Finns det en moralisk historisk skuld?

Med jämna mellanrum dyker frågan om samtidens moraliska ansvar för historiska händelser upp. Exempelvis aktualiserades nyligen frågan om vilket ansvar vi idag har för det tvångssteriliseringar som har skett i den svenska historien. Jan Löfström avhandlar i sin artikel Finländska elevers reflektioner över historiska gottgörelser frågan om moralisk historisk skuld.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Enligt Löfström har frågan om historisk skuld hög relevans för undervisning. Han kopplar samman detta med diskussionen om historiemedvetandet och visar hur moralisk skuld hänger samman med hur elever ser på sambandet mellan då, nu och framtid.

En grupp elever i studien betonar att vi, som samhälle och individ, inte har något ansvar idag för det som skett i det förflutna. Hos denna grupp elever är koppling mellan då och nu i praktiken svag. Eleverna kan visserligen oreflekterat säga att den förflutna är närvarande i samtiden, men för ett resonemang som visar på motsatt inställning när de sedan ombeds att ta ställning i frågor om moraliskt ansvar.

Konstgjord bro mellan det förflutna och nutid

Det finns ingen historisk kontinuitet som ger oss idag ansvar för vad tidigare medborgare i nationen gjort enligt många elever. Eleverna upplever att bron mellan det förflutna och nutiden är konstgjord. Det förflutna lever inte kvar i deras livsvärld. Samtidigt kunde de här eleverna se att vi hade ”rumsligt” ansvar, det vill säga saker staten och dess medborgare gjort i samtiden hade vi ett gemensamt moraliskt ansvar för.

Dock fanns en mindre grupp elever som såg att vi hade ett historiskt moraliskt ansvar genom att ”våra” förfäder hade begått diverse illdåd i historien.

Löfström ser att frasen ”historia är nu” delvis är något som elever instämmer i, men de har svårt att i praktiken omsätta denna tanke till konkreta reflektioner och handlanden. Vidare har eleven ofta en individualistisk syn på moraliskt ansvar, vilket gör att de har svårt att se varför de ska ställas till svars för andra människors ageranden.

Konsekvenser för historieundervisningen

Utifrån studien lyfter Löfström några möjliga sätt att förbättra undervisningen i historia gällande moraliskt ansvar. Han ser bland annat att vi i högre grad borde kombinera strukturella orsaksförklaringar med personliga intentioner som förklaring till historisk förändring i undervisningen. På så sätt kan människans möjlighet till olika val lyftas fram och människan kan också på så sätt göras till ett agerande subjekt som kan påverka sin situation.

I relation till svenska förhållanden finns flera viktiga resultat att uppmärksamma. Även i den svenska kursplanen/ämnesplanen är historiemedvetandet ett centralt begrepp. Vidare betonas att undervisningen i historia ska lyfta fram orsaksförklaringar. Här finns det uppbenbara risker, om man accepterar Löfströms resonemang, med ett alltför starkt fokus på strukturella orsaksförklaringar i undervisningen.

Text: Johan Samuelsson

Källa:

Artikeln Finländska elevers reflektioner över historiska gottgörelser Länk till annan webbplats.

Publicerad 03 maj 2012.  Senast uppdaterad 05 oktober 2020.