Elevers kunskapssyn påverkar deras prestationer

En elev med välutvecklade idéer om kunskap och kunnande har goda förutsättningar att prestera väl. Det positiva är att kunskapssynen kan utvecklas. I det arbetet har läraren en nyckelroll.

Under de senaste åren har artiklar om kunskapssynen i skolan förekommit flitigt på tidningarnas debattsidor. Ofta har det handlat om vilken syn på kunskap som läroplanerna ger uttryck för. Mer sällan har debattörerna frågat sig hur lärarna ser på kunskap. Ännu mindre intresse har riktats mot elevernas kunskapssyn.

En som däremot ägnat sig åt hur elever förhåller sig till kunskap är forskaren Maria Lindfors som skrivit avhandlingen ”Kunskap är vad du vet, och vet du inte kan du alltid googla!”: elevers epistemic beliefs i naturvetenskaplig undervisningskontext. Citatet i titeln kommer från en av de elever som deltog och illustrerar en syn på kunskap som Lindfors tror är vanlig hos dagens elever. I ett samhälle med snabbt informationsflöde där svartvita bilder och fake news lätt sprids är det viktigt att elever kan ta ställning och kritiskt granska information, framhåller hon.

Elevers föreställningar om kunskap och kunnande

Lindfors avhandling fokuserar på kunskapssyn, det vill säga förhållningssätt till kunskap och kunnande. Men för att precisera och tydligare rama in vad hon är ute efter i undersökningarna använder hon hellre det något snävare engelska begreppet epistemic belief som handlar om elevers tankar om kunskap och kunnande. Om en elevs syn på kunskap inte matchar den syn som råder i undervisningen finns risk att lärandet försvåras. Studierna i avhandlingen är en del av det större samarbetsprojektet ”Development of Learning in Science” (DoLiS) mellan svenska och tyska forskare. Genom jämförelser mellan de båda länderna hoppas forskarna kunna förklara skillnader i elevernas intresse för kemi.

För att få svar på sina frågor tar hon både kvantitativa och kvalitativa metoder till hjälp. Materialet är stort och består av två enkätundersökningar, en datorsimulerad övning, observationer och intervjuer. Den ena enkätundersökningen tillhör DoLis-projektet och innehåller svar från drygt 4 700 svenska och tyska elever i år fem till elva. I den andra enkäten har drygt tusen svenska förstaårsgymnasister fått svara på frågor om hur de ser på kunskap i naturvetenskapliga ämnen.

Utvecklad kunskapssyn ger ökad förståelse för eget lärande

Ett viktigt resultat är att elevers sätt att förhålla sig till och lösa problem i undervisningen är starkt kopplat till deras syn på kunskap och kunnande. Lindfors skiljer mellan sofistikerade eller produktiva och naiva eller icke-produktiva epistemic beliefs. Förhållningssätten kan beskrivas så här:

Sofistikerat förhållningssätt

• Kunskap är komplex
• Kunskap är föränderlig
• Kunskap behöver motiveras genom bevis

Naivt förhållningssätt

1. Det finns alltid ett rätt svar
2. Kunskap är beständig
3. Kunskap kommer från läraren och läroboken

I en av delstudierna i Lindfors avhandling framkom att elever med sofistikerat förhållningssätt löste problem logiskt. Lösningarna präglades dessutom av en hög komplexitetsnivå. Genom intervju- och observationsmaterialet framkom också att det finns ett samband mellan elevernas kunskapssyn och deras sätt att använda kunskap vid problemlösning och att sätta ord på vad de gör när de löser problem. Elever med sofistikerat förhållningssätt löste uppgiften på ett mer logiskt och komplicerat sätt, hade djupare begreppsförståelse, större metakognitiv förmåga och kunde anpassa sitt handlande till situationen bättre.

De elever som hade ett mer naivt förhållningssätt till kunskap och kunnande hade svårare att anpassa sitt handlande till situationen. Lindfors tänker sig att förmågan att förstå kontexten hänger samman med förmågan att utvärdera sitt handlande och beteende. Översatt till ett undervisningssammanhang kan exempelvis elevcentrerade former, såsom eget arbete, vara ineffektiva för de elever som inte förmår bedöma hur de ska handla i den specifika kontexten. Därför bör man verka för att elevernas förhållningssätt till kunskap blir sofistikerat snarare än naivt, påpekar Lindfors.

Problemlösning kan gynnas av auktoritetstillit

Riktigt så enkelt är det dock inte. I en av delstudierna visar det sig nämligen att en sofistikerad syn inte nödvändigtvis leder till det mest produktiva lärandet. I datorsimuleringsuppgiften i problemlösning lyckades elever med stor auktoritetstro producera fler olika typer av lösningar än de med mer sofistikerad syn på auktoriteter. Lindfors tror att uppgiftens konstruktion, med en tydlig instruktion om vad som krävdes, kan ha påverkat utfallet. Men resultatet är också i linje med vad den tidigare forskningen kommit fram till. Exempelvis verkar universitetsstudenters textförståelse gynnas av att de sätter stor tilltro till auktoriteter. Det är alltså inte nödvändigtvis så att en mer sofistikerad kunskapssyn automatiskt leder till bättre kunskapsbruk. Det är också viktigt att kunna anpassa sig till situationen. I datorsimuleringsuppgiften var det viktigt att följa instruktionen. Den specifika kontexten spelar alltså stor roll för vilken kunskapssyn som är mest framgångsrik.

Gymnasieelever mer resultatinriktade

En av de aspekter Lindfors och hennes forskarkollegor beaktar är relationen mellan kunskapssyn och vilka mål eleverna har med de naturvetenskapliga ämnena. De elever i grundskolan som svarar att de gärna jämför sig med klasskamraterna och lägger kraft på att verka smarta och undvika att visa att de inte förstår – de resultatinriktade – har ofta en naiv kunskapssyn. De som däremot hävdar att de vill lära sig så mycket som möjligt, inte bara sådant som kommer på prov eller påverkar betyget och som tycker att det är viktigt att lära sig ämnet så bra som möjligt, tenderar att ha ett sofistikerat förhållningssätt till kunskap.

Men det finns avvikelser i mönstret. Det verkar ske en förändring när eleverna kommer till gymnasieskolan. Då blir de mer resultatinriktade. Lindfors tror att det beror på att den nya miljön spelar roll. De kommer till en ny skola, får nya lärare och möter nya klasskamrater. De får också betyg i varje kurs, till skillnad från tidigare då de fick betyg vid terminsslut. Eleverna möter ett kunskapsklimat som möjligen är annorlunda på gymnasiet jämfört med högstadiet. Studien svarar inte på frågan om vilken roll läraren och undervisningen spelar för nya gymnasieelevers attityder till kunskap och inte heller om förhållningssättet skiljer sig på olika gymnasieprogram. Lindfors funderar ändå på huruvida den tilltagande resultatinriktningen bör motverkas eller om den är en logisk följd av att eleverna når högre upp i utbildningssystemet.

Så kan elevernas kunskapssyn utvecklas

Även om en av delstudierna visade att det i vissa situationer kan löna sig att ha en naiv kunskapssyn är det oftast mer gynnsamt med ett sofistikerat förhållningssätt. Lindfors framhåller att en viktig uppgift för skolan och lärare är att forma elevernas förhållningssätt till kunskap och kunnande, inte minst med tanke på det ständiga flödet av information. Utifrån Muis, Trevors och Chevrier och den egna forskningen ger Lindfors fem förslag på hur det kan göras:

• Eleverna kan få reflektera över sin syn på kunskap och kunnande. De kan tillsammans få ta ställning till olika perspektiv och tolkningar av en fråga och genom att jämföra argument och bevis öva det kritiska tänkandet.

• Läraren kan träda tillbaka som auktoritet i klassrummet. Det kan få elever med en naiv syn på auktoritet att ta mer ansvar för att skapa kunskap tillsammans med kamraterna i klassen. Läraren kan också ställa frågor som tvingar eleverna att tänka själva.

• Undervisningsinnehållet bör vara kopplat till det verkliga livet. Eleverna kan också arbeta med källkritik.

• Lärare behöver fundera på vilken inverkan tester och prov har på elevers syn på kunskap och kunnande. De bör sträva efter att ge komplexa och utmanande uppgifter som syftar till att elever använder sina kunskaper.

• Eleverna behöver också känna stöd från läraren för att deras förhållningssätt till kunskap ska kunna utvecklas. Utveckling kan orsaka negativa känslor. Det behöver läraren vara medveten om.

Med hjälp av undervisningen och genom att stödja eleverna kan läraren alltså bidra till att elevernas kunskapssyn utvecklas.

Text: Martin Malmström

Källor:

Kunskap är vad du vet, och vet du inte kan du alltid googla!: elevers epistemic beliefs i naturvetenskaplig undervisningskontext. Länk till annan webbplats.

Lindfors, Maria, Winberg, Mikael och Bodin, Madelen (2017). The Role of Students’ Scientific Epistemic Beliefs in Computer-Simulated Problem Solving. Scandinavian Journal of Educational Research.

Muis, Krista, Trevors, Gregory och Chevrier, Marianne (2016). Epistemic climate for epistemic change. I: Greene, Jeffrey, Sandoval, William och Bråten, Ivar (red.). Handbook of epistemic cognition. New York: Routledge.

Winberg, Mikael, Hofverberg, Anders och Lindfors, Maria (2018). Relationships between epistemic beliefs and achievement goals: developmental trends over grades 5–11. European Journal of Psychology of Education.