Fantasyns magiska världar hjälp i värdegrundsarbetet

Genom användning av fantasy i undervisningen kan värdegrundsarbetet underlättas. Verkens övernaturliga och magiska aspekter kan få elever att reflektera kring och lära sig mer om såväl den verkliga världen som sig själva som samhällsvarelser.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Redan i inledningsmeningarna till såväl grund- som gymnasieskolans läroplaner fastslås att skolväsendet vilar på demokratins grund. Utbildningen ska ”förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på”, som det heter i Lgr 11. Skolan ska också bland annat verka för att få elever att ”inse de värden som ligger i kulturell mångfald”.

Värdegrundsformuleringarna är med nödvändighet abstrakta och det kan vara en utmaning för läraren att få värdegrundsarbetet att bli del av den ordinarie undervisningen. Ett sätt att verka för att värdegrunden blir till konkret ämnesinnehåll är litteraturläsning. Det menar Malin Alkestrand som skrivit avhandlingen Magiska möjligheter. Harry Potter, Artemis Fowl och Cirkeln i skolans värdegrundsarbete. Litteraturläsning kan bidra till att eleverna utvecklas till kritiska och empatiska medborgare.

Fantasylitteratur skärper seendet

Alldeles särskilt stor didaktisk potential för att belysa värdegrundsfrågor har läsning av fantasy, menar Alkestrand. Det beror på att fantasylitteraturens övernaturliga inslag och magiska världar kan få läsaren att se det vardagliga och välkända med nya ögon. Den har alltså en främmandegörande dimension som innebär att vi kan se och förstå ett fenomen på ett fördjupat sätt när det betraktas ur ett ovant perspektiv.

Avhandlingens syfte är just att undersöka hur fantasylitteratur kan bilda utgångspunkt för värdegrundsarbete om demokrati, mänskliga rättigheter och kulturell mångfald. För att analysera den didaktiska potentialen undersöker Alkestrand verkens ideologier avseende värdegrunds, både den tydligt framskrivna, eller explicita, ideologin och den implicita som finns under ytan. Hon förklarar att det är när ideologierna ställs mot varandra och relateras till värdegrunden som den didaktiska potentialen i fantasylitteraturen framträder.

Harry Potter, Artemis Fowl och Cirkeln

Alkestrand har valt att analysera den didaktiska potentialen i Harry Potter, Artemis Fowl och Cirkeln. Bokserierna uppvisar en del uppenbara likheter och skillnader. De vänder sig till barn eller ungdomar och kan därför användas i både grund- och gymnasieskolan, de har nått en stor publik av ungdomar och de är alla serier som innehåller flera böcker. De följer också det genretypiska mönstret där hjälten får någon form av uppdrag.

I sina analyser visar Alkestrand att det sker på olika sätt. Artemis Fowl är speciell på så vis att han inte får sitt uppdrag genom en profetia utan tar ett eget beslut att rädda världen. Han är inte heller en traditionell hjälte eftersom han är kriminell och inledningsvis dessutom osympatisk och egoistisk. Till skillnad från huvudkaraktärerna i övriga två bokserier har han inte några magiska krafter. Däremot är han närmast övernaturligt intelligent, en förmåga som fungerar på liknande sätt som den magiska förmågan för karaktärerna i de andra bokserierna. Cirkeln har till skillnad från övriga bokserier ett kollektiv av huvudkaraktärer. Historien skildras omväxlande ur vars och ens perspektiv och författarna leker en del med perspektivskiften. I Harry Potter och Artemis Fowl träder hjälten in i en magisk värld, medan övernaturliga inslag och magi är en ingrediens i den på ytan realistiska samtidsvärlden i Cirkeln.

Den kanske viktigaste gemensamma nämnaren som Alkestrand nämner är att bokserierna kan ge fruktbara uppslag i arbetet med demokrati, mänskliga rättigheter och kulturell mångfald.

Ungdomsuppror och demokrati

I realistisk ungdomslitteratur har uppror mot institutioner, auktoriteter och normer oftast inte bestående verkan utan maktfördelningen, till exempel mellan vuxna och barn, återregleras så småningom. Fantasylitterära uppror är oftare av mer genomgripande karaktär. Men upproren kan ha olika grad av subversivitet. I Harry Potter där ministeriet i skolan bestämt att ungdomarnas möjligheter att lära sig magi ska begränsas krävs en vuxen hjälpare i kampen mellan Harry och hans vänner och de onda magikerna på skolan. Maktfördelningen mellan unga och vuxna återställs. Alkestrand ser det som att verkets ideologier motsäger varandra. Den explicita ideologin att ungdomar bör ges makt reduceras av en implicit ideologi som går ut på att de goda vuxna ändå ska återfå makten. I Cirkeln lyckas däremot ungdomarna förändra maktbalansen. Men det krävs att de samarbetar för att de ska kunna rädda världen.

Trots olikheterna är det den magiska förmågan som möjliggör att den rådande ordningen omkullkastas i båda upproren. Magin blir för Alkestrand en främmandegörande effekt som skapar distans till maktanvändningen och som kan få läsaren att ta ställning till maktutövandet som skildras.

Maktpositioner och mänskliga rättigheter

Ytterligare tillfällen då magi får en framskjuten roll i bokserierna är när karaktärer sätter sig upp emot tilldelade maktpositioner. Alkestrand använder här teorier om intersektionalitet för att visa att olika maktkategorier, såsom kön, klass, etnicitet och sexualitet, samverkar med varandra. Med hjälp av begreppet kan man få syn på makt och ojämlikhet inte bara mellan utan också inom de olika maktkategorierna (intersektionerna).

Detta illustreras i Alkestrands analyser. Anna-Karin i Cirkeln är underordnad både när det gäller kön (den kvinnliga kroppen), klass och skolans sociala rangordning. Men med hjälp av magi tar hon hämnd på sina plågoandar och blir för en tid en av de populära. I Harry Potter-böckerna är Hermiones makt begränsad utifrån ålder, kön och etnicitet. Med föräldrar som inte är magiker – de är mugglare – blir hennes magiska förmåga ett sätt att påskynda assimilering in i magivärlden. Hon försöker också motverka magivärldens rasism som hon som utomstående betraktare ser med klara ögon. Med sin extrema intelligens utmanar Artemis Fowl förgivettagandet att vuxna ska ha mer makt än barn.

Med hjälp av magi eller extrem intelligens kan seriernas hjältar utmana olika maktpositioner, men inte sudda ut dem. Alkestrand tror att analys av hur karaktärerna förhåller sig till och ibland överskrider olika maktkategorier kan ge större möjligheter för elever att sätta sig in i andra människors perspektiv.

Kulturmöten och kulturell mångfald

Fantasylitteraturen fungerar bra för att träna den typen av perspektivseende, enligt Alkestrand, inte minst eftersom den ofta innehåller kulturmöten av olika slag. I en av Cirkelntrilogins böcker byter de utvalda flickorna kroppar med varandra. De begrundar sina egna kroppar utifrån, samtidigt som de befinner sig inne i någon annans medvetande. När Artemis Fowl befinner sig i älvornas värld skildras berättelsen utifrån både människornas och älvornas perspektiv, vilket innebär att läsaren får ta del av de fördomar de till en början har om varandra.

Kulturmötena är avgörande för att de olika individerna ska lära sig något om andra, men också om sig själva. De fungerar som allegorier över verkliga kulturmöten menar Alkestrand och framhåller att den potentiellt känsliga frågan kulturell mångfald kan diskuteras på ett principiellt plan genom fantasylitteraturen. Eleverna kan bli medvetna om att det inte är så stor skillnad mellan människor.

Fantasy ger magiska möjligheter

Alkestrand ser en stor didaktisk potential i att använda fantasylitteratur i värdegrundsarbetet. De imaginära världarna skiljer sig avsevärt från verkligheten, men det finns strukturella likheter. Med en allegorisk läsning kan eleverna jämföra den uppdiktade världen med sin egen verklighet vilket kan leda till funderingar över verklighetens maktfördelning.

Men det är inget som sker automatiskt – det krävs en aktiv läsare som går i dialog med texten. Därför, poängterar Alkestrand, har läraren en viktig uppgift, inte bara för att uppmuntra den allegoriska läsningen utan också för att tillsammans med eleverna synliggöra och diskutera verkens explicita och implicita ideologier.

Text: Martin Malmström

Källa:

Alkestrand, Malin (2016). Magiska möjligheter. Harry Potter, Artemis Fowl och Cirkeln i skolans värdegrundsarbete. Diss. Lund: Lunds universitet, 2016.

Publicerad 08 oktober 2018.  Senast uppdaterad 05 oktober 2020.