekter har till hållbar utveckling:

• Odelat positiva: Både ekonomisk tillväxt och utveckling är nödvändiga för att uppnå en hållbar utveckling. Varken ekonomisk tillväxt eller utveckling hotar hållbar utveckling.
• Nyanserat ambivalenta: Ekonomisk utveckling är en förutsättning för att nå en hållbar utveckling. Ekonomisk tillväxt är ett möjligt hot mot hållbar utveckling och inte nödvändig.
• Dubbelriktat övertygade: Ekonomisk tillväxt är både nödvändig för och ett hot mot hållbar utveckling. Även ekonomisk utveckling är nödvändig för hållbar utveckling.
• Kritiska: Varken ekonomisk tillväxt eller ekonomisk utveckling är nödvändiga för att uppnå en hållbar utveckling. De flesta i denna grupp såg även ekonomisk tillväxt som ett hot mot hållbar utveckling.

Baserat på hur eleverna i studien svarade på en skriftlig enkät med tre olika frågor delades de in i fyra grupper, en för varje typ av förhållningssätt. De fyra övergripande förhållningssätten kan ses som en beskrivning av skillnader i stora drag som kan finnas mellan elever. I studien ville forskarna få reda på mer om hur eleverna i de olika grupperna resonerade.

Det finns en stor variation i argument

I studien deltog totalt 19 elever som gick tredje året på gymnasiets naturvetenskapliga eller samhällsvetenskapliga program i åtta stycken fokusgrupper. Varje grupp bestod av elever som svarat i enlighet med ett av förhållningssätten på enkäten med de tre frågorna om ekonomisk tillväxt, ekonomisk utveckling och hållbar utveckling.

Eleverna fick i fokusgrupperna bland annat diskutera innebörden av hållbar utveckling, samt begreppen ekonomisk tillväxt och ekonomisk utveckling och hur dessa kan vara sammankopplade med hållbar utveckling. Forskarna analyserade sedan inspelningarna med avseende på hur eleverna beskriver den ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling, och hur eleverna resonerar om delar av de tre dimensionerna i relation till varandra.

De fyra grupperna visade sig göra olika kopplingar mellan de tre dimensionerna av hållbar utveckling. Till exempel såg elever i de två grupperna med ett odelat positivt förhållningssätt de ekonomiska aspekterna som en separat del av hållbar utveckling, som måste vara hållbar i sig. De såg teknikutveckling, konsumentmakt och livsstilsval som viktiga för att uppnå hållbarhet.

Samtidigt lyfte eleverna att ett fokus på kortsiktiga vinster riskerar att leda till föroreningar, vilket alltså innebär en koppling mellan den ekonomiska och den ekologiska dimensionen. De såg också att ekonomisk tillväxt kan gynnas på ett socialt ohållbart sätt, där vinster baseras på försämrad hälsa hos människor.

Även eleverna i de nyanserat ambivalenta grupperna såg de ekonomiska aspekterna som något fristående som behöver vara hållbart i sig. Även dessa grupper såg att ekonomin kan inverka både positivt och negativt på de ekologiska och sociala dimensionerna.

Överlag menade de att ekonomisk tillväxt är negativ för såväl miljön som samhället, då det ökar belastningen på miljön och leder till ökade ekonomiska klyftor. Ekonomisk utveckling ansåg de däremot kunna leda till positiva sociala effekter, till exempel genom ökade satsningar på gemensam välfärd och möjligheten att omvandla utvecklingsländer till utvecklade länder.

De dubbelriktat övertygade såg även de att ekonomin kan ha såväl positiva som negativa effekter på de andra två dimensionerna. De ansåg att ökade investeringar kan bidra till miljövänliga lösningar, samtidigt som vi behöver undvika ett ökat konsumtionssamhälle och uppnå en cirkulär ekonomi. Eleverna resonerade om att den sociala dimensionen av hållbar utveckling kan gynnas genom att fler människor får bättre levnadsstandard, samtidigt som ekonomisk tillväxt kan leda till ökad girighet och korruption.

Eleverna i de kritiska grupperna hade i diskussionerna fokus på den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling. En del elever gjorde kopplingar till de andra två dimensionerna av hållbar utveckling, där de lyfte konsumtionens negativa inverkan på miljön på grund av ökad produktion och utarmning av naturresurser. Konsumtion av tjänster menade de däremot kan vara en möjlighet att bidra till både ekonomisk och ekologisk hållbarhet.

De menade också att ansvaret för hållbarhet behöver flyttas från individen till en samhällelig nivå, samt att en enklare livsstil skulle kunna bidra till både bättre miljö och bättre hälsa och välmående. Samtidigt ansåg de att det för vissa mindre resursstarka länder kunde vara viktigt att utveckla sin ekonomi.

Variation i resonemang är en möjlig utgångspunkt för undervisning

Forskarna menar att de olika uppfattningarna om hur den ekonomiska dimensionen hänger ihop med de andra två dimensionerna av hållbar utveckling kan vara en bra utgångspunkt för att undervisa inom området. En sådan undervisning kan skapa förutsättningar för diskussioner där olika perspektiv kan lyftas fram och diskuteras, vilket kan ge eleverna möjlighet att få syn på och utforska hållbarhetsfrågans komplexitet.

– Den här studien visar vilka perspektiv gymnasielärare som undervisar på detta sätt sannolikt kommer att möta i klassrummet, säger Teresa Berglund.

I artikeln lyfter forskarna fram två olika diskussioner som skulle kunna ingå i undervisningen. En sådan diskussion kan utgå från frågan om ekonomisk tillväxt leder till bättre möjligheter för människor att konsumera miljövänligt, eller om det snarare leder till ett mer utpräglat konsumtionssamhälle med negativa effekter på miljön.

Denna diskussion kan hjälpa eleverna att uppmärksamma att konsekvenser av val kan peka åt flera olika håll samtidigt. Dessutom kan diskussionen fördjupas genom att ta upp hur viktig resursfördelningen sedd ur ett geografiskt perspektiv är, eftersom ekonomisk tillväxt kan ha olika effekter beroende på hur resursstarkt ett land är.

En annan möjlig diskussion som forskarna lyfter skulle kunna ställa tekniska lösningar på hållbarhetsfrågor mot en återgång till en mindre resurskrävande livsstil som två olika vägval för att sträva mot hållbar utveckling. I det sammanhanget blir det relevant att uppmärksamma tidsdimensionen i relation till hållbar utveckling.

Genom att införa ett historiskt perspektiv kan eleverna få utforska hur tekniska lösningar både bidragit till att skapa eller förvärra hållbarhetsutmaningar och till att stödja en hållbar utveckling. Diskussionen kan också undersöka hur livsstilar och välmående varierat ur ett historiskt perspektiv.

– Den typen av öppna, utforskande frågor tror jag även skulle vara givande att använda sig av i klassrumsdiskussioner, säger Teresa Berglund.

Text: Gunnar Höst

Källa:

Teresa Berglund & Niklas Gericke (2022). Diversity in views as a resource for learning? Student perspectives on the interconnectedness of sustainable development dimensions Länk till annan webbplats.. Environmental Education Research, 28:3, 354-381.