Flippade klassrum har både för- och nackdelar

I en amerikansk fallstudie om lektionsmetoden flippat lärande deltog 200 lärare som undervisar i naturvetenskapliga ämnen och matematik. De fick använda sig av flippat klassrum där eleverna får läsa, lyssna eller se ett material hemma inför lektionen i motsats till den traditionella genomgången i klassrummet.

Flippat lärande betyder att läraren använder ett motsatt upplägg mot den traditionella lektionen med genomgång och instruktioner. I stället får eleverna först en hemläxa i form av digitala genomgångar, exempelvis en film, bildspel, ljudfil eller text. På så vis kan läraren ägna lektionen i klassrummet åt annat så som individuell hjälp, diskussioner, grupparbeten och debatter vilket kan höja elevernas motivation.

Några av skälen som lärarna uppger är: vi får mer tid att använda tillsammans med studenter och elever för att diskutera autentiska frågor. Studenterna involveras mer aktivt i lärandeprocessen och metoden bidrar till reflektion både i och utanför klassrummet. Om någon har missat ett undervisningspass finns det möjlighet att ta igen en del via nätet och studenterna kan i större utsträckning arbeta med utrustning som bara finns tillgängligt i klassrummen. Sist men inte minst – studenterna gillar det!

Video, klassrummet och video igen

Ett vanligt tillvägagångssätt för lärarna i studien är att de publicerar en introduktionsvideo på YouTube för att presentera ett praktikfall med frågor som ska besvaras innan klassen möts. Studenterna får nästa del av fallet i klassrummet, där de även får ta del av en andra video. När studenterna kommer hem finns nästa video tillgänglig med tillhörande frågor, som följs upp vid undervisningstillfället. Och så vidare, tills fallet är löst.

Mer hemarbete

Att flippa undervisningen har både för- och nackdelar. Lärarna i studien identifierar två huvudsakliga utmaningar.

Den första handlar om motstånd hos eleverna till att ägna mer tid åt hemarbete med risk för att de kommer oförberedda till undervisningen. Några lärare löser detta genom att genomföra mindre tester på nätet eller genom att se till att arbetet i klassrummet bygger på referenser som bara finns i det material som eleverna ska ha tagit del av hemma.

Den andra utmaningen handlar om att undervisningsmaterialet som ska bearbetas hemma måste hålla god kvalitet och anpassas till målgruppen. En del lärare använder sig av redan tillgängligt material som finns på nätet, medan andra föredrar att producera eget, men det är ett arbete som upplevs som tidsödande.

Artikeln ”Case Studies and the Flipped Classroom” är författad av Clyde Freeman Herreid och Nancy A. Schiller.

Mer öppna till samarbet

I sin artikel hänvisar Harried och Scillerbland annat till Strayer, som 2012 jämförde lärandemiljön i en statistikkurs där en grupp arbetade utifrån en flippad modell, medan den andra följde en mer traditionell undervisningsform.

Studenterna i det flippade klassrummet hade större svårigheter att förstå kursstruktur och uppgifter, samtidigt som de var mer öppna till samarbete och innovativa undervisningsmetoder än gruppen som följde den traditionella formen.

Flippa klassrummet en gång till

Flippa det flippade klassrummet ytterligare och låt studenterna eller eleverna arbeta praktiskt med problemlösning innan de tar del av inspelat material. Det menar en grupp forskare vid Stanford att man kan göra.

Resultatet visar att studenter är bättre förberedda att förstå teori efter att de har fått utforska och arbeta praktiskt inom området. Här kan olika typer av simulering vara till stor hjälp, menar forskarna.

Jämfördes med en kontrollgrupp

Studenterna i studien använde en interaktiv lärmiljö kallad ”BrainExplorer”, som simulerar hur hjärnan bearbetar visuell information. En kontrollgrupp fick istället läsa den traditionella kurslitteraturen inom området.

Därefter skiftade man uppgifter och de som läst använde simuleringen, medan den andra gruppen läste texter. Resultatmässigt lyckades den grupp som arbetat med simuleringen först bäst.

Forskarna ser ett värde i att synliggöra och utforska sina egna föreställningar och kunskaper för att undersöka problem inom ett område – innan man presenteras för abstrakt teori.

Text: Marie Leijon

Källor:

Schneider, B., Wallace, J., Blikstein, P. & Pea, R. (2013). Preparing for Future Learning with a Tangible User Interface: The Case of Neuroscience Länk till annan webbplats.. IEEE Transactions on learning technologies (2), 117–129

Herreid, C F. & Schiller, N A. (2013) Case studies and the Flipped classroom. Journal of college science teaching. Länk till annan webbplats. (42), nr 5, 62–66

Strayer, J F. (2012). How learning in an inverted classroom influences cooperation, innovation and task orientation. Länk till annan webbplats. Learning environments research (15), nr 2