En-till-en-miljö gör undervisningen mer formativ

När elever har en egen dator i skolan förändras undervisningen så att den blir mer formativ. Större fokus riktas mot att se hur eleverna tar till sig kunskap. Det menar de lärare som deltagit i en studie om undervisning i en-till-en-miljö.

I antologin ”Den trådlösa pedagogiken: en-till-en i skolan på vetenskaplig grund” med Tomas Kroksmark som redaktör presenteras studier med inriktning mot att utforska olika aspekter på införandet av en-till-en i framförallt grundskolan men även gymnasiet. En-till-en beskrivs som en förändring som innebär att varje elev utrustas med en egen dator, surfplatta eller telefon.

I kapitlet ”Undervisningen i en-till-en” av Moni Sohlberg och Tomas Kroksmark framkommer resultat som tyder på att en-till-en förändrat såväl lärarroll som klassrumssituation och därmed också bidragit till en förändring av bedömningspraxis. Som särskilt viktigt framställs att det skett en ”perspektivförändring från fokus på undervisning till fokus på elevens lärande” (Kroksmark & Sohlberg 2013 s. 150).

Undervisningen mer framåtriktad

Syftet med studien är att ge kunskap om hur datorn påverkar undervisningen och därmed elevernas kunskapsutveckling och lärande. Studien omfattar 21 lärare i fem olika skolor som arbetar i en till en-miljö. Den har genomförts genom individuella intervjuer och analyserats med utgångspunkt i variationsteori. Alla lärare hade erfarenhet av att arbeta i skolan innan eleverna fick tillgång till varsin dator.

Av resultatet framgår att lärarna upplever att användandet av datorerna har förändrat undervisningen på så sätt att den blivit mer formativ. Med detta menar de att ett större fokus riktas mot att se hur eleverna tar till sig kunskap och att undervisningen blivit mer framåtriktad än tidigare.

Kunskapsutvecklingen synliggörs

Lärarna menar att de digitala verktygen synliggör elevens kunskapsutveckling. Genom ha tillträde till elevens dokument kan läraren följa arbetet under tiden det utförs. Detta ger goda möjligheter till att ge formativ återkoppling under arbetets gång.

Dokumentationen av elevarbeten är enkel vilket innebär att både läraren och andra elever lätt kan få tillgång till en elevs påbörjade arbete. Även detta anses stärka möjligheterna till snabb återkoppling och även till användning av kamratbedömning. Tillgången till Internet medför också att elevers frågor kan besvaras mer direkt och mer nyanserat än tidigare genom att läraren tar hjälp av resurser på Internet.

En slutsats är att en-till-en-miljön stödjer transparens och tydlighet mellan mål, innehåll och bedömning.  Vidare underlättas kontinuerlig bedömning och elevernas självvärdering. Författarna lyfter särskilt fram ett begrepp som de kallar formativ reflektion som en viktig komponent i den formativa undervisningen. Centrala delar i denna reflektion är dialog med kamrat eller lärare om lärandet, återkoppling och utveckling av elevens självmedvetande.

Förändrar synen på kunskap

Författarna menar att den förändring som kunnat urskiljas mot en mer formativ undervisning på sikt skulle kunna påverka varje bedömningssystem i skolan, liksom utformningen av nationella prov och internationella tester. De efterlyser exempelvis större möjligheter till samlärande i provsituationer.

Ett tema som återkommer i flera bidrag i antologin är att den förändrade undervisning som digitaliseringen av skolan inneburit också behöver medföra en förändring i synen på kunskap och i bedömningen av denna kunskap. I bidraget En-till-en och målstyrningen i skolan av Malin Ek och Tomas Kroksmark lyfts en motsättning fram mellan ”datorns potential att locka eleverna till innovationer av olika slag och kursplanemålens utvärderingsbara kunna-kunskaper” (s. 94). De framhåller det som problematiskt att strukturer som utvecklas i undervisning i en-till-en-miljö inte blir synliga med dagens bedömningssystem.

Text: Agneta Grönlund

Källor:

Sohlberg, Moni & Kroksmark, Tomas (2013). Undervisningen i En-till-en-skolor. Ingår i T. Kroksmark (red.) (2013), Den trådlösa pedagogiken: En-till-en i skolan på vetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur.

Ek, Malin & Kroksmark, Tomas (2013). En-till-en och målstyrningen i skolan. Ingår i T. Kroksmark (red.) (2013), Den trådlösa pedagogiken: En-till-en i skolan på vetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur.