Formativ bedömning stärker lärandet

Formativ bedömning är ett komplext förhållningssätt och handlar till stor del om lärarens undervisningsfilosofi. Det kan vara en väldig omfattande förändring ifall man jobbar i en mer ”traditionell” undervisningskultur menar Alli Klapp, universitetslektor vid Högskolan Kristianstad.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Lärares betygsättning mäter inte bara elevers ämneskunskaper utan även deras personliga egenskaper, menar Alli Klapp. Det kan vara t.ex. motivation och ett generellt intresse för att lära sig mer. Denna så kallade kompensatoriska betygsättningspraktik kännetecknas av att lärarna kompenserar eleverna utifrån deras olika kunskaper och kompetenser.

Vi sitter på tåget mellan Kristianstad och Lund och pratar om formativ bedömning, en fråga som har intresserat Klapp i flera år och något som också John Hattie lyfter fram som ett avgörande framgångskriterium för effektivt lärande. Hon har nyligen fått besked att hon ska tillbringa två år i ett postdok-projekt vid Columbia University i New York.

Betyg påverkar olika elevgrupper på olika sätt, säger Klapp. Främst högpresterande flickor påverkas positivt av betyg medan en del andra elevgrupper påverkas negativt av att få betyg. Detta gäller framförallt lågpresterande elever.

– Flickors betyg innehåller mer av det här med personliga egenskaper och det sker ofta omedvetet. Det verkar som om lärarna mäter olika kompetenser som är relevanta för att lyckas i och utanför skolan, till exempel sociala kompetenser och personliga egenskaper.

Betyg påverkar elevers motivation för lärande och elevers prestationer senare i utbildningen visar Klapps forskning.

Olika respons påverkar elevers lärande olika

Till skillnad från summativ bedömning, som ofta handlar om att summera resultat i slutet av en kurs eller period, är formativ bedömning till för elevers lärande. I enlighet med det formativa arbetssättet ska man bedöma elever för att främja deras lärande, menar Klapp. Detta innebär att respons är en grundbult i formativ bedömning och lärare måste vara medvetna om hur olika typer av respons påverkar elevers lärande.

– Ett exempel som ofta lyfts fram i forskning är att läraren inte bör ge poäng eller betyg i så stor omfattning på t.ex. läxförhör och prov utan istället utveckla respons i form av kommentarer som leder till fördjupat lärande.

Klapp påpekar att formativ bedömning handlar om omvärdering av grundläggande syn på lärande och kunskapssyn.

– Lärarna måste arbeta med sitt förhållningssätt till lärande och kunskapssyn. Det tar tid för läraren att se och analysera sin egen praktik och konsekvenserna för eleverna.

Lärarna måste bli medvetna om att deras undervisning och bedömningskultur i klassen har en stor påverkan på elever och deras lärande. Formativ bedömning handlar även om de sätt lärare kommunicerar med elever, hur lärare ger respons. Formativ bedömning är ett komplext förhållningssätt och handlar till stor del om lärarens undervisningsfilosofi och det är en väldig omfattande förändring i fall de jobbar i en mer ”traditionell” undervisningskultur hävdar Klapp.

Det summativa får större formellt utrymme

Forskningen visar att formativ bedömning är det som är effektivt för elevernas lärande och prestationer. Vårt utbildningssystem går åt ett annat håll såtillvida att vi i ökad utsträckning inför summativa bedömningar såsom test, prov och betyg. Detta behöver inte vara en motsättning i sig, menar Alli Klapp.

– Trenden är problematisk. I ett system där lärarna inte har fått stöd för att utveckla undervisningen åt det formativa hållet är risken stor att införandet av flera summativa bedömningar leder till att fokus hamnar på enkla mätbara resultat istället för elevernas lärande.

Utveckla formativt arbetssätt och summera inte alltför ofta råder Klapp. Det är viktigt att vara klar över syftet med bedömningar, både formativa och summativa. Ett annat råd är ett våga prova ett formativt arbetssätt även om elever, föräldrar och kolleger kan visa motstånd till förhållningssättet. Både lärare, elever och föräldrar är i ett system som genomsyras av behavioristisk kunskapssyn som enligt nyare forskning inte är lika effektiv för elevers lärande menar Klapp.

– Det är viktigt att vara uthållig och fortsätta arbeta för det formativa arbetssättet.

Text: Vanja Lozic

Källa:

Alli Klapp, m.fl. Bedömning för lärande – en grund för ökat kunnande. Stockholm: Stiftelsen SAF i samarbete med Lärarförbundet, 2010.

Publicerad 26 mars 2013.  Senast uppdaterad 14 september 2023.