Förförståelse av begrepp en särskild undervisningsutmaning

Att använda begrepp och att relatera till elevernas/studenternas erfarenhet och vardagskunskap är på många sätt naturliga inslag i samhällsvetenskaplig undervisning. Men att förena detta kan ofta innebära en utmaning för läraren visar en undersökning där statsvetarstudenter uppmanats att problematisera kring begreppet ”nation”.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Begrepp som ”nation” och ”stat” är givna inslag i en statsvetenskaplig utbildning. Men begrepp ska också ingå som verktyg i undervisning på högstadiet och gymnasiet. Resultaten från den undersökning som redovisas i artikeln Common-Sense Notions of ”Nation”: A Challenge for Teaching är därför relevanta även för grundskole- och gymnasielärare även om det finns stora skillnader mellan t.ex. de förkunskaper som undersökningens statsvetarstudenter har jämfört med en niondeklassare.

”Sunt förnuft-uppfattning” påverkar användbarhet i undervisning

Vissa begrepp är allmängods redan innan de tas upp i en undervisningssituation på så sätt att de innehåller en ”sunt förnuft-uppfattning”, antingen i sig själva eller att det i resonemang i anslutning till begreppet relateras till sådana ”självklara” uppfattningar.

”Nation” är ett exempel på ett sådant begrepp där egna erfarenheter och fastslagna uppfattningar kan hindra ett analytiskt förhållningssätt. När det t.ex. ska diskuteras om teorier kring hur uppfattningar om nationaliteter konstrueras och reproduceras återkommer ofta resonemang där egna erfarenheter av hur ”svenskar”, ”finnar” eller andra faktiskt är bryter det teoretiska resonemanget

En teoretisk definition av begreppet i ämnesteoretisk litteratur lyckas alltså sällan överbrygga den generella och erfarenhetsbaserade sunda förnufts-definitionen av begreppet som individen bär med sig.

Studenterna ”vet” redan hur svenskar är

I Janssons, Wendts och Åses undersökning spelades statsvetenskapliga studenters resonemang kring lärarinitierade frågar om ”nation” och ”nationalism” in gruppvis för att sedan analyseras av forskarna. Flera inslag av en allmängods-uppfattning om svenska karaktärsdrag lyste igenom i studenternas resonemang, inte minst uppfattningen om att Sverige lider av en brist på nationalism eller åtminstone att nationalistiska uttryck sällan syns i Sverige.

Detta sattes också gärna i kontrast till Norges nationalism, men denna kontrast bottnar också i en uppfattning om många grundläggande likheter mellan svensk och norsk nationalitet.

Elevernas erfarenheter kan också användas positivt

Det finns också flera tillfällen då studenterna klarar av att föra kritiska och teoretiska resonemang kring ”nation”, och även använda egna erfarenheter som en utgångspunkt i en problematisering och teoretisering. Bäst verkar detta fungera när det teoretiska och begreppsliga sätts i förgrunden av läraren och sämst verkar det fungera när studenternas egna exempel ska initiera den analytiska diskussionen.

Att lära elever att vara analytiska är en utmaning i sig men det verkar vara så att utmaningen blir ännu större när det analytiska verktyget är begrepp som eleverna har en generell ”sunt förnuft- definition” av som innehåller flera självklara ”sanningar” om hur saker och ting faktiskt är.

Text: Anders Broman

Källa:

Common-Sense Notions of “Nation”: A Challenge for Teaching. Länk till annan webbplats.

Publicerad 06 juni 2018.  Senast uppdaterad 05 oktober 2020.