För lite fokus på vardagen i geografiundervisningen

Temat ”Barn och ungdomars geografier” är ett växande internationellt forskningsfält inom geografisk forskning. Det behandlar hur geografiska perspektiv på olika sätt är en del av barns vardagsliv, och att erfarenheter från barns egna geografier är en grundläggande dimension i hur de uppfattar platser och rumsliga sammanhang.

Sirpa Tani är en av de ledande nordiska företrädarna för detta forskningsfält, om hur skolgeografi kan inspireras av denna forskning. Hon är verksam som professor i geografi- och miljödidaktik vid Helsingfors universitet samt adjungerad professor i geografididaktik vid Karlstads universitet.

Kan öka intresset för geografi i skolan

Varför är temat ”barn och ungas geografier” viktigt för skolgeografin idag?

– Jag menar att barn och ungdomars geografier, dvs. deras egen förståelse av vardagserfarenheter och deras anknytning till omgivning, platser och rum borde vara i fokus i större utsträckning i geografiundervisningen. Detta kan bidra till ett ökat intresse för geografi i skolan bland eleverna.

– Det som har överraskat mig här är att forskningen om barns och ungas geografier i hög grad bedrivits utanför den geografididaktiska forskningen. Det är viktigt att både i forskning och i undervisning koppla samman detta fält med geografididaktik, vilket är något som intresserar mig, säger Sirpa Tani.

Tid och pengar behöver inte vara problem

Har du några exempel på vad detta kan innebära?

– Det kan t.ex. vara att på olika sätt använda exempel från andra sociala rum i geografiklassrummet. Globaliseringsprocesser kan studeras i ett lokalt sammanhang – man kan identifiera exempel på ”globala” företeelser i vardagen. Media och populärkultur och material på internet kan användas, t.ex. kring frågan om hur olika kulturer, länder och kontinenter representeras i sådana sammanhang. Det här är en tematik där man med fördel kan utnyttja annat material för geografistudier än skoltextböcker.

I den nya svenska läroplanen Lgr 11 pekas fältstudier ut som en viktig del av geografiundervisningen. Hur kan detta arbetssätt kopplas till temat barn och ungas geografier?

– Tid och pengar är ett ofta återkommande hinder för att genomföra fältstudier i skolan som framträder när lärare tillfrågas. Att studera vardagsmiljöer i barnens närhet behöver inte innebära extra resor eller andra kostnader och är ofta lättare att organisera. Eleverna kan t.ex. samla data i form av intervjuer eller ta egna foton från sina vardagsmiljöer. Ny teknik som mobiltelefoner med GPS kan fungera som hjälpmedel och ge nya perspektiv.

Lärare behöver uppmuntras till nya arbetsformer

I Finland finns ett projekt som kallades ”På väg”, där fältstudier kring elevers vardagsmiljöer kombinerades med geografiska perspektiv på platsers funktion och identitet. Det finansierades av finska skolverket, och ett antal högstadie- och gymnasieskolor i Finland deltog.

– Eleverna fick konstruera sina egna tidsgeografiska diagram och kombinera detta med egna bilder, berättelser och dikter, berättar Sirpi Tania Eleverna var genomgående positiva, och många lärare såg en potential i kombinationen med bild och berättelse. Andra lärare fokuserade främst på konstruktionen av de tidsgeografiska diagrammen, och lämnade mindre tid över för diskussion. De var i hög grad stressade över att hinna behandla läroplansinnehållet enligt tidtabell. Lärare behöver uppmuntras till nya arbetsformer.

– Det finns starka åsikter om vad geografi är och vad det inte är. Det är ibland svårt att få in nya perspektiv.

Komparativa projekt behövs

Vilken typ av forskning behövs i det här området?

– Ett fält att undersöka är vardagsglobalisering. Det traditionella sättet i geografi är att utgå från det nära och senare anknyta till platser långt borta. Idag har många elever i ett klassrum erfarenheter från andra platser. Många är uppväxta i andra länder och resandet har också ökat. Intrycken från andra platser via internet, film och TV är många. Det har betydelse för hur barn uppfattar världen.

– På den internationella arenan finns behov av olika komparativa projekt. Jag har nyligen tillsammans med Margaret Robertson i Australien deltagit i ett komparativt projekt om barn och ungdomars framtidsbilder. De t finns en hel del likheter, men också stora olikheter mellan länderna.

– Det finns ökande skillnader mellan barns geografier och hur de uppfattar skolgeografier. Många intressanta och viktiga perspektiv kan hämtas från barns och ungdomars vardagserfarenheter. Det är en stor möjlighet för geografilärare att ta in dessa aspekter i sin geografiundervisning.

Text: Gabriel Bladh

Källor:

Tani, Sirpa & Surma-Aho, Outi (2012). Young people and the hidden meanings of the everyday: time-space paths as a methodological opportunity. International Research in Geographical and Environmental Education 21: 3, 187–203.

Robertson, Margaret & Tani, Sirpa (eds, 2013). Young people. Cross-cultural views and futures. Australian Council for Educational Research Press, Camberwell.