Förändring av skrivpedagogiken ger mycket starka resultat

Det norska Normprojektet visar upp starka resultat – en skrivundervisning som förändras mot mer systematik och ökad samsyn mellan lärare, hjälper de allra flesta elever att utvecklas.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Projektet genomförs i samverkan mellan forskare och lärare och har nu säkerställda resultat som visar att för somliga elevgrupper är den positiva effekten på skrivutvecklingen så stor att den kan sägas motsvara två års extra undervisning.

Det norska Normprojektet har redan varit i fokus här på Skolverkets forskningssidor. Då hade inga resultat tillkännagivits, men sedan dess har forskarna arbetat vidare. Nu har ett flertal artiklar som beskriver projektet publicerats i internationella tidskrifter. Dessutom har en första resultatrapport kommit ut.

Projektet drivs i linje med den norska skolans (och skrivforskningens) långvariga, intensiva fokus på skrivandet som en s.k. nyckelkompetens (enligt OECD:s DeSeCo-standard, Definition and Selection of [Key] Competencies). Norge införde i och med 2006 års läroplan, ett antal specifika lärandemål som går på tvärs över läroplanens ämnen. En sådan tvärgående målsättning handlar om skrivande som alltså är en nyckelkompetens för alla skolämnen att ta ansvar för. Utöver det hänger projektet samman med en satsning på lärarnas skrivundervisning vilken utvecklas med hjälp av det s.k. Skrivehjulet.

Överenskomna förväntningsnormer för formativ bedömning

Normprojektet går i korthet ut på att forskare har ”i tätt samarbete med skolor över hela Norge […] formulerat och utvecklat nationella ’forventningsnormer’ för skrivkompetens” (Berge & Skar 2015, fritt översatt, Matre & Solheim 2014). Utvecklingsfasen av förväntningsnormerna är i princip slutförd. Man har nu alltså kommit fram till normer för texter gällande årskurs 5 och 8 för följande områden:

  •    Kommunikation
  •    Ämnesinnehåll
  •    Textorganisation/-struktur
  •    Språkanvändning (lexikon, syntax och stil)
  •    Ortografi (stavning, ordbildning)
  •    Interpunktion
  •    Färdighet med det valda mediet, dvs. handskrift eller andra modaliteter

För varje område uttrycks sedan vad en elev i årskurs 5 respektive 8 förväntas kunna prestera efter en ändamålsenlig undervisning. Att tänka på är att i Norge börjar barnen i obligatoriskt första skolår vid 6 års ålder. Ett exempel som gäller för domänen textorganisation för årskurs 5 respektive 8 ser ut som följer (jfr Evensen m.fl. 2016:7f, Matre & Solheim 2014.). ”Skribenten förväntas kunna”:

Årskurs 5

Årskurs 8

Använda några relevanta principer för disposition (temporal eller tematisk).

 

Använda en inledning, huvuddel och avslutning (som struktur).

Skapa tematiska samband mellan olika textpartier.

Skapa samband mellan satser, konnektion (genom konnektiver: eller, men, därför att).

Använda en mångfald av sätt att strukturera text.

Strukturera texten på ett funktionellt/meningsfullt sätt (t.ex. genreanpassat).

Använda stycken som organisatorisk princip.

Skapa samband genom ett flertal, variation av, konnektiver.

Därefter kan elevens text, för varje sådant område, sägas motsvara en nivå mellan 1 och 5. Man har dock inte tänkt att varken områden eller nivåer ska kopplas direkt till betygsättning, utan de är redskap för att skrivundervisningen ska omfatta dels att eleverna kan ges mer textspecifik feed-back, dels att lärarna ska bli bättre och bättre på att göra samstämmiga bedömningar efter överenskomna kriterier.
  I fokus för Normprojektets andra fas har de båda följande frågorna varit intressanta att ställa eftersom de handlar om effekterna av interventionerna:

  1. Har tillämpningen av gemensamma förväntningsnormer någon effekt på projektelevernas skrivfärdighet?
  2. Har tillämpningen av gemensamma förväntningsnormer någon effekt på projektlärarnas bedömningar av elevtexter?

Uppseendeväckande starka effekter

Svaret på den andra frågan dröjer ett tag till, men den första har man kunnat börja besvara, och det är ganska uppseendeväckande resultat:

För de elever man började följa i årskurs 3 har skrivinterventionen, som alltså innebär undervisning i linje med och bedömning med hjälp av gemensamma förväntningsnormer, fört med sig en statistiskt fastslagen förbättring. Effekten för de eleverna har i snitt gett en utveckling motsvarande ett års extra undervisning (uppmätt gentemot en kontrollgrupp). Viss variation förekommer dock inom den här gruppen elever, så som i fråga om vilka som uppnår den största ökningen i skrivförmågan. Det visar sig t.ex. att de som i ett test som mätte förmågan före projektstart, placerade sig i den mittersta gruppen (av tre), vilket innebar att de placerad sig i linje med en normmässig förväntan, ökar sin prestation (i ett eftertest) motsvarande effekten av två års extra undervisning.

För de elever som påbörjade projektet när de gick i årskurs 6 är effekten lägre, men ändå stark – gruppen som helhet uppvisar en förbättring som motsvarar ett halvt års extra undervisning. I gruppen från årskurs 6 fanns även elever (från fyra skolor av de totalt 20) som inte presterade bättre alls. Normprojektet går därför vidare med nya frågeställningar, se nedan, som ska försöka ge svar på den viktiga frågan om varför det blev så och på just de skolorna.

Vad som också är kontrollerat i projektet, och allmänt intressant, är att exempelvis en faktor som kön inte samvarierar med skrivfärdighet (förutom i provsituationerna, dvs. i projektets för- och eftertest). Det finns utöver det ingen samvariation över huvud taget mellan skrivförmåga och tid på året som eleven är född.

Mot en ny skrivundervisning

I Norge menar man sig nu ha hittat ett nytt sätt att utforma en skrivundervisning som är helt i linje med de kompetenser som bl.a. OECD markerar. Till stöd för en sådan har man bland annat tagit fram s.k. lärandestöttande prov – kvalitetssäkrade prov med en tillhörande bedömarpanel om 80 personer. (Och lite roligt är det allt att projektledaren för dessa faktiskt är svensk – Gustaf Skar.) Sen ska naturligtvis inte OECD:s krav framhållas som ett självändamål för skolutveckling, utan istället att det som de omfattar handlar om en individs framtid i ett literacysamhälle. En av forskarna i projektet, professor Kjell Lars Berge kommenterar i Dagsavisen:

– Metodene og resultatene må være et forbilde for skriveopplæringen vår framover. Vi må ikke bare være opptatt av det som kan måles i PISA. Selvstendig skriving gjør elevene smartere og betydelig bedre rustet til å delta i samfunnet og lykkes i utdanning og arbeidsliv.

Så kanske skulle även Sverige behöva ett Normprojekt? Skolinspektionen konstaterar i sin senaste rapport (s. 5) om läs- och skrivundervisning i årskurserna 4-6 att svenska lärare behöver: ”[i] betydligt högre grad ge elever möjlighet att förstå vad de ska lära sig och varför” och ”[i] betydligt högre grad aktivt visa och vägleda eleverna samt ge dem möjlighet att samtala om texter, både egna och andras.” Ett svenskt normprojekt kunde faktiskt attackera bland annat de frågor som inspektionen väcker. Kanske är det bara i samverkan mellan forskning och lärare som sådan problematik kan lösas på bästa sätt? Det norska projektet säger oss att det definitivt verkar vara värt ett försök.

Normprojektet går nu vidare och tänker sig följande problemområden för kommande forskning:

  1. Hur har Normprojektet implementerats av lärare och skolledare?
  2. Hur har skrivträningen och bedömningsarbetet på skolorna blivit genomfört och utvecklat inom ramen för interventionen för Normprojektet?
  3. Vad kännetecknar skrivutvecklingen i de s.k. intensivelevernas (ett mindre urval) texter? (fritt översatt efter Berge & Skar 2015:8)

Vi lär alltså återse projektet här på Skolverkets sidor.

Text: Mikael Nordenfors

Källor:

Berge, Kjell Lars & Gustaf Skar (2015). Ble elevene bedre skrivere? Intervensjonseffekter på elevers skriveferdigheter og skriveutvikling. Rapport 2 fra Normprosjektet. Trondheim: Høgskolen i Sør-Trøndelag, Avdeling for lærer-og tolkutdanning.                                                                         

Berge, Kjell Lars, Lars Sigfred Evensen & Ragnar Thygesen (2016). The Wheel of Writing: a model of the writing domain for the teaching and assessing of writing as a key competency. The Curriculum Journal.

Evensen, Lars Sigfred, Kjell Lars Berge, Ragnar Thygesen, Synnøve Matre & Randi Solheim (2016). Standards as a tool for teaching and assessing cross-curricular writing. The Curriculum Journal.

Matre, Synnøve & Randi Solheim (2014b). Forventinger om skrivekompetanse. Viden om lӕsning, nr. 15, mars 2014. S. 75–89.                                                                         Forventinger om skrivekompetanse. Länk till annan webbplats.

Matre & Solheim (2014). Lærarsamtalar og elevtekstar – mot eit felles fagspråk om skriving og vurdering. I Hvistendahl, R. & Roe, A. (red.). Alle tiders norskdidaktiker. Festskrift til Frøydis Hertzberg. Oslo: Novus forlag.

Skolinspektionen (2016). Läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4–6. Stockholm: Skolinspektionen.                                                                        

Skolinspektionens granskning Läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4–6. Länk till annan webbplats.                               

Thygesen, R. & A. B. Eggen (2015). Bridging summative and formative assessment. In D. L. Cameron & R. Thygesen (Red.). Transitions in the field of special education: Theoretical perspectives and implications for practice. New York, NY: WAXMANN.

Artikel i Dagsavisen Skrivesuksess for norske elever. Länk till annan webbplats.

Länk till Skrivehjulet (-hjulen). Länk till annan webbplats.

Se även Nationellt projekt för likvärdiga betyg i Norge.

Se även viktig grundforskning om elevtexters kvalitet.

Publicerad 19 februari 2016.  Senast uppdaterad 29 januari 2021.