Dokumentationsmotiv präglar återkoppling i lärplattform
Både likheter och skillnader mellan analog och digital återkoppling framträder i avhandlingen ”Återkoppling i analoga och digitala klassrum”. Spänningen mellan återkoppling med formativt och summativt syfte är tydlig när återkoppling ges både med och utan dator medan ett fokus på dokumentation framträder som ett nytt fenomen när återkoppling ges i lärplattform.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning
En bakgrund till studien beskrivs dels utifrån ett ökat intresse för formativ bedömning, där återkoppling är en viktig del, dels i form av ett intresse för hur digitaliseringen påverkar arbetet i skolan. Avhandlingen består av två delstudier. Den första delstudien genomfördes i en undervisningsmiljö där eleverna inte var utrustade med varsin dator och publicerades första gången i form av en licentiatuppsats (Grönlund, 2011). Den andra delstudien genomfördes i 1:1-miljö där eleverna hade tillgång till dator både i skolarbetet och på fritiden. Studiens syfte har varit att synliggöra lärares återkoppling i samhällskunskap i gymnasieskolan i analog och digital kontext med särskilt intresse för återkopplingens formativa syfte.
Skillnad mellan sammanhang och redskap
En utgångspunkt för studierna var lärares beskrivningar av hur de ger återkoppling. Datamaterialet består av skriftliga dokument med återkoppling, observationer av återkoppling i klassrum och i lärplattformar samt kvalitativa intervjuer med 11 gymnasielärare från 10 skolor där tre olika lärplattformar användes. I analysen särskiljdes sex sammanhang. Det handlar om återkoppling på skriftliga prov och skriftliga uppgifter men också om återkoppling i loggbok, vid återlämningssamtal, muntlig återkoppling under elevers arbetsprocess och om återkoppling som ges i de digitala lärplattformarna. I lärplattformen kunde urskiljas tre olika redskap för återkoppling nämligen gradering, vilket innebar en kryssruta med betygsbeteckning, en matris med kunskapskraven och textkommentar.
Formativa och summativa mål
I dagens återkopplingsforskning betonas återkoppling som en dialogisk och utvecklande process och återkopplingens karaktär framställs som betydelsefull för elevers lärande. Den har förutsättningar att stödja elevers lärande om den är utvecklad, framåtsyftande, och stärker elevens självstyrning. Däremot bör återkoppling som lockar till jämförelser undvikas, exempelvis återkoppling som riktar fokus mot betyg. I studien visas att olika sammanhang och redskap ger olika möjligheter för formativ återkoppling. I både analog och digital återkoppling framträder en summativ återkoppling med fokus på betyg. De sammanhang som framstår som gynnsamma för formativ återkoppling är när muntlig återkoppling ges under pågående arbetsprocess.
Spänningar kan urskiljas där handlingar med summativa mål ter sig kontraproduktiva i relation till formativa mål med återkopplingen. Ett exempel är att läraren antar olika roller när återkoppling ges. När läraren ger återkoppling i rollen som bedömare är det rationellt att ge återkoppling på en slutprodukt och att lägga vikt vid motivering av bedömningen så att eleven accepterar det betygsomdöme som läraren gett. Detta kan innebära att återkopplingen får en betygslegitimerande karaktär. När läraren har stödjande av elevens lärande i fokus blir det istället viktigt att eleven kan ha nytta av återkopplingen och att den är informationsrik och svarar mot elevens behov. Studiens resultat stödjer tidigare forskning om att återkopplingshandlingar genomförs med såväl formativa som summativa mål, och att de är sammanvävda i undervisningen.
Lärplattformen formar återkopplingen
En skillnad när återkopplingen ges i lärplattform är att ytterligare ett motiv för återkoppling framträder i form av dokumentation. Här framstår skolans och lärarens behov av dokumentation av betygsunderlaget som ett mål för återkopplingshandlingarna. Detta kan innebära en sammanblandning av återkoppling och betygsdokumentation som inte förekom i den analoga kontexten och som kan stärka återkopplingens summativa funktion. Ett exempel är den policy för återkoppling i matris som förekommer på flera av skolorna och som beskrivs som konfliktfylld i kollegierna. I de matriser som används på skolorna görs markeringar utifrån kunskapskraven som är uppdelade i mindre delar.
Såväl i denna studie som i tidigare forskning beskrivs spänningar mellan normer om formativ praktik och användning av lärplattform. Ett exempel ur studien är uppfattningen om att allt som kan ingå i betygsunderlaget behöver dokumenteras i matrisen samtidigt som lärarna upplever att lektionsaktiviteter som diskussioner, värderingsövningar och aktualiteter inte passar att dokumentera i matrisen. Uppfattningar framkommer också att samhällskunskapsämnet passar för en mer holistisk bedömning än de uppdelade kunskapskraven i matrisen ger möjlighet till.
Ett annat exempel på hur det digitala redskapet påverkar återkopplingens karaktär är att återkoppling i lärplattformen genomgående gavs i därför avsett textruta medan kommentarerna i den analoga texten ofta skrevs inbäddade i elevens text. Strukturen på lärplattformen innebar att det upplevdes som omständligt att skriva inbäddade kommentarer. En annan skillnad var förekomsten av standardiserade textkommentarer i lärplattformen. Dessa förbereddes av läraren i relation till kunskapskraven och riktade därmed fokus emot betygsättning av uppgiften.
I intervjuerna framkom skilda uppfattningar om användning av lärplattformen för återkoppling. De fördelar som framkom var att det gav tydlighet och transparens och att det fungerade som ett smidigt sätt att samla bedömningsinformation. Kritik framkom om att återkoppling i lärplattform upplevdes som opersonlig och betygsorienterad och inte fyllde ett formativt syfte.
Förutsättningar för förändring
Studien avslutas med en diskussion om förutsättningar för formativ återkoppling. I den analoga kontexten beskrevs återkoppling som den enskilde lärarens angelägenhet medan det förekom policys för återkoppling i lärplattformarna. Sammanblandningen av olika motiv för återkoppling lyfts fram som en förklaring till att återkoppling uppfattas som en spänningsfylld verksamhet. I studierna framträder ett behov av att skilja på i vilket syfte som återkopplingen ges och att planera för hur eleverna ska använda återkopplingen. Möjligheter för formativ återkoppling framträder i den återkoppling som ges under pågående arbete och när elever arbetar med uppgifter som ger möjlighet till en utforskande dialog mellan lärare och elever. Även lärares analys av den egna återkopplingspraktiken och vikten av diskussioner om skolors policy för återkoppling i digitala system lyfts fram som viktiga för återkopplingens möjligheter att stärka lärandet.
Text: Johan Samuelsson
