Formativa strategier ger olika undervisningspraktiker

Ska Bedömning för lärande (BFL) användas för att anpassa eleverna efter kunskapskraven eller undervisningen efter elevernas behov och förutsättningar? Björn Tolgfors belyser i studien Bedömning för lärande i ämnet idrott och hälsa – didaktiska konsekvenser av styrning, hur olika tolkningar av de formativa strategierna i BFL kan ge upphov till vitt skilda undervisningspraktiker

Det finns en problematik förknippad med att använda BFL för att stärka elevers lärande och anpassa undervisningen till elevernas behov, samtidigt som stort fokus läggs på rättvis och likvärdig bedömning och betygsättning, menar Björn Tolgfors. I den praktiska verksamheten kan dessa båda delar av bedömningsuppdrag uppfattas som tvetydiga och innebära motsättningar. Tolkningen av BFL görs med olika ”glasögon” och detta får konsekvenser för införandet av BFL. Studien är en praktiknära studie av hur ett ämneslag av idrottslärare på gymnasiet beskriver sitt arbete med BFL.

Samtalsträffar gav datamaterial

Tolgfors kom att intressera sig för forskningsområdet efter att ha varit samtalsledare i andra TLC:s och då märkt att lärare tolkade det pedagogiska förhållningssättet bakom BFL olika.

– Som en av åtta lärare i en Teacher Learning Community (TLC), kunde jag i egenskap av forskare anta ett inifrån-perspektiv i undersökningen. Lärarnas berättelser om sina erfarenheter av BFL i undervisningen vid en serie samtalsträffar spelades in och analyserades ur ett styrningsperspektiv. Detta perspektiv ger ett fokus på lärarnas sätt att realisera BFL och elevernas sätt att handla utifrån denna styrning. Resultaten låg därefter till grund för en didaktisk analys som gjorde det möjligt att föra ett resonemang om olika didaktiska konsekvenser för elever, lärare och ämnet beroende på vilka styrningsformer som dominerade, säger Björn Tolgfors.

Kontrollstyrning eller styrning genom frihet

I studien beskrivs hur BFL kan kännetecknas av kontrollstyrning, för att åstadkomma en så rättvis betygsättning som möjligt. BFL kan då förvanskas till konformativ bedömning, då alla elever ska normaliseras mot kunskapskraven på samma sätt. BFL kan också kännetecknas av styrning genom frihet, där syftet är att guida eleverna mot målen genom självstyrning, flexibilitet i bedömningsformer och en mångfald av vägar till måluppfyllelse.

– Min studie bidrar med en problematisering av vad BFL kan bli i praktiken. I forskningen om BFL framgår att den har stor potential för att främja lärande både i idrott och i andra ämnen men det är av största vikt att lärare reflekterar över hur olika tekniker används och vilket syfte som uppnås.

– Det spelar stor roll om läraren utgår från de öppna målen i ämnesplanen eller de mer detaljerade kunskapskraven i arbetet med BFL. Vi behöver fråga oss om idén med BFL är att anpassa eleverna efter kunskapskraven eller undervisningen efter elevernas behov och förutsättningar. Jag har blivit medveten om vikten av didaktisk reflektion tillsammans med kollegor och jag hoppas att mina resonemang i avhandlingen kan inspirera andra till detta. Jag ser en risk med ett överdrivet bruk av bedömningsmatriser, standardiserade bedömningstekniker och skriftliga inlämningsuppgifter i idrottsämnet.

Björn Tolgfors kommer att gå vidare med sin forskning och kommer då att studera elevperspektivet på BFL i ämnet Idrott.

Text: Agneta Grönlund

Källa:

Licentiatuppsatsen Bedömning för lärande i ämnet idrott och hälsa – didaktiska konsekvenser av styrning Länk till annan webbplats.