Feedback på skrivande når fram genom timing och lyhördhet

Skrivuppgifter behöver vara tillräckligt svåra så att eleverna inte klarar sig utan feedback. Den återkoppling som ges ska komma vid rätt tidpunkt och läraren måste vara lyhörd för elevernas olikheter som skribenter. Det är några av framgångsfaktorerna för verksam feedback i skrivundervisningen, visar en ny forskningsöversikt från Skolforskningsinstitutet.

Att feedback till eleverna har stor betydelse för att lärande ska ske var ett av de generella resultaten som lyftes fram i Hatties Visible learning. . Frågan om hur feedback bör utformas är alltså något som engagerar lärare på olika stadier i olika ämnen sedan många år tillbaka. I början av oktober 2018 gav Skolforskningsinstitutet ut forskningsöversikten ”Feedback i skrivundervisningen”, som fokuserar på den feedback som ges av lärare till elever för att främja skrivutveckling. Resultatet av den är därmed intressant för alla lärare som på något sätt arbetar med elevers textproduktion. Skrivutveckling definieras i forskningsöversikten som en persons positiva förändringar i skrivandet.

Av 352 insamlade studier om feedback bedömdes 22 stycken bäst besvara den systematiska översiktens övergripande fråga om vad som kännetecknar den feedback som bidrar till elevernas skrivkompetens. Frågan besvaras utifrån när feedback bör ges, vad feedback bör ha fokus på och hur feedback ges.

När bör feedback ges?

Feedback på texter kan ges både när texten inte är helt klar och eleven är inne i skrivprocessen, eller när den är klar för inlämning och därmed för bedömning. En tendens som framträder i de olika studierna är att feedback oftast ges på texter som är klara för inlämning och därmed bedömning. Men forskningsöversikten visar att elever lättare tar till sig feedback om de är inne i skrivprocessen och texten alltså inte är klar för inlämning. Tidpunkten för när feedback ges har alltså stor betydelse för elevens fortsatta skrivande. Därför bör elevens skrivande organiseras så att det är möjligt för läraren att ge feedback under själva skrivprocessen eftersom eleven då har möjlighet att pröva lärarens feedback i sin skrivprocess.

Ett villkor för att feedback ska fungera under själva skrivprocessen är att den aktuella skrivuppgiften är tillräckligt utmanande. Det ska alltså vara så svåra och spännande skrivuppgifter så eleverna inte klarar sig utan feedback under skrivandet. Resultat i forskningsöversikten pekar dessutom på att nutida elever skriver både mer och snabbare än tidigare generationer tack vare det digitala skrivteknologiska genombrottet och därmed kan feedback bli ett irritationsmoment om den ges fel i tid.

Vad bör feedback ha fokus på?

Läraren kommenterar naturligtvis stort som smått i elevernas texter i syfte att både bekräfta det redan skrivna och inspirera till fortsatt skrivande. I forskningsöversikten lyfts det fram vilken betydelse lärarens syn på skrivande får i vad som det ges feedback på. Präglas lärarens syn på skrivandet som färdighetsinriktat när det till exempel gäller språklig korrekthet blir feedbacken på ett sätt. Präglas lärarens syn på skrivandet som kreativt- och processinriktat blir feedbacken en annan. Med andra ord bör läraren ha kunskap om sin egen syn på skrivande för att kunna ge feedback som är både bekräftande och utmanande. Två resultat lyfts fram i forskningsöversikten som mest framgångsrika när det gäller vad fokus bör ligga på feedbacken.

För det första: Feedbacken ska vara mångsidig och inte enbart handla om språklig korrekthet. Risken finns att om fokus ligger på att texten ska innehålla så få språkliga fel som möjligt hämmar detta eleven att pröva mer avancerade sätt att skriva. I forskningsöversikten lyfts de formativa bedömningsfrågorna fram som en hjälp till läraren att vidga sin repertoar av feedback-kommentarer: 1) Vad är målet? 2) Var är eleven just nu i förhållandet till målet? 3) Hur tar sig eleven till målet?

För det andra: Läraren bör motverka slentrian i sitt sätt att ge feedback och lägga vikt vid att sätta upp lärandemål för enskilda skrivuppgifter. Ett lärandemål kan till exempel vara att lära sig skriva i en viss genre och då ska också feedbacken centreras kring vad som utmärker just den genren som är aktuell. Samtidigt påpekas i forskningsöversikten att det finns studier som visar att om feedbacken är för tydlig blir eleverna passiva i skrivandet. De har svårt att ta egna initiativ i skrivandet och förväntar sig att lärarens feedback också innehåller svaret på hur texten ska utformas.

Hur bör feedback ges?

Dialogen mellan lärare och elev har central betydelse för om gemensam förståelse för feedbackens innehåll ska uppnås. Dialogen ska sträva efter samsyn om vilka förändringar en text behöver genomgå. Innehållet i dialogen kan alltså innehålla allt från konkretiseringar av feedbacken till kompromisser om hur texten bäst utvecklas. Forskningsöversikten lyfter också fram det viktiga med att som lärare vara lyhörd för elevernas olikheter som skribenter och feedback-mottagare.

I forskningsöversikten hänvisas till den svårighet som läraren måste hantera när det gäller att feedback ska skapa motivation till fortsatt skrivande. Samtidigt ska skrivandet i sig bedömas. En lärare måste alltså balansera mellan feedback som ges på motivation – som ser till utveckling av elevens mer personliga uttryck och utveckling som skribent, och den feedback som ges på prestation – som ser till utvecklingen av texten.

Det forskarlag som sammanställt ”Feedback i skrivundervisningen” menar att forskningsöversikten har kunnat lyfta fram viktiga underlag för hur lärare bör arbeta med feedback på elevers texter i syfte att de ska öka sin språkliga kompetens. Men, påpekar man avslutningsvis, det saknas fortfarande undersökningar som följer feedbackens påverkan på texter under lång tid. De undersökningar som finns idag är inriktade på avgränsade feedback-situationer. Att fler och större undersökningar efterlyses betyder inte att lärare ändå kan få god vägledning i hur man utvecklar sin feedback-kompetens genom att ta del av den nyligen publicerade forskningsöversikten.

Text: Cecilia Olsson Jers

Källa:

Skolforskningsinstitutets forskningsöversikt: Feedback i skrivundervisningen. Länk till annan webbplats.