Elevers erfarenheter bidrar till ökad medborgarkompetens

När elevernas erfarenheter möter faktabaserat innehåll i samhällskunskapens olika arbetsområden kan det bli grunden för ett fortsatt arbete som ökar deras möjligheter att agera som fullvärdiga och kompetenta medborgare i dagens komplexa värld.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Detta visas i en samhällskunskapsdidaktisk licentiatavhandling som analyserar lärares tal om ämnet samhällskunskap.

Skolämnet samhällskunskap ska som namnet antyder bidra till att eleverna skaffar sig kunskaper om samhället. Men om vi relaterar samhällskunskap till det demokratiuppdrag som den svenska skolan ges i styrdokument som t.ex. skollag och läroplaner kan vi se att detta skolämne också bör ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaperna till färdigheter vi kan kalla medborgarkompetenser.

Behöver öva på att reflektera och analysera

Eleverna behöver då förutom att skaffa sig kunskaper om samhället även öva på förmågan att reflektera och analysera dessa kunskaper samt öva på att omvandla sådant tänkande till ett eget möjligt agerande i form av politiskt deltagande. Emmy Jonasson Ring intervjuar i sin licentiatavhandling nio högstadielärare om deras undervisning i samhällskunskap och analyserar detta utifrån hur det kan relateras till medborgarkompetenser som brukar ses som centrala i dagens samhälle.

Med hjälp av teorier om dagens samhälle som senmodernt urskiljer Jonasson Ring ett antal egenskaper som särskilt viktiga hos dagens medborgare. Ett senmodernt samhälle brukar beskrivas som föränderligt och starkt påverkat av faktorer som globalisering och individualisering. En medborgare i ett senmodernt samhälle förväntas tänka självständigt kring och ha förmåga att delta i politiska processer på såväl lokal, nationell som global nivå.

Fyra medborgarkompetenser

De traditionella politiska institutionerna som kommunfullmäktige, nationella parlament och nationella regeringar är fortfarande viktiga men medborgarnas intresse, kunskaper och engagemang förväntas också i ett senmodernt samhälle sträcka sig utanför dessa institutioner. Jonasson Ring urskiljer fyra egenskaper, medborgarkompetenser, som särskilt viktiga om eleverna ska kunna bli deltagande samhällsmedborgare i dagens samhälle: perspektivtagande, kritiskt tänkande, reflexivitet/reflektion och självständighet.Hon konstaterar att dessa fyra egenskaper tämligen enkelt kan relateras till det samhällskunskapsdidaktisk forskning tidigare beskrivit som samhällsvetenskapligt tänkande.

Tydlig strategi hos lärarna

Utifrån intervjuerna med de nio lärarna försöker Jonasson Ring se i vilken omfattning deras tal om undervisning kan relateras till de fyra senmoderna egenskaperna och inte minst vilket undervisningsinnehåll och vilka undervisningsformer som lärarna lyfter fram som lämpliga och framgångsrika. Intervjuerna började med frågan ”Hur uppfattar du ämnet samhällskunskap?” och med hjälp av följdfrågor och skapandet av nyckelord genom metoden föreställningskartor har lärarnas syn på såväl detaljer som helhet arbetats fram.

I analysen av intervjuerna menar Jonasson Ring att det tydligt går att se en medveten strategi hos lärarna för att de fyra medborgarkompetenserna ska uppnås. Några exempel på den undervisning lärarna beskriver för att uppnå målet reflexivitet/reflektion är ”livsvillkor”, ”fattigdom” och ”migration” som kan ske genom t.ex. samtal i klassrummet eller skrivande på sociala medier. För att nå målet kritiskt tänkande nämnde lärarna exempelvis ”konflikter i världen” och ”massmedias påverkan” som eleverna fick arbeta med genom orsaks- och konsekvensanalys eller begreppsförståelse med hjälp av ordbanker.

Fakta relaterades till egna erfarenheter

Något som var genomgående i många lärares beskrivningar var att de fakta som beskrevs i respektive arbetsområde relaterades till både elevernas och andras personliga erfarenheter för att utgöra ett underlag. Detta underlag utsattes i ett andra steg för reflektioner, analyser och kritiskt tänkande. Bearbetningen följdes sedan enligt flera lärare av ett tredje steg där eleverna själva eller gemensamt utformade förslag till handlingar och åtgärder som t.ex. lösningar på ett politiskt problem. Jonasson Ring lyfter användandet av elevernas erfarenheter och användandet av elevinitiativ som metoder för att utveckla elevernas medborgarkompetenser som studiens viktigaste resultat.

Rustar eleverna för att bli aktiva medborgare

Den samhällskunskapsundervisning på högstadiet som de nio lärarna beskriver och som Emmy Jonasson Ring analyserar förefaller vara väl rustad för att ge eleverna de färdigheter de behöver för att vara aktiva medborgare i ett senmodernt samhälle. Men det är också lätt att se fallgropar och svårigheter för att de tre stegen från fakta via reflektion och analys till möjligt eget agerande inte ska fullföljas. T.ex. kan man tänka sig att ett perspektiv dominerar över övriga så att dynamiken uteblir eller att eleverna inte förstår de teoretiska verktyg de behöver använda för att analysera fakta. Men Jonasson Ring har på ett bra sätt visat hur det kan gå till när de tre stegen samarbetar för att eleverna ska kunna utveckla de medborgarkompetenser de behöver för att kunna leva i och påverka i dagens komplexa värld.

Text: Anders Broman

Källa:

Samhällskunskap i ett föränderligt samhälle. Medborgarkompetenser och didaktiska utmaningar. Länk till annan webbplats.

Publicerad 07 mars 2016.  Senast uppdaterad 05 oktober 2020.